Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Allt som behövs för att hitta släkten är en dator med och tillgång till nätet. På bilden Ester Grönberg (till höger) med okänd väninna omkring år 1900. Foto: Okänd/Grenna Museum.
Släktforskning har blivit en hobby som många lägger en hel del pengar på. Men behöver det vara så? Absolut inte! På nätet finns en mängd resurser som hjälper dig i jakten på förfäderna – utan att det behöver kosta en krona. Här är årets gratissidor för släktforskaren.
Att tipsa om bra gratissidor för släktforskare har blivit en årlig tradition här på Rötter. En hel del nykomlingar tagit sig in på listan denna gång, bland annat AI-tjänster för texttolkning och en socken-wiki med potential.
Fler än 70 tips
I listan nedan hittar du även vägar till kyrkböcker, befolkningsregister, gravregister, porträttsamlingar och digitaliserade dagstidningar som finns tillgängliga gratis på nätet. Kort sagt sidorna alla vetgiriga släktforskare bör ha koll på 2025.
Du kommer säkert hitta någonting du inte kände till sedan tidigare bland de drygt sjuttio tipsen. För att du snabbt ska kunna hitta det du söker har vi delat in dem i olika kategorier:
Kyrkböcker, databaser
Riksarkivet slopade betalväggen till sin digitala forskarsal 2018. Det innebar att miljontals inskannade kyrkböcker blev tillgängliga helt gratis.
Att ha tillgång till inskannade kyrkböcker och register som hjälper oss att hitta i dem är grundläggande i släktforskningen. Vi börjar med de självklara jättarna, Riksarkivet och de internationella släktforskningstjänsterna.
Riksarkivet
I Riksarkivets digitala forskarsal kan du ta del av digitala arkivhandlingar som kyrkböcker, kartor, skattelängder, militära rullor, bouppteckningar, foton på straffarbetsfångar, sjömän, krigsarkivets porträttsamlingar och mycket mer. Det finns ca 70,5 miljoner inskannade arkivhandlingar här och flera databaser.
I avdelningen Specialsök har en del av det digitaliserade arkivmaterialet gjorts sökbart i specialgjorda databaser. Där hittar du ingångar till både skannat och avskrivet material. Folkräkningen, Sveriges befolkning, är den mest använda av dem. Den innehåller miljontals sökbara personer som levde i Sverige mellan åren 1860–1930. Här kommer du direkt till Specialsök.
Family Search
Family Search är den största icke-vinstdrivna sidan om släktforskning i världen och under de senaste hundra åren har organisationen samlat in, dokumenterat och delat med sig av handlingar från hela världen. På sidan finns gatisversioner av mycket av det som finns på de kommersiella aktörernas sidor. Databasen består till största delen av inskannade eller avfotograferade folkräkningar och mikrofilmade eller avfotograferade kyrkoarkiv. Bland annat hittar du större delen av de svenska kyrkoarkiven här.
Organisationen, som är baserad i USA, är en del av Jesu Kristi kyrka av Sista Dagars Heliga, också kallad mormonkyrkan. För dig som har emigranter i släkten är sidan en guldgruva. Läs mer under rubriken emigranter.
My Heritage, Ancestry
www.myheritage.se, www.ancestry.se
Dessa två kommersiella aktörer har båda en del gratisdatabaser på sina sidor. Generellt så rör det sig oftast om databaser som finns fritt även på annat håll, till exempel på Family Search. Men företagens sökfunktioner skiljer sig åt en del, något som kan göra att du kanske hittar den du söker i en databas, men inte i en annan, baserad på samma material. Det kan med andra ord löna sig att söka svårfunna anor på flera håll.
Rötter
Här på Rötter är det mesta gratis att ta del av. Sök släktingar i databaser som till exempel Gravstensinventeringen och Porträttfynd, fördjupa dina kunskaper på släktforsknings-wikin eller i någon av de faktaartiklarna i Rötters Faktabank. Eller ta del av kunskap och nyheter, i form av artiklar och bloggar. Genom länken ovan får du snabbt en överblick på sidans utbud av databaser och andra resurser.
Du som kört fast bör inte heller missa Anbytarforum, som är ett forum för både diskussioner, frågor och efterlysningar.
Bland vårt gratismaterial finns numera även släktforskningsmaterial för barn. Till exempel finns ett ifyllbart släktträd för barn, där de tre första generationerna kan fyllas i. I avdelningen Broschyrer & informationsmaterial Sveriges Släktforskarförbund hittar du mer gratismaterial att ladda ner och skriva ut. Våra antavlor och ansedlar är särskilt populära.
Släktdata
Databasen: www.slaktdata.org
Om föreningen: blog.slaktdata.org
Släktdata är en ideell förening som har som huvudmål att göra så många avskrivna eller indexerade kyrkböcker som möjligt fritt tillgängliga för släktforskning. De hjälper föreningar och enskilda personer med råd för registrering och gör resultatet fritt sökbart och tillgängligt för släktforskning gratis direkt på internet.
Tänk på att alltid kontrollera de andrahandsuppgifter du hittar mot originalkällan – som det också står på föreningens sida: ” Din forskning blir aldrig starkare än sin svagaste länk.”
Militärer
Att släktforska på släktingar som varit soldater är ettkapitel för sig. Som tur är finns några bra register och resurser som leder oss in i den spännande militära världen. Den självklara startpunkten är Centrala Soldatregistret.
