Tio tips: Så får du bra svar när du intervjuar en äldre släkting

ABLO1405 fika En avslappnad fika? Att fundera över var och hur intervjun ska äga rum kan vara betydelsefullt. Bilden är tagen i Braås 1897, möjligtvis på uppdrag av "fru Junlander". Foto: Forthmeiiers Ateljé/Kulturparken Småland/Smålands museum
Det kan låta dramatiskt, men man vet aldrig när det är för sent att ställa de där personliga frågorna. Så när det kommer till att dokumentera en släkting eller familjemedlem är det viktigaste rådet: Skjut inte upp det! Här är tio tips på hur du kan gå till väga när du vill intervjua en person som är intressant för din släktforskning.

Ett råd som erfarna släktforskare med goda skäl ofta ger till nybörjare är att börja med att intervjua sina levande släktingar. Den sortens berättelser ger kött och blod åt släktforskningen. Men ibland kan det vara svårt att prata med släktingar om barndomen, första flytten, hur de träffade kärleken och annat. Till och med när det kommer till så nära släktingar som ens egna föräldrar.

För att göra det lite lättare har vi sammanställt några punkter som kan vara bra att tänka igenom innan du sätter igång:

1. Ta kontakt. En bra början är att lägga ut en trevare till en släkting vars historia du gärna vill bevara. Respektera personens önskemål och var lyhörd när du hör dig för om ett möte. En släkting du träffar regelbundet kan du fråga avslappnat, och du kan också vara redo att utnyttja rätt tillfälle när det dyker upp. Någon du inte träffar lika ofta får du kontakta och föreslå ett möte. Förbered även släktingen på vad du vill prata om. Kanske kan du mejla frågor i förväg så att släktingen kan fundera över svaren tills när ni ska ses.

Plocka fram släktalbumen. Fotografier kan väcka minnen till liv. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
2. Berättande bilder. Be släktingen gärna ta med äldre fotografier på sig själv och andra släktingar. Det berikar historieberättandet och kan göra minnen mer levande både för dem och för dig. Det kan också finnas saker med stort känslomässigt värde, en gåva, ett smycke, ett broderi, en pipa eller liknande, som hjälper till med en ingång till historien.

3. Sätt scenen. Se till så att ni ses på en plats där släktingen är bekväm, gärna i hennes eller hans hem, men det kan även vara på en historiskt intressant plats – kanske ett konditori som släktingen gärna besökte i sin ungdom? Det är viktigt att personen känner sig avslappnad i miljön. Visa också tydligt att du är tacksam för att släktingen ställer upp och berättar. Underskatta inte de små detaljerna som gör det så trevligt som möjligt. Ta till exempel med fika eller bjud på middag.

4. Föreviga rösten. Att göra noteringar och skriva ner i vanligt anteckningsblock eller på dator under intervjun är toppen. Men glöm inte att även använda funktionen som i princip alla mobiler har nu för tiden; nämligen att spela in samtalet. När man antecknar kan det vara svårt att hänga med i allt och man vill inte missa godbitar som första mötet med den stora kärleken. Själva språket och sättet att prata är dessutom ett tidsdokument i sig som säger mycket om den intervjuade personen. Även om du inte använder det inspelade materialet direkt, är det bra att ha när du vill kontrollera saker din släkting berättade så att det stämmer överens med det du skrivit ner. Spara sedan den digitala ljudfilen som en del i en digital mapp om personen.

5. Öppen frågestund. Ställ många öppna frågor snarare än ja- och nej-frågor. Frågor som ”Hur tyckte du att det var att gå i Blåklockans folkskola?” fungerar ofta bättre än ”Var det roligt att gå i Blåklockans folkskola?”. Öppna frågor ger oftast bättre djup och fler nyanser i svaren. Men självklart kan man ställa frågor med enkla svar, så kan man komplettera med följdfrågor.

NMA.0093838 kyss Missa inte att ställa frågor om kärleken. Nyårsfirande på Hedmans hotell, Hålland utanför Åre 1947. Foto: Gunnar Lundh/Nordiska museet.

6. Fakta och familjeminnen. Se till att få med mycket kött på benen. Missa inte uppväxten, skolgången, arbetslivet, boende och annat. Få gärna med årtal när släktingen minns det. Behandla däremot en del minnesuppgifter varsamt. Ibland kan personer minnas fel hur säkra de än känner sig. Se också till att inte missa värdefulla minnen som är särskilt viktiga för släktingen, som avgörande val i livet, någon flytt till en annan plats, hur hen träffade sin käresta eller något annat som ställde tillvaron på ända.

7. Var redo att improvisera. Även om det är en intervju, så försök att inte alltför stelbent hålla dig till en frågelista. Var nyfiken och öppen för att ställa följdfrågor på det som kommer upp. Underskatta inte korta frågor av typen ”Hur då?” och ”Varför?” och håll gärna en avslappnad samtalston. Även om du vill få med så mycket viktig information som möjligt – se ändå till så att du inte får med dig en hel roman hem, om det inte är ditt syfte förstås. Styr gärna tillbaka samtalet på släktingen själv om ni skulle fastna vid minnet av något speciellt tv-program eller liknande. Ibland kan det vara ovant för äldre släktingar att någon plötsligt vill höra precis allt de har att berätta om sig själva.

8Passa på att få med din släktings minnen av ännu äldre släktingar. Pojke med sin farmor 1944. Foto: Sven Ljunggren/Örebro stadsarkiv.. Tryck på paus. Det kan bli känslomässigt översvallande att häva ur sig minnen, särskilt om man gör det länge. Då kan det vara bra att dela upp intervjun på ett par tillfällen. Kontakta även släktingen efteråt och kontrollera så att personen inte glömde något viktigt. Ibland kan den här typen av samtal väcka minnen till liv som tar form först efter intervjutillfället. Kanske har något ni pratade om fått släktingen att minnas viktiga händelser som du inte vill gå miste om.

9. Minnen av andra. Se till att inte bara ta släktingens egen historia utan fråga även om andra släktingar. Kanske sitter morbror på värdefulla historier om morfarsmor. Kanske kan du även få tips om någon annan som fortfarande är i liv som du kan prata med.

10. Bearbeta så snart du kan. Se till att renskriva dina anteckningar så fort som möjligt, medan du ännu har samtalet hyfsat levande i minnet. Det behöver inte bli perfekt direkt – men ge materialet en första ordentlig genomgång nära intervjutillfället. Senare kan du strukturera materialet under passande rubriker, som yrkesliv, barndomsminnen, skolgång eller liknande. Blir det alltför mycket text kan du gallra en del, eller göra en kortversion där du sammanställer de viktigaste delarna separat. Se till att spara materialet genom backup, till exempel med en molntjänst eller på en extern hårddisk.