Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Släktforskning som metod för att lösa grova brott även i Sverige toppar just nu samtliga stora nyhetsmedier.
Dagens Nyheter avslöjar i dag att en man har gripits för dubbelmordet i Linköping. Efter 16 år kan gåtan om det skakande morden äntligen få sin lösning. Tack vare DNA-släktforskning på verklig detektivnivå.
En man i 40-årsåldern har gripits och anhållits för morden på 8-åriga Mohammad Ammouri och 56-åriga språkläraren Anna-Lena Svensson i Linköping 2004.
Den största mordutredningen i Sveriges historia sedan Palmemordet kan vara nära att få ett slut. Och det med hjälp av en banbrytande, om än inte helt ny metod – släktforskning.
Morden väckte stor uppmärksamhet och har sedan de begicks för 16 år sedan levt kvar i mångas minnen. Inte minst på grund av att de riktades mot ett försvarslöst barn och en kvinna som kan ha försökt rädda den lilla pojken som varit på väg till skolan tidigt på morgonen den 19 oktober 2004 när han plötsligt överfölls och knivhöggs av gärningsmannen. Mycket tydde på att det besinningslösa våldet riktades mot dem utan någon särskild anledning.
Anor från 1700-talet kan ha löst gåtan
För de anhöriga och de många andra som har engagerat sig i tragedin väcker gripandet förstås hopp om att den skyldige äntligen ska kunna ställas till svars för sina gärningar.
Men nyheten rymmer också en sensation: Om det visar sig att den misstänkte är dubbelmördaren i Linköping kan det bli det första fallet i Sverige att lösas med DNA-släktforskning.
Och ja, du gissade rätt. Den välkände DNA-släktforskaren Peter Sjölund har hjälpt polisen att ringa in mördaren. Han har bevarat sin hemlighet väl under de senaste månaderna.
Men DN har följt hans arbete på nära håll under den senaste tiden. Det framgår tydligt av det reportage som publicerades kort efter gripandet av den misstänkte. I det långa reportaget får läsaren en tydlig bild av metoden som ledde honom fram till gärningsmannen. Senare under dagen gästade han nästan samtliga av de stora nyhetsprogrammen på tv.
Peter Sjölund har bevarat sin hemlighet väl. Här signerar han sin senaste bok om DNA-släktforskning under förra årets Släktforskardagar i Borås. Foto: Olle Söderström.
Polisen hade lyckats säkra mördarens DNA-profil genom spår från mördaren som tillvaratagits på brottsplatsen. Men få andra ledtrådar fanns som kunde hjälpa polisen att hitta misstänkta att jämföra DNA:t mot.
Tills för lite knappt ett år sedan. I augusti förra året fick de nämligen tillstånd att skicka in mördarens DNA till det amerikanska företaget FTDNA (Family Tree DNA), ett av de mest använda DNA-företagen även bland svenska släktforskare. Mördaren fick ett antal matchningar i databasen, men bara på avlägsna släktingar.
Peter Sjölund har sedan dess hjälpt polisen genom att släktforska på gärningsmannens nu levande släktingar. Han var tvungen att leta sig tillbaka till 1700-talet för att hitta de mest relevanta matchningarnas gemensamma anfader, för att sedan, från den plats i släktträdet där rötterna gick ihop, byta håll och i stället forska framåt.
Lång väntan för svenska polisen
Den nya, banbrytande metoden har använts av den amerikanska polisen under de senaste åren. Det började med att man med hjälp av släktforskningsdatabasen Gedmatch kunde gripa den man som man misstänker vara "The Golden State Killer", under våren 2018. Sedan dess har man lyckats lösa åtskilliga fall med hjälp av släktforskares DNA, många av dem så kallade "kalla" mordfall där utredningarna för länge sedan har gått i stå i brist på ledtrådar eller bevis.
Den svenska polisen intresserade sig tidigt för metoden och har under de senaste åren arbetat hårt för att få använda metoden även här i Sverige. Men det visade sig snart vara komplicerat.
I USA har metoden kritiserats för att kränka människors, i synnerhet släktforskares integritet och polisens tillgång till databaserna har inskränkts vid flera tillfällen. I Sverige gäller svensk lagstiftning – men vad säger egentligen den när det kommer till släktforskares DNA? Den frågan fanns det inte ett självklart svar på.
Krävs medgivande
I USA landade man så småningom i att både företaget som sitter på DNA-databasen och den enskilde släktforskaren måste ge sitt aktiva medgivande för att polisen ska få använda sig av informationen. Vilket de bara får göra när det gäller den grövsta typen av brott. I mars 2019 gav företaget FTDNA den amerikanska polisen tillåtelse att söka i databasen, samtidigt som användarna gavs möjligheten att osynliggöra sin profil för polisen om de så önskade. Det gällde även svenska släktforskares profiler.
Men den svenska polisen fick vänta på att få tillgång till den potentiella guldgruvan. Tills för ungefär ett halvår sedan. I augusti 2019 kom slutligen de regeländringar som gav även den svenska polisen möjligheten att ladda upp grova brottslingars DNA i FTDNA:s databas. Vilket polisen också raskt gjorde, och först ut var dubbelmördaren i Linköping.
Etiska frågor blir aktuella
Men hur ställer sig egentligen svenska släktforskare till den nya metoden? Erland Ringborg, ordförande i Sveriges Släktforskarförbund, anser att beslutet om att låta sitt DNA matchas mot grova brottslingar måste vara medvetet och genomtänkt.
Erland Ringborg. Foto: Olle Söderström.– I grunden ser jag det som positivt om släktforskningsresultat kan bidra till att brott klaras upp. Det finns dock ett etiskt dilemma. På vägen fram till identifiering av brottslingen kan DNA-sökandet beröra nu levande personer som är släktingar till den misstänkte men inte har någon kontakt med vederbörande eller något alls med själva brottet att göra. Till slut måste var och en bedöma om hänsyn till sådana personer ska väga tyngre än möjligheten att bistå rättsväsendet.
Enligt Erland Ringborg måste villkoren vara tydliga för båda parter.
– Den som vill lämna sina DNA-data till ett register måste alltså ta ställning till om dessa data ska få användas i polissammanhang. ”Kontraktet” med det företag man lämnar till måste vara klart på den punkten. Den som av till exempel sådana hänsyn som jag nämnt inte vill se sina data utnyttjade av polisen måste kunna få garantier för detta. I annat fall bör man avstå från att lämna data.
Tidigare artiklar på ämnet
På Rötter och i tidningen Släkthistoriskt Forum har vi följt både den amerikanska polisens samarbete med släktforskare och den svenska polisens arbete med att få använda metoden i Sverige. Här kan du läsa mer om polisens väg mot att få ta hjälp av släktforskningsdatabaserna:
Nu får den svenska polisen tillgång till kommersiella DNA-släktforskningsdatabaser
.png)