Centrala Soldatregistret
Okänd militär omkring 1870. Foto: C J Malmberg/Armémuseum.Sök soldat: sokdatabas.soldatreg.se/search.sv.aspx
Kontakt, om: soldatreg.se
I Centrala Soldatregistret hittar du personer som antagits som soldat mellan åren 1682–1901. Databasen är ett samarbete mellan Centrala Soldatregistret, Linköpings Universitet och Föreningen DIS. De uppgifter som du finner på den sidan är helt avgiftsfria, men ytterligare uppgifter om soldaten kan det kosta en extra slant att få ta del av. Det är upp till varje register att bestämma om denna avgift och hur mycket information man lämnar ut.
Databasen gör inte anspråk på att vara fullständig, forskning pågår hela tiden och nya soldater förs till de tidigare registrerade samt nya uppgifter om soldaterna och deras familjer.
Båtmansregistret Blekinge
www.blekingesf.se/vara-register/batsmansregistret
Blekinge släktforskarföreninghar under flera år registrerat alla Blekinges båtsmän, från systemets början under 1600-talet fram till dess att det upphörde omkring 1930. Databasen är helt gratis och fritt tillgänglig på föreningens hemsida.
Militaria - Hans Högman
Hans Högmans webbsida om svensk militärhistoria samlar mycket intressant kunskap för dig med militärer i släkten. Den fungerar som ett uppslagsverk, med inriktning på hur indelningsverket, det ständiga knekthållet och båtsmanshållet fungerade. Sidan presenterar även de svenska landskapsregementenas historia tillsammans med en hel del annat militärrelaterat.
Regionala databaser
När det kommer till databaser kan lokala eller regionala sådana vara de som rymmer de verkliga guldkornen. Det finns många sådana – här är våra gratisfavoriter:
.................Södra Sverige.................
Demografisk Databas Södra Sverige
Du som har släkt i sydsverige har troligtvis haft stor glädje av den anrika databasen Demografisk databas södra Sverige (DDSS). Den finns inte längre på sin gamla webbplats, utan materialet har överförts till Riksarkivets Digitala forskarsal. Kyrkobokföringsregistren har där sorterats in i Födelseregister, Vigselregister och Dödregister.
Den tidigare webbplatsen ddss.nu är stängd, men allt innehåll och även webbplatsen som sådan har arkiverats. Har du en gammal länk till en post hos DDSS så ska den fortfarande fungera efter flytten. Ingen data har gått förlorad och länkar till enskilda poster har pekats om automatiskt.
I samband med flytten har Riksarkivets digitala forskarsal fått ett nytt ämnesområde, Demografiska databaser. I ämnesområdet listas digitaliserade arkiv och databaser med koppling till demografi och folkräkningar.
Sveriges skeppslista 1837-1885, som tidigare var en del av DDSS, har tagits över av den sjöfartshistoriska tidskriften Länspumpen. Här hittar du den sökbara databasen nu: https://lanspumpen.se/shipSearch.html
Blekinge släktforskarförenings databaser och register
www.blekingesf.se/vara-register/batsmansregistret/
Länken ovan leder till Båtsmansregistret, som är en pärla upprättad av Blekinge släktforskarförening. Men på föreningens webbplats finns många fler spännande databaser, så som till exempel Stenhuggarregistret, där det i skrivande stund finns drygt 20 000 personer registrerade.
Flitiga medlemmar har också transkriberat och gjort förteckningar över mycket smått och gott, ett exempel är orten Fridlevstads vigslar åren 1660-1810. Andra databaser är migrationsregistret och skeppsgosseregistret, som även de är gratis och tillgängliga för alla.
...................Linköping.....................
Linköpings Universitet
https://ep.liu.se/databaser.aspx
Linköpings Universitets eget förlag för forskningsresultat, LiU E-Press har publicerat en mängd databaser som kan vara till stor glädje för släktforskare. Det rör sig i huvudsak om databaser för forskning av mer eller mindre lokal karaktär.
Den som har anor från trakten kan till exempel, med lite tur, hitta släkt i databaser med bergstingsprotokoll, böteslängder, fångrullor och polisunderrättelser som finns publicerade på sidan. Här finns också kyrkböcker för 27 församlingar i Östergötland samt Sockenstatistiken från Tabellverket, med mera.
...................Stockholm.....................
Stockholms stadsarkiv
I Stockholms stadsarkivs digitaliserade material finns många guldkorn fritt tillgängliga. Här hittar du den populära faktadatabasen Stockholmskällan och Rotemansarkivet – med register över befolkningen i Stockholms stad för åren 1878–1926. I registret hittar man uppgifter om nästan alla personer som någon gång bodde i Stockholm. Du kan söka på t.ex. namn, födelsedatum eller orter.
Via den här länken kommer du direkt till Stadsarkivets databaser: Sök i Stadsarkivets databaser - Stadsarkivet
...................Norra Sverige.....................
Okänd familj förevigade i Matfors, väster om Sundsvall någon gång på 1870-talet. Porträttfynd #120659.
Familia – Umeå universitet
Familia är en sökdatabas som utvecklats hos Demografiska databasen (DDB) på Umeå universitet. I maj 2023 ersatte sökverktyget den tidigare sökdatabasen INDIKO, som varit uppskattad bland släktforskare.
