DIG020025 soldattorpVäl omhändertaget före detta soldattorp (nr 53), Skoklosters socken, Uppland. Foto: Anna Vikstrand/Upplandsmuseet.
Många släktforskare har stött på indelta soldater i sin forskning. Men vem rekryterades och varför? Se på SVT Västmanlands tre inslag om de indelta soldaterna och om projektet som ska bevara kunskapen om deras bostäder.

Det krävs ibland detektivarbete för att hitta de gamla torpen, som det ibland inte finns mer än några stenar kvar av. I ett inslag av SVT Nyheter Västmanland berättar släktforskaren Lars-Erik Käll från Västra Mälardalens släktforskare om utmaningarna i det spännande projektet att inventera och dokumentera de 90 soldattorpen i Kungsör.

I inte mindre än tre klipp, som du hittar länkarna till nedan, får vi bland annat veta mer om hur soldattorpen användes och vad man i dag kan få veta om soldaterna som bodde där för hundratals år sedan.

Nu ska soldattorpen i Kungsör räddas till eftervärlden: ”Som en detektivhistoria”

Det här är ett soldattorp – släktforskaren om historierna bakom

Följ med in i det välbevarade soldattorpet från 1700-talet

Fakta: Indelningsverket

AMA.0009278_gammel_soldat.jpgPorträtt av Nils Wakt, fd. soldat no. 24 vid Herrestads kompani, Södra skånska infanteriregementet I 24. Foto: Emil Christian Agerbundsen/Armémuseum.Systemet med indelta soldater var i bruk i Sverige från slutet av 1600-talet och fram till början av 1900-talet. Det gick ut på att ett antal hemman ålades att tillsammans hålla en knekt med ett torp och en bit mark, utöver en mindre lön.

Till en början var det ett listigt sätt för kungamakten att med hjälp av bönderna ha en professionell armé redo om de skulle vilja ge sig in i, eller själva starta ett krig.

Att anlita soldater på det här viset ansågs vara dessutom vara ett bra sätt att få "hederligt folk" till armén. Legosoldater var inte alltid att lita på, då deras lojalitet i bästa fall fanns hos den som för tillfället betalade dem.

Dyrt för bönderna

Fördelen för böndernas del var att de slapp utskrivning, det vill säga tvångsrekrytering, om det blev krig. Men med tiden växte böndernas missnöje, till en början med att behöva betala för kungamaktens krig, och senare för att behöva försörja en soldat som inte behövde ge sig ut och kriga.

När nya rekryteringssystem som den allmänna värnplikten infördes och gjorde rekryteringen betydligt mer effektiv, fanns det inte många argument kvar som försvarade det gamla systemet som mot slutet av 1800-talet började avvecklas. 1901 var avvecklingen slutförd, men de indelta soldater som önskade fortsätta sin tjänstgöring tilläts göra det så länge de önskade. 

Siste indelte soldaten tjänstgjorde 90 år gammal

Den siste indelte soldaten, Knut Ramén (1880-1973), skrev in sig i historien genom att envist fortsätta sin tjänstgöring ända upp i 90-årsåldern. Han antogs 1899 och arbetade, bland annat genom att delta i militära repetitionsövningar till år 1971.

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Annonser