Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Magnus Bäckmark, riddarhusgenealog. Foto: Marianne Wiiburg Setterblad. Till höger ett exempel på hur genealogier inlämnade till Riddarhuset av familjerna själva kan se ut. Här är det Magdalena Lybecker, född Biörk, som 1765 har samlat in uppgifter om sin mans ätt. Ur samlingen Originalgenealogier, Riddarhusarkivet. Foto: Arkiv Digital.
Lagom till sitt 400-årsjubileum i juni 2026 släpper Riddarhuset ett digitalt storverk fritt: De reviderade stamtavlorna för samtliga adliga ätter som introducerats i Sverige. Materialet kommer att bli tillgängligt för alla på nätet.
Totalt handlar det om cirka 350 000 individer fördelade på 3 072 adliga ätter, varav 656 ännu fortlever. Textmängden motsvarar omkring 37 600 A4-sidor, vilket är en tredjedel mer än i den klassiska tryckutgåvan av Den introducerade svenska adelns ättartavlor, som redigerades av Gustaf Elgenstierna mellan 1925 och 1936.
– Det är ett historiskt material med en enorm detaljrikedom. Rättelser, tillägg och nya källor har vävts in, samtidigt som varje ändring har fått sin egen källhänvisning, berättar Magnus Bäckmark, riddarhusgenealog och ansvarig för arbetet.
Riddarhusets stamtavlor består av en sammanställning av alla de ätter som genom historien introducerats i Riddarhuset, med släktträd och en beskrivning av ättens historia. Till varje person finns uppgifter om när och var denne föddes och dog, samt om eventuella giftermål och barn. I många fall finns även en kortfattad biografi.
Projektet med målet att uppdatera och tillgängliggöra Riddarhusets stamtavlor har pågått sedan adelsmötet 2013.
Mer släkthistoria i levande verk
Materialet i de reviderade stamtavlorna bygger dels på den befintliga stamtavlesamlingen, dels på ett stort antal kompletterande källor: supplement, böcker, tidskrifter, diskussionsforum, biograficasamlingen på Riddarhuset och tips från engagerade släktforskare. En nyhet är att även kända utomäktenskapliga barn samt syskon till adlade personer (och till deras stamfäder) nu ingår, där sådana uppgifter finns.
Information om nu levande personer kommer inte att finnas tillgänglig digitalt, utan hittas som tidigare i Sveriges Adelskalender som ges ut vart tredje år.
En stor fördel med digital publicering är möjligheten till uppdatering. Användare kommer att kunna skicka in nya uppgifter som efter granskning kan föras in i stamtavlorna.
– Digitaliseringen är nästa steg i vad som är Sveriges mest omfångsrika släktdokumentation. Det här är ett levande verk. Genom att göra det digitalt och öppet för rättelser och tillägg kommer det att ständigt förbättras, säger Magnus Bäckmark.
Den digitala publiceringen sker i juni 2026 i samband med 400-årsjubileet av riddarhusordningen 1626.
Riddarhusets nätdatabas Minerva
För dig som är intresserad av adliga släkter finns redan nu en hel del digitaliserat material i Riddarhusets digitala databas Minerva. Där kan du söka bland alla svenska adliga ätter, både introducerade, ointroducerade och uteslutna.
För varje ätt visas grundläggande information och vapensköldar. För vissa ätter – som Adelswärd, Ankarcrona, Hummerhielm, Kruuse af Verchou och Spens – finns extra mycket digitalt material.
Databasen innehåller dessutom material som inte är knutet till en viss ätt, exempelvis Peringskiölds genealogier, begravningsvapen, sigillstampar och stamtavlor.
Databasen nås via minerva.riddarhuset.se och är öppen för alla.