I Familia, som är betydligt mer användarvänligt än INDIKO, kommer du direkt till sökmöjligheterna utan att behöva ladda ned något program. Det är helt fritt från kostnader och användarna har möjlighet att söka och bläddra i källmaterialet utan att behöva registrera sig.
Här finns totalt nästan 1,5 miljoner individer och deras familjer som kan följas under nära 300 år, i vissa fall från 1600-talet fram till en bit in på 1900-talet. Det är dessutom möjligt att följa individer och familjer över tid, rum och generationer.
Övriga Norden
Foto: Johannes Jansson/norden.org, CC BY 2.5 DK (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/dk/deed.en).
Här är några tips på bra ingångar till släktforskning i våra nordiska grannländer. Tipsen gör inte anspråk att vara heltäckande, men många av sidorna vi tipsar om har i sin tur användbara guider, både till hur sökning i databaserna sker och till hur släktforskning går till i stort i det land databasen avser. Massor av kunskap finns med andra ord att inhämta – helt gratis!
.....................Norge.....................
Digitalarkivet
Digitalarkivet är ingången till de norska digitala samlingarna och drivs av det norska Riksarkivet. Här finns folkräkningar, kyrkböcker, rättsliga källor, skattelängder, förändringsmaterial och mycket mer. Dessutom har Arkivverket en service för personer som kan publicera databaser av transkriberat material från källor.
Norsk Slektshistorisk Forening
Norsk Slektshistorisk Forening (Norska Genealogiska Riksförbundet) är Norges äldsta riksförbund med ett mycket fritt material, bland annat databaser, digitala publikationer och äldre böcker.
Slektshistoriewiki
Är Norsk Slektshistorisk Forenings egen wiki for släktforskare och den behandlar släktforskning, platser och släktforskningsrelaterade uttryck. Den har blivit en viktig referens för släktforskare i Norge. Den omfattar i dag över 2 000 artiklar.
Slekt og Data, gravminner
slektogdata.no/gravminner/om-gravminnebasen
Slekt og Data, Norges största organisation för släktforskare, har publicerat ett stort register över gravstenar i Norge. De flesta av Norges kyrkogårdar är registrerade och sökbara i databasen.
.....................Finland.....................
Finska riksarkivet
Astia är Finska riksarkivets webbplats som samlar arkivets digitaliserade material. Här kan du söka bland miljontals dokument, mest kyrkligt material. En bra ingång är Arkivens Portti, som är en infowebbplats som utvecklas och upprätthålls av det finska arkivverket.
Hiski
En databas för sökandet längre tillbaka i tiden (före 1900-talet) är HisKi, (Historian Kirjat) som är en sökbar databas med inmatade avskrifter av födelse-, vigsel- och dödböcker. Man bör ha koll några generationer bakåt i tiden eftersom uppgifterna i HisKi främst går fram till 1860-tal. Och det lönar sig att noga sätta sig in i sökanvisningarna, eftersom webbplatsen inte är den mest lättmanövrerade.
Tänk också på att HisKis register är en avskrift av de så kallade Svarta böckerna, vilka i sin tur är avskrifter av de ursprungliga kyrkböckerna. Databasen är avsedd att användas för sökning och kontroll bör förr eller senare göras mot originalkällan.
Finlands släkthistoriska förening
Finlands släkthistoriska förening (FSHF) digitaliserar och tillgängliggör kyrkböcker äldre än 125 år på internet. Här kan man kika direkt i det inskannade källmaterialet och även få tillgång till andra kyrkböcker än de ovan nämnda. För tillgång till yngre material krävs medlemskap.
Genealogiska samfundet
Genealogiska samfundet i Finland är den finska motsvarigheten till Sveriges Släktforskarförbund. På webbplatsen finns mycket bra information om hur du börjar släktforska i Finland. Mycket är på finska, men här finns också bra information på svenska, se länken ovan.
Tips! I ett av Eva Johanssons, (bloggare här på Rötter) inlägg ger hon mängder av användbara tips till dig som söker finländska rötter. Här kommer du till blogginlägget.
....................Danmark....................
Danska Riksarkivet
I Arkivalier on-line på Danska Riksarkivets sida kan du söka i kyrkböcker eller i Dansk Demografisk Databas. Här finns även en mängd andra källor – allt gratis.
Daisy
Daisy är det danska riksarkivets sökdatabas över danska statens arkivsamlingar, motsvarande vårt riksarkivs databas NAD. Du kan söka i arkivet ”Arkivskaber” (den myndighet eller institution som förde in uppgifterna) och ”Arkivserier” (enskilda handlingar). Successivt skannas fler poster och publiceras på nätet. Det tidigast inskannade materialet (kyrkböcker, folkräkningar mm.) kan nås på Arkivalieronline men i Daisy hittar du även till det som inte är digitaliserat.
Danish Family Search
Denna sida ska inte förväxlas med stora Family Search, som du kan läsa mer om i punkten nedan. Danish Family Search är en privat sida som samlar mycket matnyttigt om släktforskning i Danmark, både databaser och länkar till andra källor. Databaserna bygger till stösta del på innehållet i Dansk Demografisk Databas och målet med sidan är att göra innehållet så lättilgängligt som möjligt. Det är nödvändigt att registrera sig (vilket är gratis) för att kunna använda sig av databaserna etc.
