Källa: Personliga minnen samt gravstenar på Åhus Nya kyrkogård Precis som farbror Herrlin bodde jag på 50- 0ch 60-talet i Lund under vinterhalvåret och på Äspet/Åhus på somrarna, och jag minns honom mycket väl. I Lund oftast på väg till eller från stationen (undervisningen i Landskrona) - lite kutryggig, i svart kostym och med portfölj. Mera påtagliga är minnena från Äspet, där vi som barn alltid kunde gå till farbror Herrlin på stranden. Vi satt på den uppskottade sandvallen vid Herrbo och lyssnade på dragspel och berättelser. Och vi badade inte förrän Herrlin tagit graderna - både längre ut och inne vid kanten med en liten termometer fastsatt med resårgummisnoddar på armen. Han mätte alltid bottentemperaturen, och då syntes bara en uppsträckt arm med hans glasögon ovanför vattenytan. Mätningarna protokollfördes naturligtvis noggrant. När Herrlin cyklade Revhaksvägen ner till stranden på morgonen, hade han en liten vit transistorradio på hög volym på styret, så det hördes alltid när han var på väg. En sensation på 50-talet! Kråkslottet på Indensvägen, där han på somrarna bodde med sin syster, var ett spännande utflyktsmål med falluckor och en uppriggad tegelsten vid grinden, så jag har aldrig varit inne i huset eller ens på tomten. I Herrbo fick man inte heller gå in, men man försökte klart kika nyfiket genom den öppna badhyttsdörren. Per Adolf Herrlin ligger begravd i familjegraven på Åhus Nya Kyrkogård. Där ligger även systern Signe (ogift, kontorist, död 1963), och föräldrarna major Anders och majorskan Maria, samt en trotjänarinna Maria Wennman (död 1913). Eftersom mina föräldrar är begravda på samma kyrkogård, går jag ofta förbi den Herrlinska familjegraven. Uppenbart finns det inga närstående och graven sköts av kyrkogårdsförvaltningen, så vid kyrkliga högtider brukar jag tända ett ljus och lägga en blomma hos farbror Herrlin. Han betydde så mycket för mig under minst 15 somrar, och det känns sorgligt, att en så speciell forskare och vetenskapsman av den gamla skolan är så bortglömd.