Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Lagman Lindorm Ribbings dombok vid borgrätter, landsting och lagmansting i Östergötland åren 1610-1613 som finns digitaliserad och tillgänglig i databasen Alvin. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.
Nu har Sveriges Släktforskarförbunds medlemsföreningar fått säga sitt om vad de vill att Riksarkivet ska prioritera i sitt digitaliseringsarbete. Högst på önskelistan står domböcker och andra rättsprotokoll.
I slutet av sommaren gavs Sveriges släktforskarföreningar möjligheten att i ordnad form påverka Riksarkivets (RA) digitalisering. Genom ett särskilt formulär för intressegrupper meddelade medlemsföreningarna i Sveriges Släktforskarförbund sina önskemål och förbundet har sedan dess sammanställt en samlad prioriteringslista för släktforskarrörelsen.
Domböcker högst på önskelistan
Den kategori arkiv som förekommer mest frekvent som högsta prioritet är tingsrätts/häradsrättsprotokoll och domböcker.
Domböcker är gamla tiders domstolshandlingar från framförallt häradsrätter och rådhusrätter. De består av underrättens huvudprotokoll med uppgifter om begångna brott, tvistemål och dess påföljder.
De är särskilt användbara när man söker uppgifter om t.ex. släktskap, okända fäder, begångna brott, granntvister, tvister i utförande av gemensam skötsel (av vägar, stängsel, renhållning, etc.), arv, undantagskontrakt, fastighetsskötsel, egendom, köp och försäljning av markegendomar och ekonomiska transaktioner som det blivit problem med.
Några föreningar hade kyrkoarkivens H-serier, där kyrkböckernas bilagor finns, högst i sin prioriteringsordning. I bilagorna till kyrkans böcker finns det ofta guldkorn för släktforskare. Som exempel nämns bilagor till in- och utflyttningslängder och bilagor till lysnings- och vigselböcker.
Kungliga brev kan avslöja okända fäder
En annan källa som står högt på många föreningars önskelista är sockenstämmoprotokoll. Även en del lokala räkenskapslängder finns på önskelistan som länsräkenskapernas verifikationer, kronotiondelängder, saköreslängder och tjänstefolkslängder.
Andra källor som listades var lagfartsböcker, skatteköpshandlingar, mantalslängder, bruksarkiv, barnmorskeböcker och kungliga brev. De sistnämnda kan i bästa fall ge ledtrådar till okända fäder.
Sveriges Släktforskarförbunds medlemsföreningar har fått ta del av listan i sin helhet. Nu återstår att se vad Riksarkivet väljer att digitalisera härnäst.
Mer om domböcker
I förra veckan skrev vår bloggare Eva Johansson om domböcker som källa i Rötterbloggen. I inlägget hittar du inte bara tips på hur du närmar dig denna spännande källa, du får även värdefulla länkar till domböcker som redan finns digitaliserade digitaliserade och ibland till och med är transkriberade.
Läs det här: Domböckerna kan ge svar - Rötterbloggen (rotter.se)
.png)