Danska Family Search
Fram till omkring 1800 var landsbygdsbefolkningen i Danmark så kallade fæstebønder, vilket innebar att de administrativt ”tillhörde” godset och handlingar som hör till dem hittas därför i godsarkiven. De viktigaste dokumenten är fæstebreve (i samband med ett övertagande av en gård) och skifter (skiften, dvs. inventering av godset vid döden). Inskannade bilder av godsarkivens dokument finns på Family Search, klicka dig fram till Danmark i deras databas, eller följ direktlänken ovan. Många släktforskare har även gjort register för bouppteckningarna och de kan hittas på privata webbplatser. Testa att googla på till exempel godsets namn och ”skifte”.
Danske Slægtsforskere (tidigare SlaegtogData)
År 2018 grundades föreningen Danske Slægtsforskere genom sammanslagningen av DIS-Danmark och det danska släktforskarförbundet (Sammenslutningen af Slægtshistoriske Foreninger). Det är numera Danmarks största enskilda släktforskningsförening, med över 7 000 medlemmar. På Danske Slægtsforskeres hemsida kan du få hjälp med allt ifrån en an-efterlysning och tolkning av manuskript till tekniska problem med program och internetsökningar. De underhåller även DIS-Danmarks wiki för släktforskare, som du hittar här.
Emigranter
Emigranter på Ellis Island. Foto: Bain News Service/Library of Congress
Här är några utvalda guldkorn på nätet för dig som har emigranter bland släktingarna. Du hittar fler tips under rubrikerna nedanför.
Family Search
Family Search är den största icke-vinstdrivande sidan om släktforskning i världen och under de senaste hundra åren har organisationen samlat in, dokumenterat och delat med sig av handlingar från hela världen. Här finns till exempel flera av de stora passagerarlistorna, som Ellis Island 1892–1924, med 25 miljoner poster. Du kan även söka emigranter i Naturalization Records, folkräkningar och andra register. Dig in!
Find a Grave
En mycket innehållsrik ”gravsök” där du i skrivande stund kan söka bland 180 miljoner poster. Här kan du även hitta bilder, dödsrunor och släktrelationer.
Steve Morse
Smarta genvägar med ökad sökbarhet till andra gratissajter, t.ex. passagerarlistor och födda, vigda och döda i New York och Illinois.
Newspaper Obituaries
Strukturerad länklista, med vars hjälp man hittar fram till dagstidningarnas dödsrunor – obituaries – från hela USA.
Se upp med den luriga bannern högst upp. Dödsrunorna söker du genom att klicka på aktuell delstat i listan nedanför.
The USGenWeb Project
En länklista till mängder av små och medelstora databaser, geografiskt strukturerad och byggd på frivilliga insatser. Det finns flera liknande resurser, t.ex. Cindy’s list (mycket bred och innehållsrik) och Access Genealogy, och det är svårt att avgöra vilken som är bäst. Det bästa är att pröva sig fram.
Gravar
Norra kyrkogården, Solna. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
Det är skillnad på grav och gravsten. I majoriteten av grav-databaserna är det själva graven som är registrerad. När gravstenen inte längre finns kvar kan dessa databaser, baserade på kyrkans bevarade information om gravsatta, ge viktiga upplysningar till släktforskare. Gravstensinventeringen är ingen gravdatabas, vilket skiljer den väsentligen från de andra sökbara gravdatabaser som nämns här nedan. I den dokumenteras i första hand gravstenen, tillsammans med de mest väsentliga uppgifterna om personen som gravstenen avser.
Gravstensinventeringen
Gravstensinventeringen är en sökbar databas över gravstenar. Här dokumenteras löpande gravstenar, med fotografi på gravstenen och i förekommande fall hela gravvården, samt gravstenens text med fullständigt namn på den avlidne samt födelse- och dödsdatum. Oftast finns också information om kvarter och gravnummer. Förutsättningen för registreringen av en gravsten är att det finns ett fotografi på gravanordningen och att den har någon form av inskription. Gravsatta i minneslundar hittar man därför inte i Gravstensinventeringen.
Databasen drivs av Sveriges Släktforskarförbund och det är volontärer som runt om i hela landet dokumenterar och registrerar gravstenarna.
Svenska gravar
Svenska gravar är en gravdatabas kopplad till en tjänst för sökning av gravsatta. Man får information om vilka som är begravda i en grav, kvarter och gravnummer samt i förekommande fall en kyrkogårdskarta över var graven är belägen. Det finns inga gravstensfoton och det framgår inte om stenen finns kvar.
Gravar.se
Gravar.se är också en gravdatabas. Det är en söktjänst över var en avliden finns begravd samt information om andra släktingar inom samma gravplats. Något fler kyrkogårdsförvaltningar har anslutit sig till denna än till den tidigare nämnda tjänsten. Information lämnas om kvarter, gravnummer och om den avlidne finns strödd i minneslund, askgravlund eller gravsatt på kyrkogården. Det framgår inte om gravstenen finns kvar. Vissa fotografier förekommer.
Numera är den tidigare gravdatabasen Finn graven sammanslagen med Gravar.se.
Hitta graven (Stockholms kommuns e-tjänst)
Är en sökbar gravdatabas för Stockholms kommuns kyrkogårdar som för närvarande innehåller ca 185 000 gravplatser och ca 600 000 gravsatta på Stockholms 11 allmänna begravningsplatser.
