Släktforskarglädje och nya bekantskaper på Släktforskardagarna i Malmö

Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
I montrar med släktforskningsföretag och organisationer från när och fjärran trängs vetgiriga släktforskare för att insupa kunskap och nyheter. Föredragsrummen fylls upp av förväntansfulla åhörare. Här följer några glimtar från Släktforskardagarna i Malmö. 

Redan klockan nio på lördagsmorgonen värmer sensommarsolen de morgonpigga mässbesökare som samlats utanför mässhallen.

Anita Lindström och Anette Gundhus. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
Anette Gundhus, Uppsala, besöker släktforskardagarna för första gången. Hon och Anita Lindström, som rest till Malmö från Alingsås byter några ord i väntan på att bli insläppta i mässhallen.

För Anette Gundhus del är det första gången på Släktforskardagarna och hon ser fram emot föreläsningarna och, med en nick åt mässhallen, på ”allt som är därinne”.

– Det är lite spännande, säger hon med förväntan i rösten.

Anita Lindström har varit på Släktforskardagarna en gång tidigare, i Skövde, för två år sedan. Även hon har längtat.

Sveriges Släktforskarförbunds ordförande Viktoria Jonasson klipper bandet och mässan är invigd. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.– Dels är det miljön och så, det är så roligt att få träffa alla! Vissa av föredragen är också spännande, dem ser jag fram emot.

Så klipps bandet av Sveriges Släktforskarförbunds ordförande Viktoria Jonasson och årets Släktforskardagar i Malmö är invigda.

Spännande nykomling
bland utställarna

I entrén blir det snart trångt, men stämningen är hög, inte minst tack vare kören The Notion, som blev guldmedaljörer under förra årets upplaga av den europeiska körfestivalen och som innanför entrén bjuder på klassiska hits, bland annat från Peps Persson och The Beatles. 

I den rymliga mässhallen tar drygt 40 utställare plats. Här finns de stora släktforskningsföretagen, släktforskarföreningar från landets alla hörn, arkiv och hembygdsföreningar och även flera utländska företag och organisationer.

Körgruppen The Notion höjde stämningen i entrén. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.

För första gången i Släktforskardagarnas historia har även polisen en monter. Man skulle kanske kunna tro att polisens arkiv helst inte skulle vilja besväras av släktforskare, men det är inte alls det intryck vi får av Martin Alm, arkivarie på Malmöpolisen, när vi pratar med honom i montern.

Martin Alm, arkivarie på Malmöpolisen och Jonas Hult, handläggare på Kalla fall. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.

– Rör det sig om ett brott som har gått till åtal är ju det mesta offentlig handling, i annat fall beror det på vem som frågar, är man själv berörd och om man vet en del i förväg.

En och annan släktforskare hör av sig för att få reda på mer om en släkting som arbetat inom poliskåren eller om släktingar som varit inblandade i ett brott. Martin Alm menar att det kan gå att få fram en hel del information. Men på grund av polisens historia är handlingarna i polisarkiven i allmänhet inte så gamla.

– De flesta akterna är från tiden efter 1965, då polisen blev en statlig myndighet. I äldre tid var organisationen en annan, med landsfiskal och distrikt. De handlingarna finns huvudsakligen på Riksarkivet.

Enligt Martin Alm måste man inte vara nära anhörig för att få ut handlingar om ett brott. Det räcker egentligen med att man vet tillräckligt mycket om fallet för att det ska vara möjligt för arkivarierna att hitta de relevanta handlingarna.

– Men man kan inte fråga om det finns ett ärende som rör en viss person, för det får inte polisens arkivarier lov att tala om.

Bo Lundqvist, chef för Polisregion Syds kalla fall-grupp som utreder ouppklarade mord, tycker att fler släktforskare borde anställas av polisen. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
Men det finns ytterligare en anledning till polisens närvaro på Släktforskardagarna. Chefen för Malmöpolisens kalla fall-grupp, Bo Lundqvist, är också på plats, delvis för att berätta om polisens arbete med släktforskning.

– Vi räknar ju litegrann med att lagändringen ska om att få använda sig av dna-släktforskning som metod för att lösa grova brott ska klubbas vid halvårsårsskiftet 2025. Den kommer att innebära ett skifte i polisens arbete, säger han.

Släktforskning ingår i polisarbetet

Men det är inte bara släktforskares dna polisen vill ta till hjälp i brottsutredningar. Faktum är att polisen redan idag använder sig av släktforskning som arbetsmetod. Bo Lundqvist berättar att släktforskaren Linda Kvist, som för tillfället också är i polisens monter, redan arbetar för dem sedan tre år tillbaka.

– En del av hennes arbete handlar förstås om att förbereda för den nya arbetsmetoden, men traditionell släktforskning har vi också mycket nytta av. Det handlar till exempel om att vi behöver veta om det finns släktskap som kan påverka relationer och var folk säger. Det gäller både brottsoffer, gärningspersoner och inte minst vittnen.

– Men oftast handlar det om att faktiskt hitta folk efter många år, som kanske har flyttat, men som vi skulle behöva få kontakt med igen, säger Bo Lundqvist.

Linda Kvist. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
Linda Kvist håller delvis till i polisens monter, men hon har också en egen monter tillsammans med Åsa Hertzman. Tillsammans håller de kortare föredrag som riktar sig till nybörjare på dna-släktforskning. Utöver det håller hon och Åsa även i ett panelsamtal om släktforskningens framtid i den stora föredragslokalen. 

– Så det är fullt upp, konstaterar hon. 

Populära föredrag

Inga släktforskardagar utan spännande föreläsningar. Utanför den största av föredragslokalerna ringlar kön lång redan till dagens första föredrag, som hålls av Gunnar Wetterberg och har temat präster.

Många ville lyssna på Gunnar Wetterbergs föredrag. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
Senare på dagen lockar även Niklas Hertzman och Fredrik Mejster många åhörare med det nya greppet "speedforskning", det vill säga släktforskning på tid. Sist ut i föredragsprogrammet är Dick Harrison, med 1600-talets häxförföljelser som ämne. 

Christina Norberg, Göran Oldermark och Gunilla Bergström från Västerås släktforskarklubb. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
I år lämnar årets arrangör, Malmö släktforskarförening, över stafettpinnen till nästa års arrangör av Släktforskardagarna, Västerås släktforskarklubb. Deras monter är svår att missa med sin orangea inredning. Även entusiasmen hos föreningens representanter är bländande. 

– Vi har bokat upp två idrottsarenor. Delvis på grund av att vi vill undvika trappor för våra besökares skull. De ligger centralt och det finns gott om gratis parkeringsplatser, säger Christina Norberg från projektgruppen. 

I Sveriges Släktforskarförbunds monter hittar besökarna flera boknyheter. Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman ligger bakom den nya boken om emigrantforskning, "Följa John". Foto: Sveriges Släktforskarförbund.

Björn Sjögren med sin som och moster Ann Wedborn, släktforskaren i familjen, besöker mässans tillsammans för första gången. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.

 Full fart i Arkiv Digitals monter. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.

Hans Hanner på Genealogiska Föreningen har samlat en skara åhörare i montern där han bland annat berättar om föreningens projekt. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.

Anders Berg, som leder arbetet med registreringen av nya poster i Sveriges dödbok, möter intresserade besökare med frågor i Sveriges Släktforskarförbunds monter. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.

Fredrik Mejster höll bland annat föredraget "Stulna spermier" om arbetet med det skakande avslöjandet att flera män ovetandes har gett upphov till donatorbarn. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.