Nya källor för släktforskare när Nordiska museet får extra medel för digitalisering

De senaste åren har Nordiska museet digitaliserat cirka 165 000 foton och cirka 50 000 kulturhistoriska dokument ur arkivet. Foto: Markus Elblaus/Nordiska museet.
Gamla dagböcker, fotografier och brev får nytt liv i Nordiska museets digitala satsning, som nu får extra medel från regeringen. För släktforskare kan det innebära helt ny kunskap om släkten och livet förr.

Nordiska museet har tilldelats 3,9 miljoner kronor i extra medel i regeringens budget för 2025. Med pengarna kan museet intensifiera arbetet med att digitalisera fotografier och kulturhistoriska dokument.

Satsningen, som även syftar till att stärka sysselsättningen och skydda hotat kulturarv, bidrar till att museet kan nå sitt mål att tillgängliggöra omkring 15 000 fotografier och 200 000 dokumentsidor ur sina omfattande samlingar.

– Den här satsningen gör det möjligt att bevara skört material samtidigt som fler kan ta del av berättelser om människors liv och arbete i Sverige och Norden, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Nordiska museet.

För släktforskare innebär digitaliseringen nya möjligheter att hitta bilder, dagboksanteckningar och dokument som annars hade krävt besök i arkivet. Mindre delar av de digitaliserade samlingarna kan komma att visas i Nordiska museets nya fotosatsning Nordiska ögonblick. Allt material görs successivt tillgängligt via Digitalt museum och Digitalt arkiv.

Nordiska museets fotosamlingar

Några av samlingarna som ska digitaliseras är:

• Limasamlingen från Dalarna är en av Sveriges främsta bygdehistoriska fotosamlingar. Den består av cirka 3 000 negativ tagna av 26 fotografer från Lima och Transtrands socknar under perioden 1880–1938. Bilderna samlades in av fotografen Sven Johansson (1910–1992), som själv var född och uppvuxen i Torgås i Lima.
• Björn Myrman (1942–1999) dokumenterade bland annat svenska och finska romer under 1960- och 70-talen.
• LRF:s historiska bildarkiv (1884–1991) innehåller fotografier som dokumenterar LRF:s och dess föregångares verksamhet inom jord- och skogsbruk.
• Henry Blomberg (1914–1990) arbetade med reportagefoto från vardagsliv, arbetsliv, industri och produktionsmiljöer. Bland hans uppdragsgivare fanns bland andra Allers, Metallarbetaren, Findus och Marabou.
• Eva Danielssons arkiv består av fotografier som skildrar en och samma släkt under 1920-talet i Stockholm och Enköping.

Nordiska museets dokumentsamlingar

Här är några axplock av urvalet som ska digitaliseras:

• Svartkonstböcker från 1700- och 1800-talet.
• Årstafruns arkiv, omfattande perioden 1791-1839.
• Avskrifter av bondedagböcker från 1700-, 1800- och 1900-talet.
• Arkivhandlingar från kvinnliga intendenter som var verksamma vid Nordiska museet kring förra sekelskiftet.
• Frågelistsvar från 1900- och 2000-talet, insamlade inom ramen för olika kulturhistoriska undersökningar.
  
  

Läs mer på Nordiska museets webbplats