dialektkartan kollageGenom Dialektkartan kan du bland andra lyssna på Anna Kajsa Edlund, född 1864 i Österfärnebo.
Nu är det premiär för Dialektkartan, där du kan lyssna på vad personer födda så tidigt som på 1850-talet har att berätta om livet i bygden förr. Häll upp en kopp kaffe och förbered dig på en tidsresa.

Vill du höra änkan Anna Kajsa Edlund, född 1864 i Österfärnebo berätta om mesbullar och andra fäbodrätter? Eller vill du kanske höra vad snickaren Anders Halvarsson, född 1870 i Sveg har att säga om fisket i Härjedalen omkring förra sekelskiftet? Då ska du genast bege dig till Dialektkartan – en helt ny, fantastisk resurs skapad av Institutet för språk och folkminnen.

Dialektkartan är en databas med en kartfunktion som nu gör det möjligt att enkelt hitta till hundratals röstinspelningar från det tidiga 1900-talet och framåt.

Röster från 1800-talet

Inspelningarna som går att hitta genom Dialektkartan är i huvudsak gjorda mellan åren 1935–1970. De äldsta personerna du kan lyssna på är födda på 1850-talet.

Syftet var främst att dokumentera talspråk, men inspelningarna har också kommit att bli en viktig del av Institutet för språk och folkminnens kulturhistoriskt inriktade verksamhet. Människorna som intervjuades ombads ofta berätta om ämnen som intresserade tidens folklivs- och folkminnesforskare – exempelvis om lantbruksarbete och högtider i trakten.

dialektkartan3Intervjun med Marta "Mos-Mora" Persson (f. 1875) i Älvsätra, Järvsö är indelad i ett flertal kapitel. Du kan höra henne berätta om allt ifrån odling och matlagning till vägglusplågan och ungdumens upptåg i trakten.

Fotografier och personuppgifter

Det är 15 500 grammofonskivor, drygt 18 000 rullband och närmare 9 000 kassetter som digitaliserats och gjorts tillgängliga i tjänsten. Sammanlagt rör det sig om cirka 25 000 timmar inspelat tal.

En snabb titt i Dialektkartan räcker för att konstatera att mycket arbete har gjorts utöver publiceringen av ljudfilerna. Kartan fungerar som ett nytt verktyg för att söka i materialet, som till viss del funnits tillgängligt via institutets hemsida tidigare, och de intervjuade personerna har försetts med personuppgifter och i vissa fall även med biografier, fotografier och annat material.

Institutet för språk och folkminnen har ambitionen att tillgängliggöra myndighetens omfattande arkivsamlingar och Lena Wenner, projektledare för Dialektkartan, är glad att materialet äntligen kan nå ut till allmänheten.

– Vi har fått stor hjälp av hembygdsföreningar och släktforskare med att identifiera personerna som förekommer i materialet närmre. Tack vare dem kan vi komplettera det inspelade materialet med fotografi och information om de som talar, allt eftersom arbetet fortskrider. Det gör Dialektkartan till en riktig skattkista för den som är nyfiken på röster från förr från en särskild trakt, eller kanske rent av från en gammal släkting, berättar Lena Wenner.

Gå till Dialektkartan

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

Ett projekt som innefattande DNA-test på svenskbyättlingar på Gotland och svenskbybor i Gammalsvensk...

Sedan år 2017 har Sveriges Släktforskarförbund delat ut utmärkelser till personer som gjort insatser...

Genom åren har frivilliga krafter hjälpt till att ta fram flera uppskattade hjälpmedel till släktf...

I dag är det Veterandagen, som firas för att hedra dem som har deltagit i militära eller civila huma...

Den som letar efter släktingar i Jönköpingstrakten kan nu glädjas åt fler poster för de tidigare å...

Fler artiklar

Annonser