Så ser planerna för Riksarkivets AI-satsning ut – källorna som står näst på tur

Riksarkivets nya funktion hjälper oss att tolka domböcker, en källa som länge har stått högt på släktforskarnas digitaliserings-önskelista. Bilden: Dombok för Kexholms södra och norra län 1616-1617. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.
Trolldomskommissionens och Svea hovrätts protokoll var först ut, men fler rättsliga källor står på tur. Riksarkivet planerar att AI-transkribera miljontals dokument under året. Vi har pratat med Linnéa Karlberg Lundin vid Riksarkivets AI-labb, som berättar mer om vad släktforskare kan se fram emot.

Linnéa Karlberg Lundin. Foto: privat.Bakom en diskret liten ruta i det för många släktforskare bekanta sökformuläret för Nationella Arkivdatabasen, NAD, döljer sig en sensationell nyhet. Numera kan vi nämligen söka släktingar i normalt sett svårforscerade källmaterial som domböcker med hjälp av artificiell intelligens (AI).

Vid lanseringen av tjänsten i slutet av april hade källor från Trolldomskommissionens arkiv från 1600-talet och Svea hovrätts protokoll från 1700-talet redan gåtts igenom av AI-modellen. I de sammanlagt 1,2 miljoner sidorna är det nu möjligt att söka efter släktingar, vilket öppnar för helt nya upptäckter. 

Linnéa Karlberg Lundin arbetar som verksamhetsutvecklare inom digitalt tillgängliggörande på Riksarkivets enhet för AI-labb och datatjänster. I AI-projektet är det hennes uppgift att se till att lösningarna möter användarnas behov.

– Det känns väldigt roligt att vi nu har kunnat integrera Riksarkivets långsiktiga AI-satsning direkt i våra publika söktjänster – och göra de nya möjligheterna som AI ger mer tillgängliga för alla de som använder arkiven digitalt, säger hon.

Diger lista med kommande publiceringar

Men detta bara är början. I listan med det som planeras för den andra publiceringen hittar vi bland annat Göteborgs poliskammare (efter 1900), Varbergs straffängelses arkiv, Lagmansrättens i Blekinges arkiv, Västerbottens lappmarkers domböcker, handlingar från Stockholms Magistrat och Rådhusrätt och Göta Hovrätt. 

Linnéa Karlberg Lundin berättar mer om vad vi kan förvänta oss att kunna söka i framöver.

– Modellen är tränad på löpande text, så det blir fortsatt mycket rättsligt material, protokoll och liknande dokument som nu får sökbar text i NAD, säger hon. 

I den tredje planerade publiceringen hittar vi bland annat Bergmästarens i norra distriktets arkiv, Bergskollegium och Rydboholmssamlingen. På Riksarkivets projektbeskrivningssida finns även en lista över en fjärde publicering.

Miljontals källor står på tur

Under 2025 kommer ytterligare miljontals arkivdokument transkriberas och efter hand publiceras i NAD. Utöver de listade arkiven väntas ytterligare drygt 130 arkiv vara klara för publicering inom kort. Ett exakt datum för nästa publicering vågar Linnéa Karlberg Lundin inte ge, då det alltid finns en risk att tekniska hinder uppstår.

– Men alla publiceringar som är listade kommer ske löpande under året. På riksarkivet.se och i våra sociala kanaler kommunicerar vi så fort vi gör en ny publicering av sökbar text, säger hon.

– Det långsiktiga målet är att det ska gå att textsöka i allt digitalt material som finns tillgängligt i NAD. Vi är inte där ännu, men det här är ett viktigt steg på vägen, tillägger hon.

Ta del av hela listan med kommande publikationer i Riksarkivets AI-projekt här

Mer om NAD:s AI-sökfunktion

Den nya tjänsten är resultatet av ett samarbete mellan Riksarkivet och släktforskare och andra historieintresserade inom projektet Transkriberingsnod Sverige: maskintolkning och medborgarforskning. Projektet, som pågått under tre år, har finansierats av Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet.