Skeppsbron i Göteborg 1897. Foto: Axel Lindahls Fotografiaffär/Tekniska museet.
Har du göteborgare i släkten? Då vet du säkert redan att det är rätt så annorlunda att följa dessa anfäder och anmödrar i källorna, i jämförelse med dem som levde sina liv i landsbygdens socknar. Här ger vi fem tips på hur du kan hitta svårfångade västsvenska stadsbor i källorna.
En del stadsbor tycks försvinna i myllret när vi släktforskare försöker jaga rätt på dem. I fallet med Göteborg, Sveriges näst största stad sedan 1600-talet, kan det finnas flera anledningar till det. För det första har staden brandhärjats flera gånger och många av de kyrkliga arkiven har brunnit upp i samband med det. Att det inte finns några mantalslängder mellan åren 1656 och 1812 gör det tyvärr ännu knepigare att rekonstruera de uppbrunna källorna.
Det kan tyckas vara beskrivningen av en släktforskares mardröm. Men visst finns det sätt att komma runt svårigheterna för en enveten släktforskare! Här följer fem tips på några intressanta källor att ta till när det känns hopplöst:
1. Digitaliserade register visar vägen
Personregister till födda i Göteborgs Amiralitetsförsamling 1730-1860, källa: Digitaliserade register, Göteborgs- och Bohus län, SE/RA/870001/2/14/54 (1730-1860). Foto: Riksarkivet.
I Göteborgs kyrkböcker finns i allmänhet inte husförhörslängder utan i stället så kallade personalförteckningar. De har ett lite annat upplägg, som tillsammans med andra faktorer kan göra det knepigt för släktforskare att hitta personen som söks. Som tur är, eller kanske just därför, har man i Göteborg varit särskilt flitiga när det kommer till att skapa register. Alfabetiska personregister för bland annat personalförteckningar, flyttnings-, födelse-, vigsel- och dödböcker för alla Göteborgs församlingar finns i Riksarkivets digitala forskarsal. Fritextsök på Register till kyrkoarkiven och klicka dig vidare till Göteborgs- och Bohus län. Registret finns även i Arkiv Digital.
Ett annat användbart personregister finns i Wilhelm Bergs Genealogiska anteckningar om Göteborgssläkter, ett tryckt verk, tyvärr ofullständigt, som du hittar på nätet.
Tänk på att register är andrahandskällor och att uppgifter som hämtats därifrån alltid bör kontrolleras i förstahandskällan.
2. Användbart släktnamnsregister
På det gamla Landsarkivet i Göteborg upprättades 1938–1944 ett släktnamnsregister för kyrkböckerna i Göteborgs och Bohus läns landsförsamlingar för perioden före 1801. Med hjälp av registret får vi de upplysningar som behövs för att hitta till personen i födelse- och dopböcker, flyttningslängder, lysnings- och vigselböcker samt död- och begravningsböcker. Motsvarande register finns även för västgötadelen av Älvsborgs län.
Betjänten Pehr Johan Ericssons flyttningsbetyg från 1863 i Lagmansereds kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängderna. Källa: SE/GLA/13312/H II/1 (1863-1886). Foto: Riksarkivet.Registren är just släktnamnsregister, namn som slutar på –son och –dotter finns inte med. Registret förvaras på Riksarkivet i Göteborg och har digitaliserats av Arkiv Digital. Här kan du läsa mer om det i ett inlägg av Eva Johansson i Rötterbloggen.
3. Missa inte flyttatesten
Eftersom födelseort nästan aldrig står nämnd i de äldre personalförteckningarna kan du behöva ta till andra knep för att få reda på mer om den inflyttades bakgrund. De så kallade flyttningsattesterna, även kallade flyttbetyg eller prästbetyg, kan vara en väg. Det kan även ge dig information om till exempel personens frejd (rykte), sjukdomshistoria, kristendomskunskap mm.
Det är inte alla flyttningsattester som finns bevarade och det alfabetiska register som finns är bara delvis tillgängligt på Riksarkivets hemsida och Arkiv Digital. Men en hel del flyttningattester finns inskannade och tillgängliga i Riksarkivets digitala forskarsal, fritextsök på Bilagor till flyttningslängderna och välj Riksarkivet i Göteborg i menyn till vänster.
4. Tomter kan visa vägen till släkten
En guldgruva om Göteborgs äldre tomter och tomtägare, som bygger på Olga Dahls gedigna forskning, finns på webbsidan Göteborgs tomtägare 1637–1807.
I databasen på nätet kan du hitta allt möjligt om tomtägarna. Uppgifterna är baserade på alltifrån biografisamlingar till borgarlängder, herdaminnen och förstahandskällor som kyrkböcker och domböcker.
En annan källa till äldre tiders göteborgare som finns lättilgänglig på nätet är Göteborgs adress- och industrikalendrar. De finns på Regionarkivet i Göteborg och har digitaliserats och publicerats på Göteborgs Stads webbplats.
5. Bekanta dig med stadens undre värld
Poliskammarens detektiva avdelning inrättades på 1850-talet och hade till uppgift att genomföra utredningar som ouniformerade poliser. Bilden visar AI-transkriberad polisrapport från 1896. Bild: Göteborgs universitet.
För bara lite drygt hundra år sedan kunde det fortfarande gå snabbt utför. Inte minst i storstäder, där många saknade ett socialt skyddsnät. Liksom i Stockholm och en handfull andra större städer dokumenterades bland annat kvinnor som ansågs försörja sig genom prostitution, eller ”skörlevnad” grundligt från 1800-talets mitt fram till 1918. Allt enligt det prostitutionsreglemente som gällde vid tiden. Handlingarna, som kan berätta mycket om kvinnornas liv, är en del av Göteborgs poliskammares arkiv, som finns på Riksarkivet i Göteborg.
En del av göteborgspolisens arkiv har digitaliserats. Detektiva avdelningens rapportböcker 1868–1902, har till och med transkriberats med hjälp av AI. Du hittar sökdatabasen i Riksarkivets Specialsök. I Riksarkivets avdelning Brott och straff, som di kommer till via rubriken Ämnesområde finns länkar till mer digitaliserat material från Göteborgs poliskammare. Scrolla nedåt tills du kommer till rubriken Polis.
Släktforska i Göteborg släpptes sommaren 2023.
Fler tips på spännande källor
Tipsen ovan är hämtade från boken Släktforska i Göteborg av LarsOlof Lööf och Mikael Hoffsten. I boken finns fler tips på ingångar till släktforskning i Göteborg, tillsammans med mycket annat matnyttigt för släktforskare och historieintresserade.
Ett måste för dig med rötter i och kring staden!
Du hittar den i Rötterbokhandeln