Information lämnas om alla begravda i en grav, kvarter, gravnummer, GPS-koordinat och naturligtvis på vilken av kyrkogårdarna den avlidne finns begravd. Man har också lagt ut PDF-filer över äldre gravboksregister. Databasen innehåller inga fotografier.
Find a Grave
Amerikansk gravdatabas. Se avsnittet om emigranter ovan.
BillionGraves
Amerikansk gravstensdatabas som precis som Gravstensinventeringen utgår från själva gravstenen. Volontärer fotograferar, laddar upp och transkriberar gravstenar och informationen kopplas till gravstenens GPS-koordinatorer. Tanken är att användarna själva ska hjälpa till och skapa ”virtuella” kyrkogårdar över hela världen.
Dödsannonser och minnessidor
Dödsannons ur Aftonbladet 1887-08-01. Foto: Kungliga biblioteket.
Dödsannonser kan vara en källa till information om viktiga släktförbindelser som kanske inte har kunnat hittas i de vanligaste databaserna. Nyare dödsannonser kan du hitta på nätet och många släktforskarföreningar har byggt upp omfattande arkiv med dödsannonser – hör med den lokala släktforskarföreningen om de har ett sådant upprättat.
Historiska dödsannonser hittar du i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas. Läs mer om den under rubriken tidningar nedan.
Familjesidan
Familjesidan är en tjänst som tillhandahålls av de flesta begravningsbyråerna i Sverige. Här kan du hitta dödsannonser för nyligen avlidna personer, men även för dödsfall tillbaka i tiden (sedan 2007). Det finns i dagsläget hundratusentals annonser att söka bland.
Fonus minnessidor
På Fonus minnessidor kan du söka fram dödsannonser och tackannonser för en avliden. Anhöriga kan välja att dela med sig av bilder, filmklipp och andra minnen på sin minnessida. Det är ett fint sätt att dela sina minnen av en älskad person – som även vara till hjälp för släktforskare.
USA - Newspaper obituaries
Här hittar du en strukturerad länklista, med vars hjälp man hittar fram till dödsrunor – obituaries – från hela USA. Det finns även en god chans att hitta äldre dödsannonser. Databasen är även ett utmärkt redskap för emigrantforskning.
Tidningar
Tre titlar ur KB:s databas Svenska dagstidningar.
Digitaliserade dagstidningar som dessutom är OCR-skannade och på så sätt sökbara är en guldgruva för släktforskaren. Tyvärr omfattas svenska tidningar av en jämförelsevis omfattande upphovsrätt vilket hindrar Kungliga Biblioteket och andra aktörer från att göra tidningar yngre än drygt 100 år gamla tillgängliga digitalt. I skrivande stund ligger gränsen vid år 1904.
Svenska dagstidningar
I Kungliga bibliotekets tjänst Svenska dagstidningar kan du söka släktingar i digitaliserade dagstidningstitlar utgivna mellan åren 1645 och fram till idag. Tidningar som är yngre än hundra år är upphovsrättsskyddade och kan endast läsas i sin helhet i den fullständiga versionen av databasen, som finns på Kungliga biblioteket, de stora universitetsbiblioteken och på en del folkbibliotek. Här kan du se vilka bibliotek som erbjuder tjänsten.
Under januari 2024 ersattes Svenska dagstidningar av en ny, uppdaterad webbtjänst med namnet Svenska tidningar.
Svensk-amerikanska dagstidningar
www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican
Hundratals svenskspråkiga tidningar publicerades i USA från 1850 och framåt, riktade till USA:s svenska invandrarsamhällen. På den här webb-portalen kan du söka i över 300 000 digitaliserade tidningssidor från 32 olika svenska amerikanska tidningstitlar publicerade över USA mellan 1857 och 2007.
Chronicling America (Tidigare Historic American Newspapers)
Sök bland OCR-skannade amerikanska tidningssidor mellan 1836-1922 helt gratis. Sidan stöds av National Endowment for the Humanities, en självständig amerikansk myndighet, samt Library of Congress, allmänt betraktat som USA:s nationalbibliotek.
Fulton history
Fulton history ser lite omodern ut, men är faktiskt en av de mest besökta amerikanska gratissidorna med indexerade historiska tidningsartiklar. Sök på ett namn eller en plats som intresserar dig, du kan ha tur!
Fotografier
Rollporträtt ur Nordiska Museets bildsamlingar. Foto: Gösta Florman, Herman Hamnqvist, Léon Crémière,
Bilder på släkten, gården de bodde på eller staden de levde i ger en alldeles särskild dimension till forskningen. Så när du vill komma dina anor ännu lite närmare är det hög tid för en fotojakt på nätet. Här är bildsamlingarna och söktjänsterna som du som släktforskar bör känna till:
Porträttfynd
www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd
Sveriges Släktforskarförbunds databas Porträttfynd är pionjären när det kommer till webbaserade porträttarkiv. Inskannade kopior av visitkorts- och kabinettsfotografier har samlats här ända sedan 2002, och i dagsläget finns drygt 250 000 bilder att ta del av.
Visitkortsfotografier mäter nästan alltid runt sex gånger nio centimeter; kabinettsfotografier elva gånger fjorton. Båda dessa typer av bilder var populära under en relativt lång tidsperiod – från cirka 1860 till cirka 1920. Vanligtvis köptes bilderna i en hel rad exemplar som klistrades upp på kartong, och delades ut som minnen till släkt och vänner.
