Fyra AI-tjänster för din släktforskning: Tyd text, hitta anor och håll ordning på släktträdet

kvinnoportratt AI Kollage med beskuret porträtt och matris i bakgrunden från Pixabay. Foto: Axel Sjöberg/Malmö museum.

På senare tid har artificiell intelligens, AI, tagit ett rejält språng – inte minst inom släktforskningen. När det kommer till texttydning, bildtolkning, dna-matchning och analyser av släktsamband är AI är med i leken redan idag och andra användningsområden väntar kring hörnet. Här är våra fyra bästa tips på AI-baserade släktforskningsredskap. Har du testat alla?

1. Få hjälp att tyda texten – The Swedish Lion

swedish lion2
Först ut är det kanske mest efterlängtade AI-verktyget bland svenska släktforskare, nämligen det som hjälper oss att tolka gammal handskrift. The Swedish Lion som finns tillgänglig i den internationella texttolkningsplattformen Transkribus är för närvarande det mest lättillgängliga transkriberingsverktyget när det kommer till tolkning av handskrift på svenska. Texttolkningstjänsten är utvecklad av Riksarkivet med samarbetspartners.

För att resultatet ska bli gott är det viktigt att bilden du laddar upp är högupplöst. Dokument från Arkiv Digital kan beställas i högupplöst version från företagets kundtjänst, men för dig som inte har tid att vänta går det även utmärkt att själv zooma in och spara ned delar av bilden. Sedan är det bara att ladda upp dem, en och en, i Transkribus.

I Riksarkivets digitala forskarsal, som är gratis och öppen för alla, går det att ladda ner en högupplöst bild på källan direkt. Tyvärr är majoriteten av Riksarkivets kyrkböcker inskannade med en äldre teknik, och den dåliga kvaliteten gör att en del sidor är svårtolkade även för transkriberingstjänsten.

Starta transkriberingen genom att dra bilden på källan du vill få hjälp att tyda till rutan med ett plus, som syns när du scrollat nedåt en liten bit på sidan. En bild kan också laddas upp genom att välja fil i datorn.

The Swedish Lion I ett stort steg framåt för släktforskare som behöver hjälp att tolka äldre texter. Har du inte redan prövat tjänsten bör du göra det bums!

The Swedish Lion: readcoop.eu/model/the-swedish-lion-i

HTR-Flow

Riksarkivet har även gjort ett eget program för texttolkning. HTR-Flow, som tjänsten kallas, är en betaversion och lite mindre användartillvänd än The Swedish Lion. Den är gjord i demonstrationssyfte, bland annat för att förklara själva processen i texttolkningen.

Du kan använda tjänsten utan att logga in, men den har en begränsning på fem uppladdningar per dag. Du hittar den här: https://huggingface.co/spaces/Riksarkivet/htr_demo

2. Sök i AI-transkriberade domböcker i Riksarkivet

Med hjälp av artificiell intelligens går det nu för första gången att söka på namn och innehåll i AI-transkriberade domböcker – direkt på Riksarkivets webbplats. Ett genombrott för alla som vill hitta oväntade uppgifter om sina släktingar utanför kyrkböckerna.

Bakom en diskret liten ruta i sökformuläret för Nationella Arkivdatabasen, NAD (länk), döljer sig en sensationell nyhet. Det var i slutet av april som Riksarkivet lanserade den helt nya sökfunktionen, med vilken vi numera kan söka släktingar i svårtydda källor med hjälp av artificiell intelligens.

Ny funktion för AI-sök i NAD

För att den nya sökmöjligheten ska gå smidigt att använda har NAD:s sökformulär försetts med en nytillkommen ruta med texten Endast transkriberat material BETA. Genom att bocka i den kan vi nu söka i AI-tolkad text.

ny funktion NAD Här hittar du sökalternativet för att söka i de AI-transkriberade handlingarna.

De källor som har gjorts sökbara till att börja med är Trolldomskommissionens arkiv från 1600-talet och Svea hovrätts protokoll från 1700-talet. Arkiven, på sammanlagt 1,2 miljoner sidor, har gåtts igenom av Riksarkivets AI-modell Swedish Lion.

