Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Nu kan fler ta del av de äldsta dialektinspelningarna i landet. Till vänster syns några av hylsorna med vaxrullar. Till höger två män med en fonograf omkring sekelskiftet 1900. Foto: Institutet för språk och folkminnen/Länsmuseet Gävleborg.
Undrar du ibland över hur farfars farfar röst och dialekt kan ha låtit? Nu har Institutet för språk och folkminnen (Isof) gjort sin arkivskatt i form av drygt hundra dialektinspelningar på vaxrullar, ett par av dem från slutet av 1800-talet, lyssningsbara i sin digitala arkivtjänst Folke.
De drygt 100 inspelningarna gjordes Mellan 1896 och fram till 1930-talet av dåvarande Uppsala landsmålsarkiv med hjälp av den tidens senaste teknik, en så kallad fonograf och vaxrullar.
Tekniken, som uppfanns av Thomas Edison 1877, var den första som kunde spela in ljud och spela upp det igen. Språk- och folklivsforskarna var inte sena att anamma nyheten, som innebar att dialekter för första gången kunde spelas in för noggrannare studier.
Brusande tidskapsel
Martin van der Maarel, arkiv- och biblioteksassistent på Isof. Foto: Institutet för språk och folkminnen.Men det var svårt att få till en bra inspelning. Många olika faktorer påverkade kvaliteten, vilket gör att brus, hack och andra mystiska ljud gör en del av inspelningarna svårlyssnade.
– Med hjälp av moderna hjälpmedel kan man ofta städa ljudet en aning, men ofta får man ändå lyssna med ett öra extra för att urskilja innehållet”, berättar Martin van der Maarel, arkiv- och biblioteksassistent på Isof.
Många av de gamla vaxrullarna saknar dessvärre även information om av vem som talar, var och vid vilken tidpunkt inspelningen skett.
– Man kan se inspelningarna främst som en tidkapsel där ljud och röster ger oss en uppfattning om de människor som sjöng eller talade i inspelningstratten”, berättar Martin van der Maarel.
Farfars farfars röst
Men med tanke på att vaxrullarna i vissa fall är mer än hundra år gamla är det lilla vi kan uppfatta minst sagt fascinerande.
De äldsta är ett par inspelningar från 1896, där Jan Pärsson i Ubby, Fasterna socken i Uppland, ger dialektprov. Enligt våra efterforskningar kan det röra sig om Jan Peter (Petter) Persson, född 23 oktober 1822 (Fasterna (AB) AI:15 (1876-1880) Bild 2590 / sid 256 (AID: v84769.b2590.s256, NAD: SE/SSA/1505)). För oss som släktforskar idag representerar han omkring fjärde till sjätte generationen bakåt i tiden.
Orden och även några meningar träder fram ur bruset efter hand. Det är inte lätt att höra vad som sägs, men det finns en tolkningshjälp om du klickar på länken Avskrift längst till höger i posten. Lyssna här!
Just nu finns strax över 100 inspelningar i Folke.
Gå till hela listan med inspelningar
Fler röster i Dialektkartan
Vill du höra änkan Anna Kajsa Edlund, född 1864 i Österfärnebo berätta om mesbullar och andra fäbodrätter? Eller vill du kanske höra vad snickaren Anders Halvarsson, född 1870 i Sveg har att säga om fisket i Härjedalen omkring förra sekelskiftet? Då ska du genast bege dig till Dialektkartan. En annan resurs skapad av Institutet för språk och folkminnen.
Intervjun med Marta "Mos-Mora" Persson (f. 1875) i Älvsätra, Järvsö är indelad i ett flertal kapitel. Du kan höra henne berätta om allt ifrån odling och matlagning till vägglusplågan och ungdomens upptåg i trakten.
Dialektkartan gör med sin kartfunktion det möjligt att enkelt hitta till hundratals röstinspelningar från det tidiga 1900-talet och framåt. Intervjuerna är i huvudsak gjorda mellan åren 1935–1970. De äldsta personerna du kan lyssna på är födda på 1850-talet.
Syftet var främst att dokumentera talspråk, men inspelningarna har också kommit att bli en viktig del av Institutet för språk och folkminnens kulturhistoriskt inriktade verksamhet. Människorna som intervjuades ombads ofta berätta om ämnen som intresserade tidens folklivs- och folkminnesforskare – exempelvis om lantbruksarbete och högtider i trakten.