I och med att Sveriges Släktforskarförbund valt att begränsa Porträttfynd till att endast omfatta dessa bilder möjliggörs en tydlig katalogisering. Fotografens namn och hemort figurerar nästan alltid på kartongens baksida eller i dess nederkant och därför kan även icke-identifierade bilder sorteras på det viset. Eftersom bilderna var så vanliga, och dessutom framställdes i många exemplar, förekommer de i de flesta gamla släktalbum.
Svenskt Porträttarkiv
Svenskt Porträttarkiv samlar digitaliserade och sökbara porträttbilder från porträttgallerier i bokform, som gavs ut i mängder under 1900-talets första decennier.
Databasen är sammanlänkad med Facebook, vilket gör att du behöver vara inloggad samt vara medlem i Facebook-gruppen Svenskt Porträttarkiv om du vill lägga till/redigera fakta eller ladda upp ett porträtt. Men för att söka släktingar behöver du bara gå till hemsidan, skriva in namnet på den du söker och hoppas på tur.
En bra funktion för släktforskare är att man kan effektivisera sitt porträttletande genom att ladda upp sitt släktträd i form av en Gedcom-fil. På så vis kan man automatiskt få träffar på porträtterade personer i släkten, förutsatt att uppgifterna matchar varandra.
Digitalt Museum
Digitalt Museum är en ständigt växande webbplats där museerna kan göra sina samlingar tillgängliga för alla intresserade. Syftet är att samlingarna enklare ska kunna användas för bildsökning, fördjupning, studier, undervisning och gemensam kunskapsuppbyggnad.
Nästan alla de större (och många av de mindre) museernas bildsamlingar finns i dag på Digitalt Museum – men inte alla! Ha därför för vana att titta i listan över anslutna museer, hittar du inte museet du söker där kan det vara så att de har sitt bildarkiv digitaliserat på någon annan plats. Hur bilderna får användas bestämmer varje enskild institution. En av webbsidans stora fördelar är att det framgår tydligt om och hur du får använda bilderna, genom så kallade creative commons-licenser.
Hembygdsportalen
www.hembygd.se/shf/utforska-platsen
I Hembygdsportalen hittar du Sveriges Hembygdsförbunds medlemsföreningars hemsidor och samlingar. Genom tjänsten Utforska platsen hittar du till hundratusentals bilder och dokument, platser, bildgallerier och personobjekt knutna till en ort.
Kringla
Det ingår i Riksantikvarieämbetets uppdrag att se till att det man kallar för digital kulturell allmänning görs tillgänglig på ett så tydligt och bra sätt som möjligt. Kringla är ett utmärkt exempel på det. Här hittar du information om fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkor, föremål och inte minst fotografier från museisamlingar, hembygdsföreningar, Riksantikvarieämbetet och en mängd andra kulturarvsinstitutioner.
Kringla är i första hand en söktjänst som hänvisar till den ursprungliga informationskällan på webben, institutionernas egna databaser eller till posten i en samlande webbdatabas, som Digitalt Museum. Det söktjänsten presenterar är allt material som är levererat till K-samsök – som är ett slags infrastruktur som underlättar för museer och arkiv att göra sitt bildmaterial tillgängligt online.
Alvin
Alvin är en bild- och föremålsdatabas som utvecklas och drivs av Uppsala universitetsbibliotek i samarbete med andra kulturarvsinstitutioner. Här finns allt från personarkiv som författararkiv till porträttbilder, medicinhistoriska bilder, bilder från polarexpeditioner, reklamaffischer, botaniska planscher, brev, skissböcker och mycket annat. Det mesta av materialet kan du ladda ner och använda helt fritt, vilket tydligt framgår i databasen.
De huvudsakliga institutionerna som finns representerade i Alvin är Uppsala, Lunds och Göteborgs universitetsbibliotek. Men du kan också hitta material från institutioner av skilda slag, allt från folklivsarkiv och museer till universitet och bibliotek. Däribland Linköpings stadsbibliotek, Linnéuniversitetets bibliotek, Stockholms universitets konstsamlingar, Folklivsarkivet med Skånes musiksamlingar och Naturhistoriska riksmuseet.
Kartor, socknar
Historiska kartor
Genom e-tjänsten ”Historiska Kartor” från Lantmäteriet får du helt gratis tillgång till en enorm kartskatt. De historiska kartorna kan berätta mycket mer än du väntat dig om din släkts hembygd.
Rosenberg
Rosenbergs geografiska lexikon har länge varit ett standardverk bland släktforskare som vill lära sig mer om släktens hemtrakter. Den populära databasen har tidigare funnits att köpa på cd-skiva, men finns numera fritt tillgänglig på Riksarkivets webbplats.
Med hjälp av den får du bland annat veta mer om byar, gårdar, socknar, städer, län, landskap, sjöar, vattendrag, härader och stift. Orter och gårdars dåtida namn, storlek och taxeringsvärde och när marknader hölls.
Databasen, som tagits fram med hjälp av uppgifterna från Rosenbergs "Geografiskt-Statistiskt handlexikon öfver Sverige" från 1882–1883, innehåller även information om industrier, skjutshåll, militära boställen, telegraf, järnvägs- tull- och poststationer.
Ortnamnsregistret
Institutet för språk och folkminnen samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. På deras webbplats hittar du bland annat ett användbart ortnamnsregister som utgör en digitaliserad version av det Topografiska registret i Namnarkivet i Uppsala. Det består av ca 3,7 miljoner inskannade och registrerade arkivkort ordnade geografiskt efter län, härad och socken. Det finns även en särskild databas som innehåller alla skånska bebyggelsenamn.
