Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Meteorolog Jonas Westman med meteorologiskt mätinstrument, Uppsala omkring sekelskiftet 1900. Foto: Henri Osti's Fotografiateliér/Upplandsmuseet. Till höger ”Sveriges första blixtfotografi”, taget av Ossian Berggren/Bohusläns museum.
Vill du veta om dina släktingar fick sol på sitt bröllop? Eller om våren var ovanligt kall då din anfader föddes? Då ska du utforska de här fem källorna, som alla på olika sätt berättar om vädret förr. Om hur det faktiskt var, och om vilken betydelse de hade i våra föregångares liv.
Om du tycker att dagens småprat handlar mycket om vädret är det förmodligen en regndroppe i havet jämfört med hur vädret tröskades förr. Vilket inte var så konstigt, då vädret påverkade nästan alla aspekter av livet för våra föregångare.
Prognoser var en bristvara, men väderobservationer gjordes och finns idag tillgängliga för alla på nätet. Här är fem spännande källor till vädret i våra släktingars liv, som kan ge nytt stoff till dina släktingars livsberättelser:
1. Tidiga meteorologiska observationer i Riksarkivet
Vädret i Umeå stad dag för dag mellan åren 1796 och 1828 finns tillgängligt i Riksarkivets digitala forskarsal. Foto: Riksarkivet.
De tidigaste dokumenterade väderobservationerna gjordes på meteorologiska stationer, som kunde vara på observatoriekullen i Stockholm eller i anslutning till en prästgård. Till exempel finns väderanteckningar från Vinbergs prästgård i Hallands län för åren 1841–1852. ”Anmärkningar om väderleken” gjordes även på Glanshammars prästgård, i Örebro län, år 1820 och på Ramsbergs klockaregård år 1871.
I Riksarkivet finns serien Vetenskapsakademien, Kungl Meteorologiska observationer som sträcker sig från några enstaka väderobservationsserier från 1600-talets andra hälft fram till några decennier in på 1800-talet, i vissa fall fram till 1900-talets början. Titlarna på arkivdokumenten skvallrar om att de består av allt ifrån regelrätta meteorologiska observationer, i vissa fall med barometer-, temperatur- och vinddiagram till almanacks- eller dagboksanteckningar.
Meteorologiska observationer från Lund 1754. Foto: Riksarkivet.
Långt ifrån allt är digitaliserat, de flesta posterna i arkivet hänvisar till läsesalen, som är Riksarkivets depå i Marieberg i det här fallet. Men det finns några intressanta undantag. I serien I a Meteorologiska observationer till lands Sverige hittar vi till exempel det vackra dokumentet ovan, med meteorologiska observationer från Lund 1754.
2. SMHI:s historiska data
SMHI har en en tjänst som gör det lättare för den som vill få reda på hur vädret var en viss dag på en viss ort för länge sedan. I tjänsten Hur var vädret? www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/hur-var-vadret ingår ett åttiotal orter som kan väljas via en Sverigekarta eller en listmeny.
Hur långt tillbaka uppgifterna sträcker sig beror på vilken ort det handlar om, men de flesta större (och en del mindre) orter har statistik som stäcker sig så långt bakåt som till 1800-talets mitt.
Söksidan erbjuder många möjligheter att studera vädret och för den otålige kan den vara lite svår att få grepp om. Du som vill veta vädret, låt säga i Karlshamn den 6 mars 1865, börjar med att välja ort längst upp till höger på söksidan. Efter att du valt att studera nederbörd eller temperatur och ett specifikt datum kommer du slutligen att kunna välja att visa resultatet som tabell eller diagram. Dessa visar hur vädret var den 6 mars under alla år sedan mätstationen inrättades. Se mer i bildtexterna nedan.
För att ta reda på hur vädret var en viss dag på en viss ort börjar du med att klicka på knappen "Välj ort" till höger på sidan. I rullisten som dyker upp letar du sedan upp orten. Du kan också välja att söka ort utifrån en karta.
Scrolla nedåt tills du hittar nästa sökfält på på sidan. Under rubriken Hur var vädret i xx? (vald ort) får du möjligheten att välja "Specifikt datum" i rullisten till vänster. Sedan väljer du månad och dag i rullisterna intill.
Resultatet presenteras i antingen ett stapeldiagram (som här) eller i en tabell. Du får genom dem se hur vädret var ditt valda datum under alla år mätstationen funnits. Du hittar just det år du är intresserad av genom att dra pekaren över diagrammets staplar. På köpet får du en överblick över om det till exempel var en ovanligt kall eller varm dag för årstiden.