Sökresultatet presenteras i en helt ny visningsfunktion i form av en vy där originaldokumentet syns med den AI-transkriberade texten intill. Nedan ser du hur det ser ut.

uv4 svea hovratt skarmklipp Skärmklipp med den nya bildvisingen i NAD.

Under 2025 ska ytterligare miljontals arkivdokument transkriberas och efter hand publiceras i NAD. På Riksarkivets webbplats finns en preliminär lista med det som AI-modellen ska gå igenom härnäst (länk). Utöver de listade arkiven väntas ytterligare drygt 130 arkiv vara klara för publicering inom kort.

Vi gissar att det är en hel del som är förväntansfulla inför nästa publicering, som bland annat kommer att omfatta arkiv från Varbergs straffängelse och Lagmansrätten i Blekinge, Västerbottens lappmarkers domböcker och handlingar från Stockholms Magistrat och Rådhusrätt.

Sök med AI i NAD: sok.riksarkivet.se/nad

3. Chat GPT – en släktforskningsassistent

Dalle robot plockar foton webb lllustration skapad med Open AI:s modell DALL-E 2.

Sedan en tid tillbaka är Chat GPT verkligen AI-tjänsten på allas läppar. Chat GPT är en chattrobot eller ”virtuell assistent” utvecklad av företaget Open AI. Programmets språkmodell är dess största tillgång, vilket gör den mest användbar för dig som skriver. Men den används redan nu inom många olika fält.

Vi ber Chat GPT att själv berätta om hur den kan hjälpa till med släktforskningen. På några sekunder har vi en liten behändig punktlista med förslag.

Vi får bland annat tips om att använda den för att få svar på frågor om genealogiska termer, historiska händelser eller platser relaterade till släktforskningen. Det låter ju bra, men en sak måste vi vara medvetna om. Chat GPT är inte Google, utan arbetar på ett annat sätt. Chattroboten kan inte likt Google söka av webbsidor kontinuerligt, utan måste av olika skäl lämna många texter som publicerats på nätet för mindre än tre år sedan därhän. Det gör att Google ofta ger mer aktuella svar om du har specifika frågor. Där kan du dessutom lättare värdera källan. Men – du kan faktiskt be Chat GPT att uppge de källor som har använts i texten du får tillbaka. Då får du dem infällda i artikeln som klickbara länkar.

Chattrobotens styrka är framför allt att den kan skapa lättlästa texter utifrån uppgifter vi samlar in och förser den med. Den kan också hjälpa oss att organisera och hantera vårt släktträd utifrån den information vi ger den. Det kan underlätta för den som behöver skapa ett konsekvent system för hur anorna ska presenteras.

Bra på att hantera och strukturera data

Framför är Chat GPT till stor hjälp när det kommer till att analysera stora mängder data, till exempel från en Gedcom- eller Excel-fil. Avancerade släktforskare använder det bland annat för att hitta samband kring dna-matchningar. Medlemmar i släktforskarföreningen DIS har till exempel beskrivit hur de jämför sina dna-matchningar och samkör dem med varandras träffar i DISBYT-databasen.

Chattroboten kan också hjälpa oss med är att förtydliga gammalmodigt och svårbegripligt språk. Ett mycket omständligt formulerat sockenstämmoprotokoll från sent 1700-tal, som transkriberats och gjorts tillgängligt på nätet kan snabbt omvandlas till en text som är betydligt lättare att hänga med i.

Men här måste vi höja ett varnande finger. Det finns en överhängande risk att Chat GPT gör feltolkningar i sin översättning. Vill du samla genealogiska uppgifter som är så historiskt korrekta som möjligt så är den ursprungliga texten från protokollet att föredra. Är ditt syfte däremot att till exempel skriva en släktbok för att andra ska kunna ta del av din forskning är kanske ett förenklat språk att föredra. Förutsättningen är att du själv förstår den ursprungliga källan och att Chat GPT bara hjälper till med formuleringsförslag, ungefär som ett bollplank.