Du kommer direkt till ortnamnsregistret, som annars kan vara lite klurigt att hitta, genom länken ovan.
Skatteverket, förteckning över församlingar genom tiderna
Förteckning - Sveriges församlingar genom tiderna | Skatteverket
Under århundradenas lopp har församlingarna i Sverige genomgått många ändringar. Namn har bytts ut, församlingar har upphört och nya har tillkommit. På Skatteverkets webbplats finns en förteckning över Sveriges församlingar genom tiderna, där alla nuvarande och tidigare församlingar presenteras i alfabetisk ordning.
Sockipedia
Sockipedia är en samlingsplats för lokalhistorisk information indelad i socknar. Tanken är att den som vill veta mer om en viss socken ska kunna hitta fakta, kulturhistoria och berättelser i text, bild, kartor och andra dokument.
Wikin har bara funnits sedan augusti 2024 och i skrivande stund finns bara en handfull socknar från Dalsland och Västergötland representerade. Men då Sockipedia är en wiki, med samma programvara som Wikipedia, finns alla möjligheter för innehållet att växa. Nyligen lade till exempel Åsaka-Björke Hembygdsförening upp ca 250 sidor med bland annat torpinformation från socknarna Väne-Åsaka och Norra Björke. Vi väntar med spänning på fler socknar i Sockipedia!
Uppslagsverk
Svenskt biografiskt lexikon
sok.riksarkivet.se/sbl/Start.aspx
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett vetenskapligt standardverk som började utges 1917, sedan 1962 i statlig regi. I januari 2016 omfattar det A – de Suremain. Lexikonet utgör en generalinventering av betydelsefulla personer och deras gärningar under olika skeden av det svenska samhällets utveckling. Fakta är baserad på förstahandskällor. Sedan den 1 januari 2009 ingår SBL i Riksarkivets verksamhet.
Projekt Runeberg
Här kan du söka efter släktingar i bland annat biografiska matriklar över vissa yrkesgrupper, biografiska uppslagsverk mm. Projekt Runeberg (runeberg.org) arbetar på frivillig grund med att skapa elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur och göra den tillgänglig på nätet. Projektet grundades 1992 och drivs av datorföreningen Lysator vid Linköpings universitet.
Ordlistor
Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
Har du någon gång undrat över vad frejd betyder? Eller vad åborätt egentligen var? Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok som beskriver svenskt skriftspråk från 1521 till våra dagar. Ordboken omfattar 39 band och innehåller över 500 000 uppslagsord, där varje betydelse exemplifieras med ett antal textcitat.
På webbplatsen svenska.se kan du söka i de tre ordböckerna SAOB, SO och SAOL på samma gång.
Släktforskare har nytta av ordboken, som ger utmärkt hjälp med förståelsen av äldre ord och texter.
Förvaltningshistorisk ordbok
fho.sls.fi/tidsperiod/svenska-tiden/
För dig som tycker om att ha en rejäl ordbok till hands när du släktforskar är Latin för släkthistoriker en pärla. Du hittar den i Rötterbokhandeln. Förvaltningshistorisk ordbok är en fantastisk resurs som skapats av Svenska litteratursällskapet i Finland. Ordbokens nyckelbegrepp är förvaltning och historia, det vill säga stat, kommun, kyrka, utbildningsanstalter (från skola till universitet) och militär. Ordlistan på nätet omfattar perioden från medeltiden fram till 1950. Du kan anpassa ordlistans innehåll genom att välja tidsperiod.
Den svenska centralförvaltningen var också Finlands och inkluderas därför fram till 1809, medan rent svenska företeelser, som förekommit i Sverige efter 1809, har utelämnats. Med det sagt så får många knepiga ord här en grundlig förklaring. Den är ett utmärkt hjälpmedel både när det gäller släktforskning i Sverige och Finland.
Latinska dödsorsaker på nätet
kvalevaag.se/popup/Skjukdomar_Latin-Svensk_search.htm
Släktforskaren Allan Kvalevaag har publicerat en användbar lista med latinska ord som förekommer i släktforskningens källor.
Knepiga ord i soldatforskningen
Ordlista – Centrala Soldatregistret
Inom det militära har man länge haft en alldeles egen begreppsvärld. Du som vill ge dig in på att släktforska om soldater i släkten bör därför känna till den utomordentliga ordlista som finns på Centrala Soldatregistrets webbplats.
Här får många militära begrepp sin välbehövliga förklaring. Den är till stor hjälp när man till exempel ska tyda ett ord som inte tycks bekant, eller när man vill veta mer om till exempel en befattning.
Riksarkivets förkortningsordlista
I äldre tid fanns inga nationella regler kring hur ord skulle stavas och förkortas och som en konsekvens av det hittar släktforskare i dag dussintals olika förkortningsvarianter för samma ord i kyrkböckerna. Inte sällan är det just dessa förkortningar som ställer till det för oss släktforskare när vi ska tyda prästens anteckningar.
Riksarkivet har därför samlat omkring 600 av de vanligaste förkortningarna som förekommer i folkräkningar och kyrkböcker. Här hittar du listan i PDF-format – att ladda ner och ha den till hands när du forskar!
