Christer Hammarström framför datorn, där han tillbringar många timmar i veckan med att registrera döda i Sveriges Släktforskarförbunds stora registreringsprojekt som mynnar ut i Sveriges dödbok. Foto: Hans Olsson.
Han har lagt tusentals timmar på att ge namn åt de döda, till glädje för släktforskare över hela landet. Möt Christer Hammarström, årets nåddare, som med noggrannhet, nyfikenhet och envishet bidrar till en av Sveriges mest använda släktforskningsdatabaser.
När Sveriges Släktforskarförbund delade ut årets utmärkelser gick priset ”Årets nåddare” till Christer Hammarström från Forshaga. En sann eldsjäl som lagt oräkneliga timmar på att ge namn åt de döda.
Christer Hammarström. Foto: Hans Olsson.Att vara en ”nåddare” innebär att man deltar i förbundets volontärprojekt Namn åt de döda (NÅDD), där runt 500 engagerade släktforskare tolkar och registrerar dödsuppgifter från äldre kyrkböcker. Resultatet blir en ständigt växande databas: Sveriges dödbok, en av de mest populära resurserna för släktforskare.
Christer, som är en verklig veteran i projektet, har sedan 2018 registrerat döda i ett antal värmländska församlingar. Arbetet, som han gör tillsammans med en släktforskarkollega, tar tid och kräver noggranhet:
– Varje person tar omkring en timme att utreda. Det är så lätt att det blir fel, så det är viktigt att kontrollera i så många husförhörslängder som möjligt. På en vecka blir det omkring 30–40 personer, berättar han.
Fyndar till egna släktforskningen
Utöver sitt arbete med NÅDD är Christer också aktiv i Värmlands Släktforskarförening. Bland annat bidrar han till föreningens stora födda-vigda-döda-databas: Värmlands Kyrkboksregister.
Registrerandet i volontärprojekten innebär att den egna släktforskningen får stå tillbaka.
– Men så händer det att man hajjar till vid vissa släktnamn när man registrerar i sin släkts hemtrakter. Då kan jag passa på att komplettera personer i den egna släktforskningen, säger han.
Att lägga flera timmar om dagen på frivilligarbete är inget som Christer verkar tveka över:
– En kan ju inte bara sätta sig ner och titta i taket heller! Det känns så klart bra också att andra har nytta av ett.
När han inte är upptagen med att registrera för länge sedan döda personer i kyrkböckerna, lägger Christer gärna tid på familjen. Särskilt barnbarnen. Tidigare följde han dottersonens träningar slaviskt, men numera nöjer han sig med matcherna på helgerna.
– Han är så stor nu att det kan bli pinsamt att ha med sin morfar hela tiden, säger Christer och skrattar.
En kurs i släktforskning blev startskottet
Intresset för släktforskning hade funnits ett tag. Som montageledare inom pappersindustrin hade han rest mycket i arbetet, men från 2007 arbetade han hemmavid, med hemmamontage vid Valmet i Karlstad. Den nya tillvaron gav tid att utveckla intresset. Samma år gick han en kurs och gick med i Värmlands Släktforskarförening:
– Det kändes helt naturligt. I föreningen träffar man likasinnade och får mycket hjälp med sin släktforskning.
Det nyväckta intresset ledde honom så småningom ända till Philadelphia, som är hans pappas födelsestad.
– Han var svenskamerikan och föddes där. Efter lite letande hittade vi adressen. Det såg förstås annorlunda ut, men det var ändå en upplevelse.
Under registreringsarbetet i Värmland stöter Christer ibland på kända namn från bygden. Som Per ”Stalle-Pelle” Persson från 1700-talet, eller Lång Kristoffer Jönsson (Honkainen), som invandrade från Finland redan på 1500-talet.
Bakom varje rad i Sveriges dödbok döljer sig ett gediget detektivarbete. Och ett hjärta som brinner för släktforskning. För Christer, som har lagt tusentals timmar på att registrera döda i databasen, kom utmärkelsen ändå som en överraskning:
– Jag blev lite förvånad faktiskt. Samtidigt som det var väldigt roligt.
Mer om Sveriges dödbok och NÅDD
Sveriges dödbok går att använda i form av en abonnemangstjänst på webben. Men databasen går även att köpa på usb. Den senaste versionen av usb-databasen är nummer 9. Den senaste versionen av Sveriges dödbok släpptes hösten 2023 och sträcker sig från 1815 till 2022. Numera finns databasen även i form av en webbaserad abonnemangstjänst, som uppdateras kontinuerligt.
De nyare uppgifterna kommer från myndighetsdatabaser, medan de äldre uppgifterna kommer till genom projektet Namn åt de döda (NÅDD). NÅDD går ut på att registrerare "adopterar" en eller flera församlingar i vilka de sedan tolkar och kompletterar uppgifterna i församlingarnas dödböcker. Närmare 500 enskilda och föreningar har deltagit och deltar i arbetet med Sveriges dödbok.
Arbetet fortsätter nu med registrering av åren 1800-1814. Detta arbete är planerat att bli klart till våren 2025.