Brodern Frans Huss finns på bild #25905. Källa: Födde Lidköping 1830.

Jenny Huss var min farmors mormor. Jag saxar följande ur min egen släktbeskrivning. Själv bor jag också i Gnesta numera (adress Klövet, 646 93): Född den 26 juli 1832. Hon var dotter till provinsialläkaren John Axel Huss och hans maka Magdalena Oldenburg. När Jenny var fem år miste hon sin mamma. Det var 1837 och sex år senare gick även hennes mormor ur tiden. Som ung flicka skickades Jenny till mormoderns broders hem i Stockholm. Här vid Kornhamnstorg nära Slussen ägde advokatfiskalen Johan Georg Rath ett hus i kvarteret Medusa. Han hade själv avlidit redan 1826 men hans maka Hedvik Rath (&#148,mormor Rath&#148,) bodde kvar och tog hand om Jenny. Hon hade själv inga barn och för henne blev Jenny en solstråle som lyste upp hemmet i Gamla stan. När Jenny vuxit upp blev hon förlovad med kirurgie magistern Oskar Theodor Sandahl och bröllopet ägde sedan rum på Hanaskede (Oskar Sandahls fädernehem nära Axvalla hed mellan Skövde och Skara). Oskar ådrog sig under sitt arbete som fattigläkare på Kungsholmen en bröstsjukdom som för en tid tvingade honom att avbryta sitt arbete. Sensommaren 1856 begav sig makarna tillsammans med sin ett-åriga dotter Anna på resa till Egypten. Brev finns bevarade från mormor Rath till sin &#148,dotter&#148, Jenny från den tiden. Första hemmet som gift var beläget på Hantverkargatan. Därefter flyttade man till Clara Västra kyrkogata och hamnade sedan vid Clara Strandgata, som senare ändrades till Vasagatan (vid den plats där hotell Sheraton ligger idag). På somrarna flyttade familjen ut till Blockhusudden, vid Plommonbacken, med utsikt över farleden in mot Stockholm. Dit kom många vänner och släktingar på besök. I slutet av 1870-talet skaffade sig professor Sandahl ett nytt sommarställe vid Baggensstäket. Dit kunde man komma med Gustafsbergsbåtarna från Skeppsbron. Stäket blev en högt uppskattad tillflyktsort under en lång rad av år både för makarna Sandahl, deras barn och barnbarn. Stäket behölls i familjens ägo fram till sekelskiftet.

Maken, se bild #25963.

Jag hittade en person i Arkion, som verkar stämma: Jenny Magdalena Huss, född 1832 i Mariestad. Gift med professor, Oskar Teodor Sandahl född 1829 i Norra Ving. Dom bodde 1890 på Fyrfoten Mindre 8, Klara rote 2 i Stockholm.

Finns det någon bild på de pneumatiska klockorna dvs tryckkammrarna eller det Medico-pneumatiska centrumet? Undrar ansvarig för HBO på Karolinska Folke.lind@karolinska.se