Anbytarforum
Vad betyder det om din släkting är ”under information”? Och vad i all sin dar är ”teaterobligation”? Har du funderingar kring ett äldre ord eller uttryck rekommenderas varmt ett besök i Anbytarforum.
Under rubriken Språk, ord och namn hittar du avdelningen Äldre ord och uttryck där frågor som rör äldre formuleringar, feltolkade ord eller andra språkliga besynnerligheter i källorna diskuteras.
Anbytarforum → Forum → Särskilda ämnen & övrigt → Språk, ord och namn → Äldre ord och uttryck
Skulle du ändå inte hitta ordet du söker går det förstås utmärkt att starta en egen tråd i kategorin.
Om du behöver hjälp med texttolkning ställer du din fråga under rubriken Läshjälp.
Texttydningstjänster
I Riksarkivets AI-baserade tjänst HTRFlow kan vi få hjälp att tolka handskrivna dokument från perioden 1650–1900.
Riksarkivets HTR-Flow
huggingface.co/spaces/Riksarkivet/htr_demo
Det senaste inom släktforskningen är AI-baserade verktyg som omvandlar historiska, handskrivna dokument till digital och sökbar text.
Hösten 2023 lanserade Riksarkivet HTRflow, en app för handskriftsigenkänning. Nu finns tjänsten, som hjälper oss att tyda handskrivna dokument från perioden 1650–1900, under våren 2025 släpptes en uppdaterad och mer användarvänlig version.
Via länken ovan kommer du direkt till sidan där du kan ladda upp dina egna dokument och testa hur tolkningen av den historiska handskriften blir. Tänk på att tolkningen blir bättre om bilden är högupplöst.
Transkribus – The Swedish Lion I
The Swedish Lion I - Public Transkribus AI Model
”The Swedish Lion I” är namnet på en liknande tjänst för texttydning, som Riksarkivet med samarbetspartners har publicerat i transkriberingsverktyget Transkribus.
Plattformen Transkribus omfattar numera mer än 100 olika europeiska aktörer inom handskriftstolkning. Den svenska AI-modellen, som har tränats med hjälp av data från 3,3 miljoner textrader och mer än 15,6 miljoner ord, kommer med tiden att finjusteras med hjälp av fler tolkningar av handskrivna dokument.
Bakom AI-modellen står riksarkiven i både Sverige och Finland med hjälp av Stockholms stadsarkiv, Jämtlands läns fornskriftsällskap, medborgarforskare och forskare från Stockholms och Uppsala universitet.
Fler användbara resurser
I den digitala arkivtjänsten Folke kan du via en karta söka upp folklivsuppteckningar från din släkts hemtrakter.
Institutet för språk och folkminnen
www.isof.se/arkiv-och-insamling/digitala-arkivtjanster
Institutet för språk och folkminnen (Isof) skapat flera spännande sökdatabaser som öppnar upp våra förfäders liv för oss. I databasen Folke kan du till exempel botanisera bland tusentals skrivna uppteckningar från släktens hemtrakter. Största delen av materialet från 1900-talets första hälft.
Med hjälp av Dialektkartan hittar du till hundratals röstinspelningar som gjordes mellan åren 1935–1970. De äldsta personerna du kan lyssna på är födda på 1850-talet.
På sidan Matkult hittar du till berättelser, recept och annat arkivmaterial som rör traditionell matkultur i Sverige. Via en karta kan du söka upp uppteckningar som berättar om lokala mattraditioner från olika platser i landet.
På Isof:s webbplats hittar du dessutom Sägenkartan, med omkring 10 000 arkivuppteckningar om sägner från Sverige, Finland och Norge.
Samtliga tjänster finns med i listan över Isof:s databaser på nätet, som du kommer till via länken ovan.
Arkivsök (Riksantikvarieämbetet)
I Riksantikvarieämbetets tjänst Arkivsök kan du söka, läsa och ladda ner arkivhandlingar. Här hittar du digitala bilder och dokument som främst handlar om kulturmiljö, arkeologi och bebyggelse. Ibland krävs det några klick innan man kommer fram till dokumentet, men fynd finns att göra för släktforskare som är på jakt efter beskrivningar av gammal bebyggelse med mera. Arkivet fylls kontinuerligt på med nytt material.
Det mesta i Riksantikvarieämbetets arkiv är sorterat topografiskt. Därför kan det vara en god idé att i sökningen utgå från en geografisk plats (landskap, stad/stadsdel/kvarter, socken/by/fastighet). Under Avancerad sökning/Arkiv Samlingar/Arkivreferenser finns bland annat Antikvarisk-topografiska beskrivningar 1800-1899. Är man intresserad av bilder går man till Avancerad sökning/Bilder och begränsar sin sökning under Plats.
Fler tips i
Släkthistoriskt Forum
Listan ovan bygger på en artikel som tidigare publicerats i vårt magasin, Släkthistoriskt Forum 2019 och har sedan uppdaterats här på Rötter sedan 2020.
I Släkthistoriskt Forum hittar du historiska tillbakablickar och konkreta tips på hur du löser släktforskningens små och stora mysterier.
Du kan också prenumerera på Släkthistoriskt Forum genom flera förmånliga prenumerationspaket.
Läs mer om paketen och börja prenumerera här
Saknar du en gratisresurs?
Vi tar tacksamt emot fler tips på bra gratissidor/resurser på nätet. Kontakta redaktionen redaktor@rotter.se
