dna pexels photo 954583Foto: Martin Lopez/Pexels
Många av landets polisregioner intresserade av att anlita släktforskare för att få hjälp att lösa grova brott, det visar en kartläggning som SVT Nyheter har gjort. Men än är det inte fritt fram.

I polisregionernas Kalla fall-grupper finns omkring 600 ouppklarade grova brott. Sedan det omtalade Linköpingsfallet under försommaren plötsligt fick en misstänkt gärningsman med hjälp av DNA-släktforskning har intresset för den nya metoden att utreda grova brott varit enormt, från allmänhetens – och inte minst från polisens sida.

peter sjolund privatPeter Sjölund. Foto: privatSläktforskaren och DNA-experten Peter Sjölund blev rikskänd över en natt och har sedan dess synts och hörts i otaliga nyhetsinslag, tv-soffor och radioprogram. Snart gick han ut med nyheten att han samlat ett team med kvalificerade släktforskare som är beredda att hjälpa polisen att lösa mord med DNA-släktforskning. Men Linköpingsfallet var ett pilotprojekt och bollen ligger hos polismyndigheten som just nu utvärderar metoden för att kunna fatta beslut om den ska få användas regelmässigt.

En av de som tycker att metoden ska få användas är Anders Eriksson, chef för Kalla fall-gruppen i Region Väst, där man gärna vill pröva DNA-släktforskning på det ouppklarade mordet i en tygaffär 2005.

– För mig är det en självklarhet att vi får använda oss av allt som går att använda vid den här typen av allvarliga brott och det inbegriper ju tillgång till släktforskningsdatabaserna, sade han till SVT Nyheter.

Många fall kan få sin lösning

Enligt SVTs undersökning finns ett stort intresse för att ta hjälp av släktforskningsmetoden bland fler av polisregionernas Kalla fall-grupper. Utöver de omkring omkring 600 gamla ouppklarade grova brotten som förts över till polisens Kalla fall-grupper finns det ytterligare många svårlösta brott där utredningarna sedan många år har gått i stå på polisens enheter för grova brott ute i landet.

Men även om metoden skulle få grönt ljus är det förstås inte alla grova brott som går att lösa med hjälp av den. 

– Det går inte att använda den på alla fall. För det första måste det finnas ett bra DNA-spår förstås och en person som har rötterna i områden där det går att släktforska, säger Peter Sjölund i SVTs inslag.

Polisens kriterier

Det här är de kriterier polisen har satt upp för att förtydliga när DNA-släktforskning skulle kunna användas som metod för att lösa brott:

  • Trolig gärningsperson måste vara från Västeuropa eftersom databaserna i stort sett bara innehåller västeuropéer.
  • Gott om DNA-spår
  • Riktigt grovt brott där alla andra metoder prövats som exempel masstopsning och så kallad familjesökning i polisens register.
  • Släktforskningsdatabasen som ska användas måste vara öppen och godkänd för rättsväsendet att använda.
  • Känsliga personuppgifter behöver hanteras på ett korrekt och rättssäkert sätt.
    Källa: Polisens Nationella operativa avdelning (NOA)

Gå till nyheten på svt.se

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

Nyligen gick den Utah-baserade släktforskningsorganisationen Family Search ut med nyheten att de num...

Temat för Släktforskningens dag den 16 januari 2021 är Samhällets skuggsida i arkivens ljus – ett te...

Nu släpps Sveriges Släktforskarförbunds tjugoförsta handbok, som lär dig mer om släktingarna som til...

Drygt 62 000 personer har tillkommit i Riksarkivets databas Folkräkning 1930. Nu har den som leta...

10 guldkorn på Rötter

Du har väl inte missat att det finns en mängd gratisresurser för släktforskare här på Rötter? I Fakt...

Fler artiklar

Annonser