kvartett
I databasen Porträttfynd hittar du de så kallade visitkortsporträtten, den typ av fotografiska porträtt som snabbt blev omåttligt populära när de introducerades omkring 1800-talets mitt. Fotoalbumen blev snart de välbeställdas Facebook. Men vilka blickar tillbaka på oss? Inte alltid de du tror…

Under 1860-talet utbröt en fullständig ”cartomani” i Sverige. På kort tid hade en mängd fotografer etablerat sig i de större städerna och alla som hade råd drog på sig sina snyggaste kläder och lät sig förevigas på minst ett porträttfoto.

Något av det bästa med den nya fototekniken var att man nu kunde framställa ett obegränsat antal kopior av bilden utifrån ett enda negativ. Det gjorde att man relativt billigt kunde dela med sig av sitt porträtt till släkt och vänner.

Nätverkandets huvudbok

Bok- och pappershandlarna började sälja tjusiga album som fotografierna kunde samlas i och vi släktforskare förväntar oss att i första hand hitta släktingar i familjens gamla album, men till en början hade visitkortsporträtten en lite annorlunda funktion. De var en del av medelklassens nätverkande, en invecklad kultur där avläggandet av visiter utgjorde en viktig del. I de tidiga fotoalbumen hittar vi därför inte bara släktingar, utan även personer ur societeten, det vill säga det sociala skikt dess ägare tillhörde.

Albumen kunde också kompletteras med porträtt på personer man beundrade. Kanske hade man lyckats få tag på ett porträtt av sin favorit-biskop, eller någon annan lokal kändis. Nedan hittar du också några av 1800-talets Sveriges stora berömdheter. Känner du igen dem?  

 

Froken_Dolcke_231439.jpgMagda von Dolcke. Foto: okänd fotograf/Porträttfynd nr #233466

 Fröken Dolcke

Magda von Dolcke var en dansk skådespelare född 1838 som tidvis var verksam i Sverige. Bland annat gästspelade hon på Dramaten och Djurgårdsteatern och under några år efter 1874 ledde hon ett eget teatersällskap som reste runt och uppträdde i den svenska landsorten.

Men främst blev hon känd för sitt påstådda förhållande med kung Oscar II av Sverige. En annan av de många som ska ha slängt beundrande blickar efter ”fröken Dolcke” var August Strindberg.

Efter att ha gift sig med en borstfabrikör från Köpenhamn någon gång i slutet av 1870-talet drog hon sig tillbaka från scenen för gott.

Fröken Dolcke i Porträttfynd: #233466 (rotter.se)

 

231440Ole Bull. Foto: okänd fotograf/Porträttfynd nr #233467

Norske världskändisen Bull

Ole Bull var en norsk tonsättare och violinist, världskänd på sin tid. Självaste Robert Schumann lär ha beskrivit Bull som en av de största. En annan av Bulls bekanta i musikens kändisvärld var Franz Liszt, som han spelade med flera gånger.

Bull föddes 1810 och hade efter studier i Kristiania (nuvarande Oslo) spenderade han några år i Paris och senare Italien där han utvecklade sin spelteknik. Redan under andra halvan av 1830-talet tog hans karriär fart och på 1850-talet var han en världskändis och gav bland annat hyllade konserter i USA. 1852 köpte han ett markområde i Pennsylvania där han grundade en bosättning kallad New Norway.

Bull besatt onekligen någonting särskilt och i litteraturen lär han ha inspirerat både George Sand och Henrik Ibsen. Den senare ska ha använt flera av hans karaktärsdrag i äventyraren Peer Gynt.

Ole Bull i Porträttfynd: #233467 (rotter.se)

 

Miss Thursby 231438Emma Thursby. Foto: okänd fotograf/Porträttfynd nr #233465

Puritanskt fulländad drill

Emma Cecilia Thursby föddes 1854 i New York, var en amerikansk sångerska (sopran) som i början av 1880-talet gjorde en hyllad turné i Skandinavien.

Hennes image var knappast den skandalomsusade skönhetens utan beskrivningarna av henne framhöll i stället hennes ”puritanska” åsikter, som ska ha hindrat henne från att ”beträda scenen”. Tydligen räknades inte konsertsång till kategorin icke-puritanska scenframträdanden och enligt Nordisk Familjebok från 1919 väckte hon under sin karriär ”…rättvist uppseende genom sin höga, friska och jämna sopran, klockrent stackato, fulländad drill samt nobelt och flärdlöst föredrag”.

Miss Thursby Porträttfynd: #233465 (rotter.se)

 

Arnoldson 231447Arnoldson. Foto: okänd fotograf/Porträttfynd nr #233474

Tenor med sorgligt slut

Carl Oscar Arnoldson, (1830-1881) var en berömd svensk operatenor vars liv fick ett tragiskt slut. Han debuterade vid Mindre teatern i Stockholm 1855 som Farinelli och fick anställning på Stockholmsoperan 1858, där han bland annat fick den tunga rollen som Radamès i Aida vid premiären 1880. Men glansdagarna fick ett abrupt slut 1881 då han drabbades av en halsåkomma som tvingade honom att lämna scenen och under ett besök i Karlsbad i juli samma år tog han sitt liv.

Hans döttrar gick i sin fars fotspår och kom att bli berömdheter även de. Arnoldson var far till skådespelerskan Lotten Arnoldson (1859–1904), sångerskan Sigrid Arnoldson (1861–1943) och läkaren Nils Arnoldson (1872–1939).

Här hittar du Arnoldson i Porträttfynd: #233474 (rotter.se)

 

Adelaide Ristori 231426Adelaide Ristori. Foto: okänd fotograf/Porträttfynd nr #233453

Markisinnan Ristori

Adelaide Ristori, markisinna del Grillo, 1822-1906, ansågs vara en av världens främsta skådespelerskor och hon turnerade flitigt i Europa och Nord- och Sydamerika under 1850-1860-talen.

Man kan fråga sig vad denna hyllade italienska gör i ett svenskt fotoalbum, men hösten 1879 och 1880 gjorde hon en uppmärksammad turné i Sverige med ett eget teatersällskap. Kanske köptes idolporträttet i samband med den.

I Nordisk Familjebok från 1889 beskrivs hur hon väckte hänförelse som bland annat Medea, Maria Stuart (efter Schiller), i Paolo Giacomettis Elisabetta samt Lady Macbeth i Macbeth. Kort därefter lade hon skådespelarkarriären på hyllan till förmån för ”lyckligt familjelif” i Rom.

Adelaide Ristori i Porträttfynd: #233453 (rotter.se)

 

 Nordenskjold 231381Äventyraren och upptäckaren Nordenskiöld. Foto: okänd fotograf/Porträttfynd nr #233407

Äventyraren med stort Ä

Adolf Erik Nordenskiöld (1832–1901) förkroppsligade en av 1800-talets starkaste manliga idoltyper:  Upptäckaren och äventyraren, som bryter ny mark i de mest oländiga trakter. Geologen och polarfararen blev efter sin upptäcktsfärd längs Nordostpassagen så populär att den typ av keps med marin tusch, som bars av äventyrarna på Nordenskiölds fartyg Vega, under slutet av 1800-talet snart syntes på vart och vartannat huvud. Efter fartyget gick den fick den smeknamnet vegamössa.

Nordenskiöld finns som nummer #233407 i Porträttfynd


Alla porträtt ovan tillhör samma album som #233304 och har laddats upp i databasen Porträttfynd av Jan Stenberg i Norrsundet.

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Annonser