Så söker du danska släktingar på nätet

Foto: Steen Jepsen/Pixabay.
Det är inte bara Sveriges nationaldag som firas i helgen. Vårt grannland i sydväst har också bemärkelsedag – den danska grundlagsdagen firas den 5 juni med politiska tal och lättsammare festligheter. Här på Rötter uppmärksammar vi dagen med lite släktforskningstips för dig med danska rötter.

De danska kyrkböckerna sträcker sig faktiskt längre tillbaka i tiden än de svenska. Här började man anteckna församlingens födda, vigda och döda redan på 1640-talet. Även om 1600-talets kyrkböcker är långt ifrån heltäckande så utgör de en del av en stor mängd digitaliserade kyrkböcker som finns tillgängliga på nätet. På danska riksarkivets webbplats, sa.dk, hittar du dem i söktjänsten Arkivalieronline. Börja med att välja Brug arkivet för att i nästa steg klicka på Se originale dokumenter online så hittar du, bland annat spännade material för släktforskare, de skannade kyrkböckerna.

Men precis som i Norge är det folkräkningar som släktforskare i Danmark i första hand vänder sig till. Sedan brukar man gå vidare till ministerialböckerna, kyrkböcker med uppgifter om födda, vigda och döda och bouppteckningar.

Börja i folkräkningarna

För den som är van vid det svenska systemet med husförhörslängder kan det till en början kännas lite knepigt att hitta i de danska kyrkböckerna. Som regel behöver du känna till när och var personen du söker information om föddes eller dog och det är tyvärr inte alltid man har säkra uppgifter om det på förhand. Då är det bra att känna till att en annan utgångspunkt finns – nämligen folkräkningarna.

Folkräkningarna i Danmark genomfördes ungefär var femte år och de som finns digitaliserade i dag är från 1769, 1787, 1801, 1834,1840–95 och 1901–40. För enbart Köpenhamn finns folkräkningar från 1885 och 1895. Alla är tyvärr inte fullständiga, men databasen kompletteras kontinuerligt av engagerade släktforskare.

Bra ord att känna till:

Folketællinger – folkräkningar
Amt – län

Kom igång:

1. Ju mer du vet om dina danska släktingar desto bättre. Om du vet namn, födelse- eller dödsår och i vilken stad eller region släktingarna kan ha levt i underlättar det förstås sökandet i databaserna på nätet, så börja med att sammanfatta det du vet på förhand eller det du kunnat hitta i svenska källor.
   
   
2. Gå till Dansk demografisk database (ddd.dda.dk) på nätet. Vet du inte var i Danmark dina förfäder bodde finns en bra sökfunktion, som gör att du kan söka på flera amter (län) samtidigt. Uppgifterna du får fram är ungefär samma som i Sverige. När du hittat rätt går du vidare till i Arkivalieronline, eller någon av länkarna nedan, för att hitta mer information.

Här är fler källor till dina danska släktingar:

Demografisk Databas Södra Sverige

ddss.nu

I Demografisk Databas Södra Sverige har flitiga volontärer som mål att registrera alla kyrkböcker över födda, vigda och döda för Skåne, Blekinge och Halland för perioden 1650–1900 och göra dem fritt sökbara på internet.

De tre sydsvenska landskapen var danska fram till 1658 och även om mycket av kyrkoarkiven från den tiden har förgåtts på grund av krig och bränder, men några böcker från dåvarande danska socknar i Skåne och Blekinge hittar du till här.

Daisy är danskarnas NAD

www.sa.dk/daisy

Daisy är det danska riksarkivets sökdatabas över danska statens arkivsamlingar, motsvarande vårt riksarkivs databas NAD.

Du kan söka i arkivet Arkivskaber (den myndighet eller institution som förde in uppgifterna) och Arkivserier (enskilda handlingar). Succes­sivt skannas fler poster och publiceras på nätet. Det tidigast inskannade materialet (kyrkböcker, folkräkningar mm.) kan nås på Arkivalieronline men i Daisy hittar du även till det som inte är digitaliserat.

Daisy nås även via en snabbsök på danska riksarkivets webbplats.

Köpenhamnsbor i Politiets registerblade

Har du förfäder som bodde i Köpenhamn i slutet av 1800 och början av 1900-talet kan du hitta dem i Politiets registerblade som finns digitaliserat och tillgängligt via Köpenhamns stadsarkivs hemsida. I registret som fördes mellan åren 1890-1923 fick alla stadens invånare ett registerblad med adress och flyttar inom staden. Observera att gifta kvinnor och barn under 13 år noterades på maken/faderns registerblad.

Danska Family Search

familysearch.org - danmark

Fram till omkring 1800 var landsbygdsbefolkningen i Danmark så kallade fæstebønder, vilket innebar att de administrativt ”tillhörde” godset och handlingar som hör till dem hittas därför i godsarkiven. De viktigaste dokumenten är fæste­breve (i samband med ett över­tagande av en gård) och skifter (skiften, dvs. inventering av godset vid döden). Inskannade bilder av godsarkivens dokument finns på Family Search, klicka dig fram till Danmark i deras databas, eller följ direktlänken ovan. Många släktforskare har även gjort register för bouppteckningarna och de kan hittas på privata webbplatser. Testa att googla på till exempel godsets namn och ”skifte”.

Danske Slægtsforskere (tidigare SlaegtogData)

slaegt.dk

År 2018 grundades föreningen Danske Slægtsforskere genom sammanslagningen av DIS-Danmark och det danska släktforskarförbundet (Sammenslutningen af Slægtshistoriske Foreninger). Det är numera Danmarks största enskilda släktforskningsförening, med över 7 000 medlemmar. På Danske Slægtsforskeres hemsida kan du få hjälp med allt ifrån en an-efterlysning och tolkning av manuskript till tekniska problem med program och internetsökningar. De underhåller även DIS-Danmarks wiki för släktforskare, som du hittar här.