Hur var det nu – var vi bryllingar eller fyrmänningar? Och hur mycket dna kan jag och min morfars kusin tänkas dela? I ett tidigare nummer av Släkthistoriskt Forum ingick en släktskapskarta som varje släktforskare bör ha till hands. Här får du den tillsammans med lite tips på hur du kan reda ut släktskap med hjälp av dna-företagens kluriga beräkningar.

I dag firar vi den internationella dna-dagen, bland annat genom att bjuda på lite matnyttigt ur Släkthistoriskt Forum. I nummer 4 2019 besvarade Peter Sjölund en fråga om hur man ska tolka alla förvirrande benämningar och beräkningar om släktavstånd. 

Svaret kompletterades med en släktskapskarta som förklarar både den svenska och engelska terminologin och som dessutom visar hur stor andel gemensamt dna du och din släkting kan ha. Ett riktigt bra hjälpmedel för dig som vill pussla ihop dina dna-träffar med släktträdet.

Nedan kan du ta del av frågan och Peter Sjölunds svar och genom att klicka på bilden får du upp en större version av släktsskapskartan.

SHF 4 2019 slaktkartaKlicka på bilden för att förstora släktskapskartan.

Frågan: Kan jag verkligen lita på släktavståndet? 

Jag har fått svar på mitt dna-test och i listan på matchningar finns flera personer som sägs vara mina fyrmänningar/bryllingar eller närmare. Men hur jag än letar i släktträden så hittar jag ingen släktkoppling till dessa inom fyra generationer. Kan man inte lita på testföretagets uppgifter om hur nära vi är släkt?

Svar: 

Det är tyvärr inte så enkelt att förutsäga släktavstånd enbart utifrån den mängd identiskt dna ni delar. Företagens uppgift om släktskap är bara en beräkning. En beräkning som utgår från hur mycket delat dna som släktingar på det avståndet brukar ha. Men det finns flera saker som kan göra att beräkningen inte stämmer. Låt oss titta närmare på hur det fungerar.

Mycket slump i dna-arvet

Dna-bitar ärvs i en slumpmässig blandning från mamma och pappa. Det innebär att syskon ärver olika mycket av sina mor- och farföräldrars dna. Syskonens barn ärver sedan i sin tur delvis olika bitar av detta släkt-dna. På några generationer kan det därför bli mycket varierande mängder identiskt dna (så kallat delat dna) mellan släktingar.

I diagrammet nedan ser du hur mycket släktingar på olika släkt­avstånd kan dna-matcha varandra. Som du ser är det stor spridning i mängden delat dna. Kusiner kan dela mindre än 600 cM (centiMorgan) men kan också dela mer än 1200 cM. I diagrammet ser du till exempel att om du och en annan person matchar med 80 cM, kan ni vara så nära släkt som tremänningar men också så avlägset som sjumänningar. (högerklicka på bilden för att välja att se den större)

diagram delat dnaSå här ser spridningen ut för hur stora mängder DNA som släktingar på olika avstånd kan dela med varandra. Mängden delat DNA anges i en­heten centiMorgan (cM).

Anförluster eller flera släktskap?

I många fall kan beräkningen visa på ett mycket närmare släktavstånd än det verkliga. Den vanligaste orsaken till att beräkningen av släktavståndet inte stämmer är att du och din dna-match är släkt på flera sätt. Då har ni ärvt matchande dna från flera grenar i era antavlor och den totala mängden gör att ni ser ut att vara närmare släkt än ni är. Samma sak kan hända om det finns anförluster i antavlorna. Om ditt släktskap går via någon av de anor som finns flera gånger i din antavla, har du ärvt mer dna än normalt från er gemensamma ana och ser därför ut att vara närmare släkt.

För att bedöma om det verkligen är en nära släkting, eller om ni är släkt långt bak i historien flera gånger om, behöver du titta på storleken för ert största dna-segment (Longest Block, som det kallas hos FTDNA). Om er största bit matchande dna är liten (under ca 15 cM) betyder det ­oftast att släktskapet finns längre bak i ­tiden. Du kan även se efter hur många dna-segment ni delar, genom att ­titta i kromosomläsaren. Matchar ni på få och stora segment, har ni sannolikt ärvt dessa från en enda gemensam ana. Är det istället en massa småbitar av dna som ni har gemensamt, har ni ärvt dessa från flera gemensamma anor och är släkt på flera sätt längre bakåt i tiden.

Olika företag – olika beräkning

Släktskapsavståndet som du ser i dna-resultatet är alltså bara en beräkning och ingen exakt vetenskap. Dessutom räknar de olika dna-­före­tagen på olika sätt, vilket innebär att du kan få olika släktavstånd mot samma person om ni bägge testat er hos flera företag. Ett mycket bra verktyg för att dubbelkolla vilket släktavstånd som är mest troligt, är ­”Shared cM Tool”. Verktyget bygger på dna-matchningar från över 30 000 kända släktskap och du hittar det på nätet på adressen dnapainter.com/tools/sharedcmv4. Skriv in hur mycket dna ni delar, så visas de mest sannolika släktskapen.

Tremänning eller nästkusin?

Släktskapsbegrepp på engelska kan vara förvirrande (de förklaras i släktkartan). Men de kan vara nästan lika förvirrande på svenska, då det finns många olika namn för samma sak. Här får du en liten översättningstabell. Det finns ännu fler dialektala varianter, men detta är några av de vanligaste:

slaktbenamningar

Avslöja släktens okända fäder

Vi har tidigare publicerat Peter Sjölunds genomgång av när och hur du kan hitta okända fäder med hjälp av dna-släktforskning, som för första gången trycktes i Släkthistoriskt Forum 1 2018. Den är fortfarande en bra ingång för dig som känner dig redo att ta på dig deckarhatten.

Här kan du läsa artikeln 

Mer tips i DNA-Rötter

Du vet väl att det finns en avdelning här i Rötters Faktabank med tips på hur man dna-släktforskar? På DNA-Rötter finns grundläggande information om hur du kommer igång.

Gå till DNA-Rötter i Faktabanken

 

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Annonser