Kanske har du redan hittat ditt eget sätt att använda verktyget. Men som chattroboten själv uttrycker det: ”Kom ihåg att även om Chat GPT kan vara till stor hjälp i din släktforskning, så bör du alltid verifiera informationen från olika källor”. Så sant, Chat GPT.

Chat-GPT: chatgpt.com

4. Färgläggning och redigering av bilder med hjälp av AI

AI redigerade bilder 01 Familjen Bergius omkring 1895. Bilden till höger har färglagts med tjänsten Img 2 go. Foto: Carl Larssons fotografiska Ateljé/Länsmuseet Gävleborg.
Färgläggningsverktyg är ingenting nytt på AI-himlen. Men nu när AI-användandet har tagit ett språng inom många andra fält kan vi troligtvis förvänta oss att bildredigeringstjänsterna blir både billigare och bättre inom en snar framtid.

Hur kan då AI göra våra gamla släktbilder bättre? En bild kan inte bli mer ”sann” genom redigering, men om störande brus kan tvättas bort kan vi uppfatta bilden som tydligare. Numera överträffar ofta AI-förbättringarna manuell redigering, både när det kommer till effektivitet och till slutresultatet. AI-algoritmerna blir dessutom kontinuerligt bättre på att förstå olika element som struktur, färg och skademönster. Fortfarande gäller dock att ju bättre utgångsläget är, desto mer glädje har vi av förbättringarna. En högupplöst bild med god kvalitet kan se chockerande realistisk ut med AI-genererade färger och diskreta förbättringar. Bilder som däremot från början är lågupplösta, gryniga eller skadade riskerar att se ännu värre ut efter att verktygen trollat fram färger och gjort reparationer.

En del AI-funktioner kan skapa fantastiskt realistiska bilder även av äldre bilder av mycket dålig kvalitet, men kan vi i de fallen verkligen veta om den AI-genererade bilden återger den avporträtterade så som denne verkligen såg ut?

AI redigerade bilder Nicoline eller möjligtvis Micoline S enligt den svårtydda noteringen om kvinnan på fotografiet, som även märkts med Hotell Fenix på 1860-talet. Porträttet har gjorts tydligare med hjälp av fotoredigeringstjänsten Img 2 go. Foto: A. Andersson/Länsmuseet Gävleborg.

Bland den uppsjö av tjänster som idag finns tillgängliga på nätet för detta ändamål finns de som fungerar bättre och sämre på just äldre fotografier. Vi har testat Img 2 go, som är en kostnadsfri nätbaserad bildredigeringstjänst. För att använda den fullt ut måste man dock teckna abonnemang, vilket inte är gratis. Det är gemensamt för majoriteten av tjänsterna som finns tillgängliga idag.

Färglägg i Photoshop

Programmet Photoshop har sedan en tid tillbaka en inbyggd funktion för färgläggning av svartvita fotografier. Du hittar den genom att först öppna din svartvita bild i Photoshop. Välj sedan Neural Filters i menyn Filter. Här ska du använda funktionen Färga. Klicka på reglaget för att aktivera funktionen. Efter en stund är bilden färglagd och du kan välja att justera färgbalansen om det skulle behövas. När du är nöjd klickar du på OK.

Idag möter AI-redigering av bilder en del motstånd. Kritikerna menar att gränsen mellan verklighet och fiktion suddas ut. Särskilt som tekniken idag är så förfinad att det inte längre är någon match att skapa bilder och porträtt som är så verklighetstrogna att det i stort sett är omöjligt att avgöra om de är äkta eller inte.

Så kallade ”nekrorobotar” är också en vattendelare bland släktforskare. En nekrorobot är en avatar som kan skapas utifrån gamla fotografier och annat material som en avliden släkting lämnat efter sig, till exempel brev eller dagboksanteckningar. Utifrån detta material skapas en robot, som rör sig och pratar väldigt realistiskt. Ber du den att berätta om sittt liv får du släktingens livsberättelse gestaltad av roboten utifrån det material du har försett AI:n med.