Oskar Theodor Sandahl var min farmors morfar. Jag saxar följande ut min släktbeskrivning: Född den 9 januari 1829 på Hanaskede i Västergötland (nära Axvalla hed mellan Skövde och Skara). Gift den 13 juli 1854 på Hanaskede med Jenny Huss. Död den 22 juni 1894 på sitt sommarställe Baggensstäket. Begravd på Stockholms norra begravningsplats. Föräldrarna var hovrättskommisarien Gabriel Sandahl och Anna Elisabeth Undén. Med fil kand i Uppsala 1849, koleraläkare och fattigläkare på Kungsholmen från 1853. Adjunkt i medicinsk naturalhistoria och materia medicin vid Karolinska institutet 1863, professor 1873, lärare i naturalhistoria och farmakologi vid farmaceutiska institutet samt inspektor och föreståndare. Ur Sveriges läkarhistoria av Bruzelius finns bl a följande rader: Under årtionden var Oskar Sandahl en af hufvudstadens mera bekanta läkare och lika länge intog han en aktad plats bland läkarnes och apotekarnes lärare. Under femton år var han särskilt känd genom de &#148,medicopneumatiska&#148, luftbad, med hvilka han behandlade en del av respirations-organens sjukdomar: apparaten kallades allmänt &#148,Sandahls klocka&#148, och samlade en tid patienter från hela landet. Sandahl var en flitig skriftställare. För den stora allmänheten var hans penna oaflåtligt verksam i Nordisk Familjebok, hvars flesta artiklar inom områden för Sandahls specialstudier äro författade af honom&#133,.. Han var en varmt intresserad idkare och vän av entomologien och hortikultur. Oskar ådrog sig under sitt arbete som fattigläkare på Kungsholmen en bröstsjukdom som för en tid tvingade honom att avbryta sitt arbete. Sensommaren 1856 begav sig makarna tillsammans med sin ett-åriga dotter Anna på resa till Egypten. Vid hemkomsten i slutet av april 1857 medförde han rika samlingar av naturalier och droger. Första hemmet som gift var beläget på Hantverkargatan. Därefter flyttade man till Klara Västra kyrkogata och hamnade sedan vid Klara Strandgata, som senare ändrades till Vasagatan (vid den plats där hotell Sheraton ligger idag). På somrarna flyttade familjen ut till Blockhusudden, vid Plommonbacken, med utsikt över farleden in mot Stockholm. Dit kom många vänner och släktingar på besök. I slutet av 1870-talet skaffade sig professor Sandahl ett nytt sommarställe vid Baggensstäket. Dit kunda man komma med Gustafsbergsbåtarna från Skeppsbron. Stäket blev en högt uppskattad tillflyktsort under en lång rad av år både för makarna Sandahl, deras barn och barnbarn. Stäket behölls i familjens ägo fram till sekelskiftet. Enligt Nordisk Familjebok var professor Sandahl: &#148,en anspåkslös, vänsäll, uppoffrande man, outtröttligt verksam, kunskapsrik och intresserad, med stor förmåga af lätt och fängslande populär framställning i tal och skrift.&#148,

För fler data om honom, se hustruns bild #25961.

Majoren och sjukgymnasten Thure Brandt var min hustrus morfars farfar. Även vi har ett foto av honom i våra gömmor. Där ser han betydligt yngre ut

Källa/ Svenskt biografiskt lexikon Brandt, född den 6 februari 1819 i Räfshult, Sventorps socken, Skaraborgs län. Föräldrar: kapten Brandt och Beata von Zietman. Brandt blev 1837 underlöjtnant vid Skaraborgs regemente, 1855 kapten och tio år senare i armen samt tog 1873 avsked. 1842 var han elev vid Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm och 1843-44 extra lärare därstädes. Han tjänstgjorde som sjukgymnast i Norrköping och vid Söderköpings brunn. 1861 kom han att lokalt behandla kvinnliga underlivslidanden, vilken behandling Brandt allt mer utsträckte och varierade, så att den slutligen utgjorde ett fullständigt system. Brandts metod- bestående av ett slags massage, tänjningar och lyftningar samt allmän gymnastik- är i många fall av utmärkt verkan och sägas hava helt och hållet förändrat behandlingen av ett stort antal kvinnosjukdommar. Sedan hans metod, 1886, i Jena blivit kontrollerad av några av Tysklands främsta gynekologer, fick Brandt uppleva den glädjen att se den densamma erkänd utav läkare såväl i Sverige som utlandet. Den insatts som Brandt, ehuru icke läkare, gjort i medicinens utvecklingshistoria är större än mången berömd läkares. Brandts förnämsta av trycket utgivna arbete är Behandlung weiblicher Geschlechtskrankheiten 1891. Död i Södertälje den 5 augusti 1895. Gift med Hedda Sofia Arnberg.

Jag hittade en person i Arkions krigsarkiv, som kan vara rätt man: Major, Mårten Thure Emil Brandt, född 1819. död 1895. Var sjukgymnast och massör vid Skaraborgs regemente. Jag sparade bilden från krigsarkivet på adress: http://w1.361.telia.com/~u36113770/majorbrandt.jpg

I Mantalsuppgifterna i Stockholms stadsarkiv finns år 1860 Kaptenen vid Kungliga Svea Art. Reg Fredrik Otto Sturnegk född 16/3 1816 Hustrun verkar vara avliden Bland barnen finns Ebba Catharina Sturnegk född 4/1 1854 Familjen var då bosatt på Luntmakargatan 18, Adolf Fredrik Stockholm.

