Bok-, tv- och filmtips för en lång fredag

I Batman – återkomsten tar Pingvinen hjälp av släktforskning som ett steg i att försöka ta över staden. Foto: pxhere.com, CC0 Public Domain.
Bota hemkarantänens tristess med lite släktrelaterad bok-, tv- och filmunderhållning i påsk. Här är en matig lista med tips på klassiker, gamla godingar och nyare alster. Glad Påsk och lyckosam släktforskning!

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vi stannar hemma och undviker att träffa släkt och vänner i påsk, då smittspridningen i samhället är stor just nu. Med anledning av det kanske långfredagen i år för många kommer att påminna om äldre tiders långfredagar, då man med Jesu lidande i åtanke skulle göra så lite som möjligt.

För att bryta tristessen kan det vara tillfälle att läsa böcker eller se på filmer och tv-serier. Kanske sådana som man länge gått och tänkt på men inte hunnit med. Har de en anknytning till släktforskning är det förstås ännu roligare. Här följer därför några tips på lite läs- och sevärt i dessa hemmasittartider.

En del av böckerna och filmerna kanske redan finns i bokhyllan? Om inte så kan mycket beställas via nätet, både från bibliotek och e-handlare.

DECKARE I BÖCKER OCH FILMER

Fyra deckare med en extra dimension - släktforskning!Förstfödd (2020) av Johannes Selåker och Joni Nykänen. En deckare som tar oss från fortsättningskrigets Finland 1944 till våra dagar. En av huvudpersonerna i boken gör ett DNA-test för att få veta mer om sitt ursprung. Det hela tar en våldsam vändning när flera personer mördas i den fiktiva orten Bruksfallet.

Absoluta bevis (2019) är en deckare skriven av den engelska bestsellerförfattaren Peter James. Den grävande reportern Ross Hunter som blir kontaktad av en man som påstår sig ha bevis för Guds existens. När Ross hittar vad han tror är den heliga graal vilken kan innehålla Jesus DNA jagas han av religiösa skojare, Vatikanen och ett hänsynslöst läkemedelsföretag – alla av olika anledningar. Inget, inte ens mord, hindrar dessa från att till varje pris få tag på graalen.

I sista delen av Lewis trilogin – Lewismannen (de två inledande delarna är Svarthuset och Lewispjäserna) skrivna av skotten Peter May tar huvudpersonen, polismannen Fin MacLeod, hjälp av en lokal släktforskarförening och av skotska riksarkivet för att lösa ett gammalt mord på den skotska ön Islay of Lewis.

I Lee Childs deckare En annan tid kommer bokens hjälte, den före detta militärpolisen Jack Reacher, till staden där hans far växte upp. Vid ett besök på stadsarkivet visar det sig att det inte finns några spår efter vare sig hans far eller farföräldrar. När han undersöker vad som hänt träffar han på några brottslingar som mot betalning arrangerar jakter där människor är bytet och handlingarna vävs ihop. Två andra böcker om Jack Reacher har filmatiserats med Tom Cruise i huvudrollen, Prickskytten (2012) och Ingen återvändo (2016).

Med Da Vinci-koden slog Dan Brown igenom internationellt som författare. Boken sägs vara världens mest sålda roman med över 60 miljoner sålda exemplar. Professorn i religionssymbolik Robert Langdon blir indragen i en mordhistoria i Paris där sökandet efter Jesus ättlingar – eller förhindrat av detta- är motivet. Genom hemliga ledtrådar kommer Langdon allt närmare en lösning – men han är inte ensam om sitt sökande… Boken filmatiserades 2006 med Tom Hanks i huvudrollen.

I filmen Batman – återkomsten (1992) dyker den mystiske Pingvinen upp. Han har, efter att ha dumpats som liten av sina föräldrar, uppfostrats av i 33 år av pingvinerna nere i kloakerna. Tillsammans med den ondskefulle affärsmannen Max Schreck försöker han ta över Gotham city – men de har inte räknat med Batman! Pingvinen släktforskar på stadsarkivet för att får reda på vilka hans föräldrar var och på så sätt komma över arvet. Batman spelas av Val Kilmer och Pingvinen av Danny de Vito.