3. Väderskrock i folklivsskildringarna
"På vintergatan kan man se, hurudant vädret skall bli under hela vintern, men man ska betrakta den före Larsmäss, annars slår det inte in. Man kan börja och läsa för oktober månad. Om första delen är ljus, blir det hård vinter. Är det många vita fläckar blir det illa kallt och mycket snö, och då kan vintern räcka ända till mars. För jul ser man ett stort kors mitt på vintergatan. Man kan se på fläckarna i det korset, hurudant väder det blir om jul.” Det berättar Adolf Nilsson (f. 1850) från Sexdrega socken i Västergötland år 1927. Foto: Institutet för språk och folkminnen.
Vill du veta mer om hur dina släktingar upplevde och pratade om vädret? Då bör du ta en titt på vad som finns bland Institutet för språk och folkminnens frågelistsvar. I dem finns berättelser om alltifrån underliga tilldragelser (som kunde ha med vädret att göra), väderskrock och kloka gummor eller gubbars väderförutsägelser.
I ett av dem får vi till exempel veta mer om ”Finska Lotta” som förr hade gått runt i bygden och delat med sig av trolldom och allmän klokskap. ”Sånt vädret är bönesöndag, sånt blir det hela året,” sa’ hon – och det har slagit in” berättar åldringen Anna Andersdotter från Lena socken i Västergötland (född 1829). Av samma Finska Lotta hade hon också fått veta att hon skulle ”bli mycket gammal och få mycket tråkigt” – vilket även det hade slagit in enligt Anna Andersdotter, som då hon besvarade folkminnesarkivets frågor var nästan hundra år gammal.
Du kan enkelt söka upp uppteckningar (frågelistsvar) som berättar om sådant du vill veta mer om, eller från en viss bygd genom att använda dig av Institutet för språk och folkminnens sökdatabas Folke: sok.folke.isof.se.
4. Missa inte provinsialläkarens rapport
Provinsialläkarnas efterlämnade handlingar är en ovärderlig resurs för släktforskare, särskilt de så kallade årsberättelserna.
Du som någon gång har ögnat igenom en provinsialläkarrapport har troligtvis inte bara hittat information om ortsbefolkningens hälsotillstånd, utan även noterat detaljerad information om väderleken. Den påverkade folkhälsan på så vis att blev skörden dålig på grund av dåligt väder svalt folk – och med svälten kom sjukdomarna. Mycket nederbörd kunde även påverka till exempel vattenkvaliteten, något som i sin tur kunde bidra till spridningen av epidemier som den fruktade koleran.
Tidningarna gjorde sitt bästa för att förse läsarna med väderförutsägelser. I tidningen Gotlänningen från 16 mars 1898 är det ”Herschells tabeller och beräkning” man använt sig av. Foto: KB.Provinsialläkarnas efterlämnade handlingar är digitaliserade och finns tillgängliga i Sundhetskollegiums arkiv. I Riksarkivets digitala forskarsal hittar du bland annat årsrapporter från 1769 till 1869.
Rapporterna efter 1851 är mer utförliga än de tidigare. Du hittar dem i det ämnesområde som kallas Medicin.
Gå till provinsialläkarrapporterna i Riksarkivets digitala forskarsal.
5. Vädret i dagstidningarna
Så sist men verkligen inte minst – missa inte att läsa tidningen! Det finns så mycket att hämta om lokala förhållanden i landsortspressen och väderleken är förstås inte undantagen.
Det kan till exempel handla om dramatiskt väder, olyckor till följd av stormar, ovanliga väderfenomen och mer alldagliga rapporter om hur årets skörd fallit ut. En stor del av vår äldre tidningsskatt finns digitaliserad och fritt tillgänglig i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas på nätet: tidningar.kb.se.
Och för dig som undrar: Visst gjordes även väderprognoser! Men på ett lite annurlunda sätt än idag.
Från 1720-talet fram till 1872 gjordes till exempel prognoser utifrån tron att vädret hade 19 års-cykler. Vädret en viss dag skulle alltså bli detsamma som vid samma datum 19 år tidigare. Prognoser utifrån det systemet publicerades främst i almanackor.
Från Släkthistoriskt Forum, nummer 4 2024
Den här artikeln har tidigare publicerats i vårt magasin, Släkthistoriskt Forum. Numret finns fortfarande att köpa. Du hittar det, nummer 4 2024, i rullisten här: Släkthistoriskt Forum - Äldre nummer
Missa ingenting av nyheter, historiska tillbakablickar och konkreta tips på hur du löser släktforskningens små och stora mysterier – en helårsprenumeration på magasinet kostar 419 kr. Du kan även prenumerera digitalt och på olika paket.