Kan efternamnet vara Sturnegh istället?

Flickan sitter på en sk Lindomestol. En likadan stol sitter fotografen Augusta Borg på när hon tar ett odaterat självporträtt - se sid 31 i LarsOlof Lööfs Göteborgs Fotografer. Augusta Borg, 1826-1914, var verksam som fotograf på Drottninggatan 68 i Göteborg ca 1863-1871. Detta kanske kan vara en ledtråd?

I Mantalsuppgifter, Stockholms Stadsarkiv, 1870 finns läraren vid institutet för döfstumma, Manilla, Joh. G Holtz född 28/3 1803.

Hej, Pia Lindqvist! Jag har ingen bild att jämföra med. Jag vill ändå tipsa om att en matrikel som kan vara underlättande för identifiering. Matrikel över svenska dövstumsskolan 1809-1918 av Ahlner G.O. Med vänlig hälsning Pia

Enligt Läroverksmatrikel 1908-09 (Kölgren) om Baltzer, Carl Emil Lauritz: Gift 1:o 21/5 1873 med Ida Fredrik. Lindquist. f. 27/1 1853, d. 3/12 1875, dtr av handl. H.L. o. Gerda Magnusson. &#151, Barn: Dagmar, f. 12/6 1874, d. 30/10 1875.

Hittade en person på Arkion: Detta kan vara handelsförestånderska, Ida Augusta Lindqvist, född 1852 i Göteborg. Boende 1890 på 13 Roten 129 i Domkyrkoförsamlingen, Göteborg. Jag tror att Ida är Lauritz Baltzers (#25973) 2:a hustru. Dom bodde väldigt nära varandra år 1890. Han bodde på 13 Roten 140, och hon på 13 Roten 129. Arkion har inte lagt ut Göteborgs Domkyrkoförsamling, för år 1900 än, så det är svårt att bevisa.

Lauritz Balzer var far till Rigmor Dahllöf. Fotografen Waldemar Dahllöf var far till Helge Dahllöf. Rigmor och Helge var gifta. Jag Anna Dahllöf är dotter till deras son Einar Dahllöf.

källa: mamma kan vara min farfars far för han kom från danmark och hette Lauritz Baltzer,

Källa: Libris. Utgivna böcker av Carl Emil Laurits Baltzer. 1)Ritningar och modeller från Nääs slöjdlärararseminarium. 1892-93. 2)Geometriska konstruktioner på modeller från Nääs slöjdlärarseminarium. 1893. 3)Handbok i frihandsteckning afsedd för allm. läroverk, seminarier, folkskolor, privata skolor och sjävstudium. 1896. 4)Några af de viktigaste hällristningarna samt en del af de fasta fornminnena i Bohuslän: med illustrationer och text jämte förord af Oskar Montelius. 1911.

Jag grävde fram lite mer information om mannens familj i Domkyrkoförsamlingens husförhör 1883-1890 AIA:26 sid 320. Carl Emil Lauritz Baltzer föddes 1845-03-16 i Köpenhamn, Danmark. Gift 1877-03-16 med Alma Fredrika Bergstedt, född 1854-05-02 i Borås.

Hittade personen i Arkion: Teckningslärare, Carl Emil Lauritz Baltzer, född 1845 i Danmark. Gift med Alma Fredrika Bergstedt, född 1854 i Borås. Dom bodde 1890 på 13 Roten nr140 i Domkyrkoförsamlingen, Göteborg

Sven Peter Broberg, prost i Marstrand 1839 och i Slöinge 1849, född 1798-06-16 och dog 1878-01-20 i Slöinge.

Broberg, Hilda :: prostinna dotter till dispaschören Jan Carl Ölisch (1779-1849) och Anna Rodin (1786-1870)enligt Stadsmuséet i Göteborg Hon var morfars mor till syskonen Grén Broberg, som skänkte Lilla Änggården med alla inventarier till Göteborgs stad.

Johannes Hulthén född i Skrea var bror till min mormors far Bengt Johan Jonasson född 1825 i Skrea..

