VM29002 02 paskbrev vanersborgs museumPåskbrev ur Vänersborgs museums samlingar. Se mer info nedan. Bilden är beskuren.
För de flesta av oss är den här onsdagen en ganska vanlig dag, men förr var den så kallade Dymmelonsdagen en del av påskfirandet. Trots att man i möjligaste mån undvika att arbeta var det inte okej att ligga kvar i sängen och dra sig. Då blev man Dymmeloxen.

I äldre tid kallades påskveckan även stilla veckan och var verkligen inte den uppsluppna högtid med påskbus, färgglada ägg och godisfrossande som påsken är för många idag.

Skoj och lek var absolut förbjudet och tystnad och stillhet skulle råda. Man skulle i möjligaste mån undvika att arbeta och i stället skulle tiden läggas på att tänka på Jesus liv och lidande och att ångra och botgöra sina synder.

Askfisen och Påsklåskan

Men om man får tro de berättelser som Institutet för språk och folkminnen har samlat in tycktes det i alla fall okej med underhållning i form lite hederlig förnedring.

På många håll i Sverige fanns nämligen en tradition att ge hånfulla namn till den som kom sist upp ur sängen under stilla veckan och onsdagens sjusovare kallades för Dymmeloxen. I värsta fall kunde öknamnet hänga med en under resten av året. Stillheten till trots var det alltså en mycket dålig idé att ligga och sova för länge på morgonen. 

Men det var inte bara under dymmelonsdagen det gällde att komma upp i tid. Nedsättande epitet fanns redo att dela ut för alla stilla veckans dagar. Det skiljer sig åt i olika dialekter men de vanligaste är Askfisen och Fetgrisen för måndag och tisdag och Skärtosen, Långlaten, Stumpen och Påsklåskan var titlar som kunde delas ut under dagarna från skärtorsdagen till påskdagen.

Dyster klockklang sammankallade församlingen

Varav namnet Dymmelonsdag? Som ett sätt att sammankalla församlingen med ett dämpat ljud i klockorna började man under 1500-talet att byta ut metallkläppen i kyrkklockan till en av trä, en dymmel, för att få till en dovare och mindre munter klang. Så ringde kyrkklockorna från dymmelonsdagen fram till påskafton.

Läs mer om folkliga påsktraditioner på Institutet för språk och folkminnens webbplats

Skojfriska påskbrev lättade upp stämningen

VM29002 05 paskbrev vanersborgs museumPåskbrev ur Vänersborgs museums samlingar. Bilden är beskuren.

Påskveckan innehöll också en hel del vidskeplighet, så som myten om Blåkulla. Oroliga anfäder kan ha fyrat av skott i onsdagsnatten, som ett sätt att skrämma bort häxor och annat oknytt.

Men med tiden övergick rädslan i skämtsamma upptåg kring häxhistorierna. Påskbrev var ett exempel på det. En målad teckning, kanske föreställande en häxa på väg till Blåkulla eller något annat påskmotiv, veks till ett tre- eller fyrkantigt brev som skulle överlämnas utan att givaren avslöjades. Man kunde till exempel smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan snabbt springa därifrån. Brevet skulle gärna innehålla någon retsam vers.

Till påsktrollet Berta Lundell

Bilderna i den här artikeln är påskbrev från början av 1900-talet bevarade i Vänersborgs museums samlingar. Den översta bilden har påskriften:

"Till Påsktrollet Berta Lundell
Påskafton 1914
Här bjudes dig många ägg,
ät så
du blir snäll.".

Här hittar du bildkällan.

Fler påskbrev hos Vänersborgs museum

På webbplatsen Digitalt museum har Vänerborgs museum gjort en unik samling påskbrev tillgänglig. Där hittar du exempel på både äldre och nyare påskhälsningar.

Utforska samlingen här

 

paskbrev vanersborgs museumPåskbrev ur Vänersborgs museums samlingar.

 

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Annonser