peter sjolund dna polisenFoto: Pixabay.
Släktforskning i kommersiella släktforskningsdatabaser bör införas som metod i polisens ordinarie utredningsarbete. Det anser Nationellt forensiskt centrum, NFC, i sin slutrapport efter pilotprojektet med DNA-släktforskning, som ledde till att dubbelmördaren i Linköping kunde gripas.

Att jämföra DNA från utredningen med DNA i släktforskningsdatabaser för att sedan med hjälp av traditionell släktforskning leta sig fram till en misstänkt gärningsman, är en metod som bör införas i Polismyndighetens löpande arbete. Det är vad Nationellt forensiskt centrum, NFC, vid polisen anser i sin slutrapport, som presenterades i fredags.

Rapporten är en utvärdering av pilotprojektet där DNA-släktforskning användes som metod för att lösa dubbelmordet i Linköping. Fallet gjorde DNA-släktforskaren Peter Sjölund rikskänd över en natt då han, med hjälp av den nya metoden, lyckades hjälpa polisen att hitta den misstänkte gärningsmannen. En person som senare också blev dömd för morden. 

– Metoden kan under rätt förutsättningar vara extremt kraftfullt som verktyg för att klara upp brott. Det är en potential som vi ser och som vi inom myndigheten vill kunna dra nytta av, säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert vid NFC i en intervju med Sveriges Radio.

Väger tungt

peter sjolund fix webbPeter Sjölund. Foto: Olle Söderström.Rapporten från NFC kommer nu att användas som underlag när Polismyndigheten ska bestämma om metoden ska tas in i det ordinarie brottsutredande arbetet. Men hur stor betydelse har den egentligen? Vi frågar Peter Sjölund, som redan i somras samlade ihop Sveriges vassaste DNA-släktforskare i en arbetsgrupp som är redo att hjälpa polisen om de får klartecken att gå vidare med DNA-släktforskning för att lösa grova brott.

– Det har jättestor betydelse. NFC är ju en del av Polismyndigheten och är en av de ansvariga parterna.

I släktforskarsverige är Peter Sjölund en sedan länge känd DNA-släktforskningsexpert, en flitigt anlitad föreläsare på området och författare till ett antal böcker på ämnet. För honom är rapporten förstås goda nyheter.

– Det här är väldigt positivt och de har verkligen gjort en gedigen genomgång. Det är viktigt och bra att metoden bara ska användas när det kommer till de allra grövsta våldsbrotten.

Men han håller inte med om precis allt.

– Enligt rapporten ska metoden bara få användas när alla andra vägar är uttömda. Jag kan tycka att det är lite onödigt att till exempel topsa 6000 personer innan man tar hjälp av släktforskning. Brottet skulle kunna klaras upp snabbare och färre personers integritet skulle störas om släktforskning används tidigt i utredningen.

Inget grönt ljus än

Men än är det långt kvar till ett formellt beslut i frågan. Bland annat kommer Datainspektionen att granska metoden och ge tummen upp eller ned.  

– Vi vet ju inte än om metoden kommer att godkännas till slut. Det är inte på något sätt klart ännu. Datainspektionens utlåtande kommer också att väga tungt, så är det, säger Peter Sjölund.

Ricky Ansell på NFC hoppas att metoden kan vara i bruk under slutet av nästa år. Peter Sjölund konstaterar att väntan kan kännas plågsamt lång.

– Men å andra sidan ska man använda tiden till att inventera vilka fall som kan vara intressanta för metoden, vilket är bra.

Läs mer på sr.se 

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

Den 28 januari bjuder Centrum för Näringslivshistoria in till ett gratis lunchseminarium som välkomn...

Svea Livgarde firar 500 år

År 1521 grundades Svea Livgarde, vilket gör det till ett av världens fem äldsta förband. Detta jub...

Sveriges befolkning 2000 var efterlängtad. Första tryckningen sålde slut nästan direkt och det stora...

Vilken bok tycker du förtjänar utmärkelsen Årets släktforskningspublikation? I år har Sveriges Släkt...

2020 års utgåva av Svenska Släktkalendern har temat religion och bjuder på genealogsk och biografi...

Fler artiklar

Annonser