Uppgifter om avrättningen | Förre statdrängen wid Antuna Johan Erik Lindströms i Smedjegårdshäktet dikterade och af en bland hans medfångar upptecknade gudliga tankar och ömma afsked från denna werlden, få dagar förrän han, som begått mord på sitt yngsta barn den : 31 januari 1827, afrättades wid Sollentuna och Almarestäks skogs afrättsplats den 20 sept. samma år. Jemte en kort teckning af hans lefnadslopp. Säljes till hans efterlefwande barns förmån. =Anon.= Stockholm, Wennlundska boktryckeriet. : 1827.Som författare står Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866). (Från Libris, enl Eva Leksell) Ur den tryckta skriften (8 sidor, finns på KB, Kungliga biblioteket, ingen författare angiven i den upplaga jag läst): Här till werlden är jag född år 1786 den 24 Juni uti Stockholm af fattiga föräldrar, och sedan uppfostrad på landet, efter mina föräldrars död, i mina späda år. Sedan jag efter många swårigheter, hulpen af gode wälgörare och Herrens milda ledsagande, hunnit till en mognare ålder, blef jag landtwärnist, och wardt med faderlig wård återledsagad till mit kära fosterland från det blodiga stridsfältet (...). När jag åter fått fotfäste uti mitt kära fosterland, ingick jag i äktenskap med Pigan Christina Nilsdotter från Uppsala Län, och lefde med henne i ett stilla lefnadssätt uti 4 års tid, tills Herren den Högste Domaren skiljde henne från min sida (...). Åter uti stort beswär framsträwade jag i werlden ensam, men år 1815 flyttade jag från Upsala Län till Alsike socken, der jag åter ingick i äktenskap med Pigan Brita Christina Andersdotter, och med henne har jag ägt 4 Barn, under wistandet uti sistnämnde socken war jag som statdräng under Krusenberg, och efter flere års flyttande stannade jag sist uti Eds socken, der jag tog tjenst som dreng under Antuna gård, hos Herr Krigs-Kommissarien Almqvist. (Med Uppsala län menas kanske något i stil med Uppsala landsförsamling.) Då jag slutligen såg mig, Hustru och Barn, nedtryckte af fattigdom och elände, fattade jag ett swårt tillgrepp att afhända mitt yngsta Barn lifwet, hwilket jag, grofwe ogerningsman, ock fullbordade. Maria Josefina hette barnet. Jag avskywärde Fader ryckte henne med mordisk hand utur sin wagga, der hon låg, till en blodig död (...). Bland avskedsorden: Farwäl I, min älskade Maka och mina Barn, waren icke bedröfwade öfwer denna min död, jag är nöjd, jag somnar i Herrans hand. |