Tillbaka

#666

Tidpunkt 1845-09-03
Plats Stockholm
  • Stockholm
Brott
  • Rånmord
Avrättades hemort
Uppgifter om avrättningen »Upplysningar, samlade utur rättegångshandlingarne, rörande mördaren Axel Ferdinand Lindqvist som Onsdagen den 3 september 1845 på afrättsplatsen utanför Skants Tull genom halshuggning mistade lifvet (...), samt några ord om Rånaren och Mördaren Sjöholm. Tredje upplagan tillökt med några ord om sjelfva afrättningen.» Tryckt i Stockholm 1845. (16 sidor, finns på KB, Kungliga biblioteket, ingen författare angiven.) Tapetserarlärlingen A. F. Lindqvist hade sent på kvällen den 13 januari 1844 tillsammans med några kamrater, styrkta av brännvin, överfallit och rånat kammarjunkare Gustav Rudolf Lagerstråle på Nya Kungsholmsbron. Denne fick så svåra slag i huvudet att han dog efter några timmar. Tydligen ansågs övriga i gänget som mindre skyldiga, eftersom de slapp avrättning. Lindqvist var född i Stockholm 1/11 1823. Han hade bott hos fadern, som var kusk, till 1830 då han kom i lära hos tapetseraren Westerlund, där han fortfarande var när han häktades. Enligt rättegångshandlingarna erkände han från första början sin brottslighet och delaktighet i mordet, men sade att avsikten inte varit att mörda. Sjöholm, som avrättades vid samma tillfälle, var en yngling som »varit tilltalad för stöld, lönskaläger samt mord och rån». Hans tidigare levnadsförhållanden ska inte ha varit kända, men allmänheten skulle säkert ha i friskt minne »de berättelser om honom, hvilka erhöllos vid förhören och som infördes i de större Stockholmsbladen». »Omkring kl. 7 på morgon utfördes delinquenterna från beredelserummet i Stadshushäktet, och åtföljd af tvenne prester, som gingo på hvar sin sida af dem, gingo de Göthgatan uppföre till Källaren Hamburg, der de enligt plägsed drucko ett glas vin.» Klockan 8 kom de fram till avrättningsplatsen. På egen begäran blev de förda till stupstocken samtidigt (i vanliga fall skulle näste man vänta bakom en grind). Först föll Sjöholms huvud. Skarprättaren torkade därefter av blodet från bilan på baksidan av hans byxor. När sedan Lindqvist blev halshuggen dröjde det några sekunder innan blodet forsade och det skulle ha bevisat att han avdånat, det vill säga svimmat, innan hugget träffade honom (inte att undra på). »Huru litet afskräckande kropps- och dödsstraffen äro, lemnade den beryktade Breitfeldt ett talande bevis på, då han vid utförandet till afrättsplatsen erkände, att han sjelf två år förut gått samma väg för att betrakta en annans afrättning.» Om Lindqvist och mordet på Lagerstråle har Claës Lundin och August Strindberg skrivit i Gamla Stockholm. Där står också om Alexander Breitfeldt som avrättades på Skansbacken för mord i augusti 1843 och om en del andra avrättningar i Stockholm. (Meddelat av Eva Leksell, Stockholm.) Sjöholm, Karl Johan, hovslagaregesäll, och Lindqvist, Axel Ferdinand. Olika rånmord. Blevo bekanta under förberedelsen och avrättades enl. egen önskan samtidigt (se vidare under Allmänt).
Källa Se ovan samt
Forskarupplagan av Sveriges Siste Skarprättare A. G. Dalman - Föregångare och Förrättningar i Skandinaviska Pressförlaget, Stockholm, 1934, sid. 119-121
Registrerad 2003-03-21 13:12

Avrättade

Avancerad sökning

Så många avrättades

Listan nedan redovisar det totala antalet avrättade i Sverige 1761-1910.

 Årtal  Antal avrättade
1761-1770 263
1771-1780 141
1781-1790 62
1791-1800 60
1801-1810 70
1811-1820 96
1821-1830 110
1831-1840 135
1841-1850 57
1851-1860 69
1861-1870 12
1871-1880 4
1881-1890 3
1891-1900 4
1901-1910 1


Den baserar sig på sammanställningen i: Hofer, Hanns v. Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750-1984 Sthlm 1985 (SCB). Tack till Andreas Törnqvist, som meddelat uppgifterna till Rötter.