För dig med ”fader okänd” i skånska släktgrenar finns det numera en släktforskningsdatabas som kan hjälpa dig att lösa mysteriet. Här kan du läsa om ett inspirerande projekt som undan för undan avslöjar fler och fler av släktforskningens gäckande doldisar.
Nästan alla släktforskare har en okänd far i sitt släktträd, de flesta av oss har flera. För att komma vidare krävs ofta hårt arbete. För majoriteten av alla släktforskare förblir de okända fäderna irriterande luckor i släktträdet, trots att det finns källor som kan dölja sanningen.
Orsaken är att den huvudsakliga källan som kan sprida ljus över gåtorna, nämligen domboken, ofta är svår att tyda för den som inte är van att läsa gammal handskrift. Dessutom är källan sällan tillgänglig digitalt.
Men inom släktforskarrörelsen finns den kunskap och de resurser som behövs för att komma runt hindren. Projektet Oäkta barn, lett av Skånes Släktforskarförbund, syftar trots namnet främst till att identifiera okända fäder och mödrar i hela Skåne. I mars i år gavs databasen ut i sin första version.
Avslöjar okända fäder och mödrar
Hans-Göran Nilsson, ordförande för Skånes Släktforskarförbund och sammankallande i projektgruppen berättar mer:
– Projektet består egentligen av två steg: Till en början så registrerade vi alla oäkta barn i hela Skåne. Vi har alltså gått igenom alla födelseböcker från det att de började föras och fram till 1920. Den delen av projektet är nu slutförd. Det innebär att databasen nu utgår från drygt 188 000 oäkta barn.
Hans-Göran Nilsson berättar att man nu är mitt uppe i den andra delen, som är betydligt svårare.
– Den går ut på att vi går igenom domböcker och annat material som kan ge upplysningar om oäkta eller okända fäder och även mödrar, som det ibland faktiskt rör sig om, säger Hans-Göran Nilsson.
Domböckerna finkammas
För att hitta dessa går projektgruppens medlemmar bland annat systematiskt igenom de domböcker som finns, härad för härad. Arbetet är krävande, men förstås även givande. Hans-Göran Nilsson nämner en duktig kollega i projektgruppen som tog sig an Villands härad – en trakt där registreraren själv hade okända fäder i släkten. Nu är hela häradet genomgånget och enligt Hans-Göran Nilsson fick han ”lön för mödan”.
– Bara i Villands härad (i nordöstra Skåne, reds. Anm.) har 4300 fäder till de 14300 oäkta barn som fötts där kunnat identifieras. I många av fallen fanns fadern uppgiven i födelseboken, men i en del av fallen har han hittats i andra källor, då främst i domboken.
Hans-Göran Nilsson poängterar att uppgifterna i databasen inte ska ses som absoluta sanningar. Den är främst ett redskap som är tänkt att ge uppslag till vidare forskning.
– Många av de fäder som vi hittat i domboken svor sig dessutom fria – och lyckades. Inte sällan med hjälp av flera av traktens hederliga män som gick i god för dem.
Men även om männen frikändes i rätten registreras de i databasen.
– Så får man som släktforskare använda upplysningen som man vill. Framför allt kan den vara till hjälp för vidare forskning, säger Hans-Göran Nilsson och tillägger:
– I åtminstone ett av fallen har släktforskare med hjälp av dna kunnat se att den friade fadern faktiskt ljugit i rätten.
Även resultat av släktforskning utförd av utomstående, till exempel dna-släktforskning, noteras i databasen. Uppgiftslämnaren får själv välja om denne ska kunna bli kontaktad av andra forskare, eller om kontakten ska ske via projektet.
Skyndar långsamt
Projektet har pågått sedan början av 2000-talet och initiativet togs då av Jan Dahlin, Landsarkivarie i Lund. En projektgrupp tillsattes med Tord Bylund, f.d. landsarkivarie i Härnösand, Elisabeth Reuterswärd, verksam vid Landsarkivet i Lund och Ingrid Nilsson, mångårig ledamot i bland annat Släktforskarförbundets styrelse. Elisabeth Reuterswärd har även skrivit släktforskningshandboken Fader okänd för Sveriges Släktforskarförbund.
Sedan dess har projektgruppen fått nya medlemmar och i dagsläget består den dessutom av 5–6 personer som mer eller mindre regelbundet går igenom domböckerna från den aktuella tiden och noterar allt de hittar om faderskapsmålen.
Rent praktiskt går det till så att Skånes Släktforskarförbund använder sig av Arkiv Digitals beställningstjänst för att de aktuella domböckerna ska skannas in och göras tillgängliga i släktforskningsföretagets onlinetjänst. Sedan kan projektets frivilliga medlemmar sitta hemma och läsa i sin egen takt.
– Det här är ingenting som går fort. Och det ska det inte heller göra. Det är väldigt viktigt med kvalitet i ett sådant här arbete, säger Hans-Göran Nilsson och tillägger:
– Men fler personer är välkomna att hjälpa till.
Har släppts på usb
I mars i år lanserades en första version av databasen på usb.
– Vi var lite osäkra till en början på hur stor efterfrågan det skulle vara på den här produkten. Men sedan den släpptes har det visat sig att det finns ett jättestort intresse.
Databasen Oäkta barn finns att köpa i Skånes Släktforskarförbunds webbutik men Hans-Göran Nilsson uppmanar alla som nu blir ivriga att köpa den att först kontrollera vilka områden den nuvarande versionen täcker.
För även om Skånes alla oäkta barn finns med så är till exempel arbetet med att gå igenom alla domböcker långt ifrån klart. På projektets sida kan du se vilka härader som hunnit gås igenom: Oäkta barn | Skånes Släktforskarförbund (sksf.se)
Men projektet fortsätter och antalet anklagade, frikända eller namngivna fäder och mödrar till de oäkta barnen i databasen växer.
Vill du dela med dig av din forskning kan du läsa mer om hur du ska gå till väga här: Oäkta barn | Skånes Släktforskarförbund (sksf.se).
Om du vill delta i projektet kan du kontakta projektgruppen via e-post: oaktabarn(at)sksf.se.
Här hittar du databasen Oäkta barn i Skånes Släktforskarförbunds webbutik: Oäkta barn-projektets databas – Skånes Släktforskarförbunds webbutik (sksf.se)