Jag har i min ägo ett foto föreställande Johannes Hulthén, hans hustru Tecla Maria f. Broberg, barnen Johan, Gustaf Petter och Hilda Ada Beata. Fotot du frågar om är med all säkerhet Tecla Hulthén. Med vänlig hälsning Agneta Zell Halmstad

Det skulle kunna vara Tekla Maria Broberg, född i Marstrand 1842-05-10, död i Göteborg 1929-02-14. Hon var gift med kyrkoherden, prosten i Ale-Skövde pastorat, Johannes Hulthén, f. i Skrea (N) 1827, d. 1893. (sveriges dödbok, Kugelbergs klippsamling).

Jonas Widén, född 17 december 1829, död 12 oktober 1885, var en svensk tenorsångare och hovpredikant. Fil.dr., kunglig hovpredikant och kyrkoherde i Vintrosa pastorat i Strängnäs stift. Han stiftade Sångsällskapet Orphei Drängar 30 oktober 1853. (Wikipedia) Han var gift med Edla Johanna Elisabet Lindberg, f. i Kumla 1845, d. i Nyköping 1937. (Sveriges dödbok)

Jonas Widén, född 17 december 1829, död 12 oktober 1885, var en svensk tenorsångare och hovpredikant. Fil.dr., kunglig hovpredikant och kyrkoherde i Vintrosa pastorat i Strängnäs stift. Han stiftade Sångsällskapet Orphei Drängar 30 oktober 1853. (Wikipedia) Han var gift med Edla Johanna Elisabet Lindberg, f. i Kumla 1845, d. i Nyköping 1937. (Sveriges dödbok)

Hur kan det i kommentaren påstås, att Jonas Widén levde till 1895 istället för till fotots exakta uppgift 12 oktober 1885 - och därmed vara 80 år när han dog - istället för på fotot angivet ca 56 år? (Den kommentaren är raderad enligt önskemål// Admin.) Det fanns faktiskt en annan Jonas Widén, som ingick i Orphei Drängar redan från början - och på vilken fotots uppgifter stämmer! Han var dessutom präst och hovpredikant. Sök honom istället! Att identifiera bilder med hjälp av diverse CD-skivor, som t ex Sveriges befolkning 1890 och Sveriges dödbok, är att jämställa med försök att söka efter nyckeln under gatlyktan för att det är lättare att söka där. Därför finns också tiotals bilder i Porträttfynd, som är felaktigt identifierade! För att någorlunda säkert identifiera en person behövs också ett välliknande foto.

Anna Mathiesen är min morfars farmor. Hennes födelsenamn är Hansen. Hon gifte sig troligen den 16 mars 1842 i Horsholm, Fredriksborg, Danmark med Fredrik (Fritz) Wilhelm Theodor Schüberg (min morfars farfar). De fick barnen 1) Christian Lucian Sofus Eugen (född 27/9 1843 i Köpenhamn, Danmark), 2) Theodora Johanna Maria Prosperia (född 25/3 1843 Horsholm, Danmark), 3) Hanibal Florian Victor Oscar (född 4/5 1847 i Örkelljunga, Skåne), 4) Alexander Emanuel ? Arnold (född 4/6 1849 i Ljungbyhed, Skåne), 5) Konrad Dessaix Sigismund Falkensköld (född 3/5 1851 i Källunge, Gotland), 6) Felix Otto Seneca Ely (född 23/10 1853 i Källunge, Gotland), 7) Arnold Ely Eric Seth (född 24/2 troligen i Linköping, Östergötland, min morfars far). Familjen Schüberg bodde från 1847 till 1850 i Östra Spång, Örkelljunga och från 1850 till 1855 i Skäggstäde, Källunge, Gotland, då familjen enligt husförhörslängden i Källunge flyttade till Linköping där Fritz dog den 3/11 1857. Änkan och barnen flyttade sedan tillbaks till Källunge och sedan vidare till Visby 1860. Anna gifte sig 1863 med med Visbys borgmästare Svante Johan Mathiesen. Källor: husförhörslängder i Örkelljunga och Källunge samt utredning gjord av Landsarkivet i Visby 1982.

