NADNationell Arkivdatabas (NAD) är en välanvänd resurs bland släktforskare.
Regeringen har nu fattat beslut om att för första gången ge Riksarkivet uppdraget att förvalta och utveckla Nationell Arkivdatabas (NAD). Det är ett efterlängtat besked, både för Riksarkivet och släktforskarrörelsen.

Under våren 2023 undertecknade bland andra Sveriges Släktforskarförbund en debattartikel om NAD, publicerad i Svenska dagbladet (länk), i vilken det uttrycktes en stark oro för vad som skulle kunna bli konsekvensen av en nedläggning av NAD, som under en längre tid varit eftersatt på grund av bristande finansiering.

Viktigt redskap för släktforskare

NAD, som idag samlar information om arkiv inom Riksarkivet, statliga myndigheter, kommuner, föreningar och andra aktörer, är en central resurs för myndigheter som förvarar arkivmaterial. Inte minst är den en ovärderlig resurs för släktforskare, som utan den inte skulle ha möjligheten att söka upp majoriteten av de handlingar som finns i arkiven.

Trots det har Riksarkivet hittills inte haft det formella uppdraget att underhålla databasen, vilket har gjort att myndigheten under senare år inte kunnat lägga de medel som hade behövts för underhållet av den.

Efterlängtat uppdrag på plats

Även Riksarkivet har under flera år påtalat behovet av att NAD både moderniseras och stärks för att möta framtidens behov, som bland annat handlar om att hantera en växande informationsmängd från AI och olika forskningssamarbeten.

Nu har regeringen fattat ett beslut om ändringar i Riksarkivets instruktion som utgår från några av Arkivutredningens förslag i rapporten Härifrån till evigheten. Det välkomnas av riksarkivarien Karin Åström Iko, som lyfter fram uppdraget att tillhandahålla och förvalta NAD som särskilt viktigt.

– Riksarkivet välkomnar beslutet att ge oss ett tydligt uppdrag att förvalta en nationell arkivdatabas. Vi ser stora utvecklingsmöjligheter för den nationella arkivdatabasen (NAD), både ur ett forsknings- och beredskapsperspektiv. Detta kommer samtidigt kräva betydande resurser, kommenterar hon.

Kan innebära upprustning av NAD

Då Riksarkivet är en myndighet som tilldelas resurser efter behov borde det efter ändringarna i instruktionen kunna bidra till att sådana resurser skjuts till. Och att arkivdatabasen framöver kan få både det underhåll och den utveckling den så väl behöver.

Utöver NAD-uppdraget innebär förändringarna att referenser till specifika landsarkiv och Krigsarkivet tas bort och att Riksarkivet större frihet att organisera sin verksamhet efter behov. De nya reglerna träder i kraft den 1 december 2024.

Läs mer på Riksarkivets webbplats

Här kan du läsa regeringsbeslutets instruktion

Senaste nytt

Annonser