Uppgifter om avrättningen | Enfaldigt skreftermål hållit för barna-mörderskan Lisa Ersdotter, som afrättades d. 1 nov. 1777. uti Nya Kopparberg [i Ljusnarsbergs socken], af H.M. Andra uplagan. Örebro, tryckt hos Johan Pehr Lindh, 1787. På egen bekostnad.(Från Libris, enl Eva Leksell) Talets författare H.M. (Hans Morelius) lägger ut texten om emot vilka hon syndat: Emot Gud som gifwit tig en förnuftigan själ och en sundan kropp, och thermed bestämt et längre lefwande för tig här på jordene, men, si, tin missgerning, för hwilken tu i dag lida måste, hafwer så förkortat tina lefnads dagar, at tu icke hunnit till tin halwa ålder (i marginalen står: obs. Allenast 22 år gammal). Emot de heliga änglarna. Emot överheten som icke bär swärdet förgäfwes och som efter lag och rätt måst fälla öfwer tig en grufwelig halsdom, och en förskräckelig eldsdom. Emot sina föräldrar, särskilt sin gamla fader som går och lutar till grafwen. Emot sina syskon och släktingar. Emot andra fromma människor. Emot sina lärare, thet warit för oss en grämelse at få weta tine missgerning, en förskräckelse at få höra tin dödsdom, och nu en grufwelse at följa tig i dag till hufwudskalleplatsen. Också sitt eget barn hade hon syndat emot. Thetta barnet war framfödt med lif till werldena, men sij tu wast mera ett willdjur, än en menniska, när du så mordiskt kunde afhända thy thes lif och rörelse. För et år och fjorton dagar sedan, sammanwigde jag tig, hemma uti tina Föräldrars huse, med tinom tå warande Brudgumme. Thet war, som thet war. Och tu wast, som tu wast. Thenne Brudgummen, som tå blef tin man, hafwer sedan med knäfall för Landsens Furste och Konung welat frälsa titt lif, men, si, bråttet war för groft, och lagen war för sträng. I marginalen står anmärkningen: Rådder med barn, men icke af Brudgummen. Räds nu icke för the många Åskådare, som följa med, och wilja skåda på tine affärd. (---) Häpnas nu icke, när tu framkommer till platsen, och tu får se en myckenhet af manskap med theras stänger och spetsar, ty the äro endast bestämde för titt lekamliga straff, at therwid alt tilbörligen tilgå måtte (...). I dag blifwer för tig ingen afton, ty innan thenna dagsens aftonstund, hafwer tu redan fått begynna en ewig glädje in för Guds ansigte uti himmelen. I Anbytarforum (Ordet är fritt, Barnamord) står om bergsmans- och nämndemansdottern Elisabet Sol-Lisa Ersdotter från Nybygget, halshuggen och bränd på bål 1777 i Ljusnarsberg, att hon gift sig med en bergsman Gezelius men varit gravid med en annan. Barnet födde hon i hemlighet och menade att det varit dödfött, men hon dömdes för barnamord. Hennes mor och en syster dömdes också, först till döden, sedan ändrat till fängelse. (Källhänvisning saknas) Johannes (Hans) Morelius var kyrkoherde i Ljusnarsberg 1774-1789. Han lär ha berett och till döden följt 13 dödsfångar. (Västerås stifts herdaminne III:1, red. Göran Hansson). Meddelat av Eva Leksell, Stockholm |