Anna Mathiesen, född Schüberg, Borgmästarinna, född 1819 i Danmark (Köpenhamn), Änka i Visby 1890 Källa: Sveriges befolkning 1890 -Bör väl kunna vara modern till kvinnan på bild #26001. Bilden förmodligen samtida (1872) med #26000 som också föreställer en Schüberg.

Modern finns på bild #25999.

Olivia Rosell dog i Stockholm 1921 och hennes make på samma plats 1899. (Begr. i Sverige).

Olivia är styvdotter till Anna Mathiesen, bild #25999, och är halvsyster till Oscar Schüberg, bild #26000. Hennes far var borgmästaren i Visby, Svante Johan Mathiesen, som föddes den 3/7 1799 i Åby, Småland och dog den 14/8 1878 i Visby. Hennes mor var OLIVIA Taga Sofia van Lieven, som föddes den 29/8 1808 och dog i barnsäng den 12/4 1843. Olivia Rosell var borgmästarparets 10:e barn. Källa: husförhörslängder Visby.

Det bör vara Olivia Taga Sofia Matthiesen, född 1843 i Visby, gift med kapten Otto Emil Rosell, född 1841 i Gamleby (H). De bor 1890 i Katarina församling, rote13, Stockholm, Sturen minsta N:is 1 & 2 (samt två barn och piga). Källa: Sveriges befolkning 1890

Anders Leuwgren, född 30 november 1844 i Kila S, död 8 maj 1911 i Stockholm. Student i Uppsala 1871. Prästvigd 1873 och pastorsadjunkt i Hedvig Eleonora A samma år, komminister där från 1891. Källa: Svenskt porträttgalleri X.1, Stockholm 1901 med välliknande foto och Generalregister till Svenskt porträttgalleri, Stockholm 1913.

Maken Johan finns på bild #26004. Enligt gravinventeringen i Rötter för Mariestad är namnet Johanna Margareta född Nymansson.

Enligt gravinventeringen i Rötter för Mariestad så dog Johan den 26/4 1893.

Bör nog då vara Johan Mattson, rådman och änkling i Mariestad på Tomt N:o 53, född 1814 i Mariestad. Källa: Sveriges befolkning 1890

Hej Sören! Du skriver att Frans Theodor Appelberg är din farmors far. Eftersom han var gift två gånger och endast hade ett barn i varje gifte (en son i första och en dotter i andra) så måste det betyda att Gerda Hildegard Örtenholm måste vara din farmors mor och då blir det litet förbryllande för mig eftersom dottern som var gift von Heijne (hon skall alltså vara din farmor) endast hade två döttrar (gifta Trägårdh och Berg von Linde) vilket gör att det inte riktigt går ihop för mig då du heter Olsson. Jag är sondotters son till Gerda Hildegard Örtenholms bror Johan Götrik Örtenholm (1846-1892). Vore intressant att veta litet mer om ditt släktskap med Frans Theodor! Mvh Bengt Örtenholm

Roligt att se denna bild av min farmors mormor! Har inte sett den tidigare. Jag vill gärna komma i kontakt med Sören Olsson. Jag blir väldigt nyfiken på släktskapet som han beskriver det - här saknar jag tydligen en viktig länk! Sören, maila mig gärna!! Mvh/Madeleine

Gerda Hildegard Örtenholm var gift med min farmors far Frans Teodor Appelberg som var patron på Dannäs Säteri fram till omkring år 1900. Då flyttade Gerda och Frans Appelberg till sin dotter Ida Hildegard (född 1875-01-28 i Arvika (S)) som var gift med Erland Georg von Heijne-Lillienberg på godset Lillienäs i Torskinge (F). Gerda Örtenholm är begravd tillsammans med sin man på Torskinge kyrkogård där gravstenen ännu finns kvar. Hon dog 1932-02-01 i Torskinge (F) och maken Frans dog 1905-06-14.

Gerda Hildegard Örtenholm, född 1848 i Uddevalla (O). Gift med arrendator Frans Teodor Appelberg, född 1839 i Göteborg. De bor 1890 på Dannäs säteri, Dannäs (F). En dotter född 1875 i Ed, Värmland - så de har visst rört på sig en del.. Källa: Sveriges befolkning 1890