Nordiska museet i ny digital tjänst

Forskningsarkivarie Marie Steinrud tittar i Birgit Gejvalls bostadsundersökning. Foto: Peter Segemark, Nordiska museet.
Nordiska museet lanserar en ny webbplats där forskare och allmänhet kan ta del av digitaliserade dokument ur museets arkiv hemifrån.

I Nordiska museets läse- och forskarsal finns sedan tidigare omkring 5 500 hyllmeter arkivhandlingar såsom brev, uppteckningar och svar på frågelistor att ta del av.

I ett samarbete med KulturIT lanseras nu även webbplatsen dokument.nordiskamuseet.se, där allmänheten kan ta del av ett urval av museets digitaliserade dokument och handlingar direkt på webben.

– Vi är oerhört glada över att kunna göra delar av våra arkivhandlingar digitalt tillgängliga online för det omgivande forskarsamhället. Det är en viktig milstolpe i vår strävan att bredda och utveckla forskningen på våra samlingar och extra viktigt i en tid när efterfrågan på kunskap baserad på fakta är större än någonsin, säger Sven Rentzhog, avdelningschef Digital interaktion på Nordiska museet.

Digitaliserade handlingar, undersökningar och dagböcker

Informationsmängden på webbplatsen består i nuläget av 236 000 digitaliserade dokumentsidor, varav 228 000 sidor är sökbara i fulltext.

Detta finns tillgängligt i dag:

Birgit Gejvalls bostadsundersökning – Transkriberade intervjuer och enkätsvar insamlade i Stockholm 1951 av fil.dr. Birgit Gejvall.
Årstafruns dagböcker – Märta Helena Reenstiernas (g. von Schnell, 1753–1841) dagböcker om livet på gården Årsta i södra Stockholm.
Ostindiska kompaniets handlingar – Arkiv innehållande handlingar rörande släkten Grill och bruket samt handlingar rörande Svenska Ostindiska kompaniet.
Nordiska museets frågelistmaterial – Mer än 460 frågelistor och över 50 000 enskilda svar om livet i Sverige från 1920-talet och framåt.
Stockholms folkminnen – Historier, talesätt och minnen om livet i staden under framför allt det sena 1800-talet, insamlade av Carl-Herman Tillhagen under 1940-talet.
Fataburen – Nordiska museets årsbok startad 1881, som sedan 1906 har ett mer vetenskapligt perspektiv.