st peterburg 1800 tal alvin storSankt Petersburg var en lockande metropol i slutet av 1800-talet. Inte minst för finländare. Här syns Isakskatedralen under sent 1800-tal. Foto: Kungl. Konsthögskolan.

Tiotusentals finländare sökte sig till Ryssland både före och efter ryska revolutionen. Vad det sedan blev av dem är ganska okänt i dag. För att få ny kunskap och för att underlätta för finska släktforskare har Riksarkivet i Finland nu dragit igång ett miljonprojekt.

Både under Finlands ryska tid och efter det att man utropat sig självständigt 1917 var det många finländare som begav sig österut för att söka lyckan. Mellan 40 000 och 60 000 finländare bodde i olika delar av Ryssland efter ryska revolutionen och anledningarna till att de valde att slå sig ned där vara olika.

Vad det blev av dem finns ingen samlad kunskap om i dag. Det vill Riksarkivet i Finland ändra på och har därför inlett ett miljonprojekt om finländare i Ryssland.

Projektet kommer att pågå under fem år och kommer bland annat att göra det enklare för släktforskare att få tillgång till de ryska arkiven. 

Olika skäl till att lämna Finland

Mellan 1805 och 1920 trefaldigades Finlands befolking. Från att i början av 1800-talet ha bestått av omkring en miljon invånare hade befolkningen på lite drygt hundra år vuxit till tre miljoner. Det fanns inte längre arbete för alla och många blickade därför mot Ryssland, som Finland var en relativt autonom del av från 1809. Efter ryska revolutionen 1917 utropade sig Finland självständigt och efter det var det många som flyttade till Ryssland av politiska skäl. 

Vissa av utvandrargruppernas historia är mer känd än andras. Hur det gick för de "röda" finländarna, som flyttade till Karelen i samband med revolutionen vet man till exempel en del om. Men i gruppen av tidiga utvandrare fanns jordbrukare och hantverkare, bland andra guldsmeder, som utvandrade främst av ekonomiska skäl. Vad det sedan blev av dem vet man inte lika mycket om.

Till exempel sökte sig omkring 2000 finländare likt de numera världsberömda bröderna Nobel till Baku, i dagens Azerbajdzjan. Bröderna Nobels öden är väldokumenterade, men hur det gick för de många andra som utvandrade dit är inte lika känt.

TEKA0102285 bakuPersonalen på en "Promysel"'. Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku. Foto: Tekniska museet.

Goda förutsättningar för släktforskare

I dag är det många finländare som har släktingar i Ryssland och med tiden har ett stort intresse för att lära sig mer om deras historia vuxit fram.

Jussi Nuorteva, riksarkivarie vid Riksarkivet i Finland, berättar i en intervju med Svenska Yle om projektet, som syftar till att få fram helt ny kunskap – bland annat genom att underlätta för släktforskare.

Enligt honom är förutsättningarna för släktforskning i Ryssland i grunden goda. Arkiven är välbevarade och Finland hade tidigt en egen passbyrå i Sankt Petersburg.

Projektet påbörjades redan 2005 genom att man ingick ett avtal med ryska centralarkivet Rosarhiv och i dag har Riksarkivet i Finland avtal med 56 olika arkiv i Ryssland. 

En del av projektet handlar om att hitta nya spår efter dem, som till exempel brev, foton eller muntliga uppgifter. Därför hoppas Riksarkivet i Finland att finländare som har sådant bevarat i släkten ska bidra med material, för att det ska kunna bevaras digitalt för kommande generationer. 

Läs intervjun på Svenska Yle

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

I dag firar många smålänningar "fössta tossdan i mass" med prinsesstårta, eller "massipantårta" som ...

Släktforskningsföretaget MyHeritage har lanserat en ny tjänst som animerar dina släktfotografier. ...

Första gången alla svenskar skulle vaccineras mot ett dödligt virus var 1810 då smittkopporna härjad...

I dag går startskottet för en hel vecka om DNA-släktforskning i tv-programmet "Malou efter tio". Bla...

Nu har redaktionen för Svenskt biografiskt lexikon (SBL) hunnit fram till bokstaven S och i det nysl...

Fler artiklar

Annonser