SLÄKTEPOS – PÅ TV, PÅ FILM OCH I BÖCKER

"Vid bror Gustafs bröllop i Stockholm, 24 Maj 1890." Foto: Okänd fotograf/Västergötlands museum.
Ett släktepos är, enligt Svenska Akademins Ordlista, ett drama som hämtar sitt ämne från tilldragelser som skett inom en släkt. Genom litteraturens historia har många sådana verk skrivits. Det var därför naturligt när filmen slog igenom i början av 1900-talet att filmer med denna inriktning spelades in. Som en förlängning av biofilmen kom televisionens genombrott på 1950-talet. Biograffilmer var sällan längre än två-tre timmar, vilket innebar begränsningar när en film skulle handla om flera generationer. Televisionen hade inte denna begränsning. Genom att dela upp handlingen på flera avsnitt kunde även de mest omfångsrika böcker dramatiseras. Nedan följer ett urval av några släktepos som fortfarande är se- och läsvärda.

Sagan om Isfolket är en släktsaga skriven av den norska författarinnan Margit Sandemo på 1980-talet. Bokserien består av 47 böcker och handlar om ättlingarna till Tengel den onde av Isfolket. Böckerna sträcker sig från mitten av 1500-talet fram till mitten av 1900-talet. Tengel har sålt sin själ till djävulen och en person i varje generation drabbas av en förbannelse. Handlingen kretsar runt släktens kamp för att bryta förbannelsen och det hela sätts in i ett historiskt perspektiv där även historiska personer dyker upp. Böckerna har ofta klassats som skräplitteratur, men trots detta sålts i stora upplagor främst i Norge och i Sverige.

Väinö Linna är mest känd för sin bok Okänd soldat från 1954 som utspelar sig under fortsättningskriget 1941-44 och har filmatiserats tre gånger. Hans andra storverk är triologin om den finske bonden, Här under polstjärnan, utgiven 1959-62. Trilogin består av böckerna Högt bland Saarijärvis moar, Upp trälar och Söner av ett folk. Böckerna följer den finska bondesläkten Koskela från 1884 till 1950-talet. Släktens öden kopplas samman med händelser i Finland under samma tid – till exempel frigörelsen från Ryssland, inbördeskriget, rösträttsreformen och andra världskriget.

Så vanns vilda västen (How the west was won) från 1962 är en amerikansk film som utspelar sig 1839-1889 och följer två familjer samtidigt som den skildrar den amerikanska historien. Filmen tar sin början när nybyggarna flyttar västerut och koloniserar vildmarken, fortsätter med inbördeskriget, järnvägsbyggande och slutar då civilisationen tagit över från ”vilda västen”. Många av den tidens storstjärnor har stora eller små roller, till exempel John Wayne, James Stewart, Richard Widmark, Henry Fonda, Gregory Peck och Debbie Reynolds. En uppföljare för televisionen spelades in i slutet av 1970-talet och hette på svenska ”Familjen Macahan”.

Forsytesagan (the Forsyte Saga) är en engelsk tv-serie från 1967 (finns även i en nyinspelning från 2002) baserad på en romancykel av John Galsworthy skriven 1906-21. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1932. Böckerna följer släkten Forsyte under den omvälvande tiden i England från andra halvan av 1800-talet till första världskriget. Böckerna har även spelats in som långfilm 1949 med Errol Flynn i huvudrollen (Förmöget folk).

Per–Anders Fogelström skrev 1960-68 romansviten Stadserien. Böckerna, som inleds med Mina drömmars stad, följer den nyinflyttade Henning och hans efterkommande från 1860 till 1968. Handlingen utspelar sig på Södermalm i Stockholm och vävs ihop med hur det svenska samhället förändras under samma tid. Mina drömmars stad filmatiserades 1968 med Eddie Axberg i huvudrollen.

Wilbur Smith är en Sydafrikansk författare (född i nuvarande Zambia 1933), mest känd för sina släktromaner som han väver in i den sydafrikanska historien. Böckerna tar sin start på 1600-talet när de holländska nybyggarna kommer till dagens Sydafrika och slutar på 1970-talet. Böckerna följer två släkter, Courtneys och Ballantynes, i var sin boksvit. Smith har även skrivit historiska romaner och äventyrsromaner. Flera av dem har blivit filmade, till exempel De sista äventyrarna med Roger Moore och Lee Marvin.

Jan Guilliou har hittills skrivit nio böcker i romansviten ”Det stora århundradet”. Böckerna handlar om de tre norska bröderna Lauritzen och deras ättlingar och tar sin början i slutet av 1800-talet. Böckerna utspelar sig främst i Europa, men även i Afrika. Historiska händelser vävs samman med brödernas personliga göromål där till exempel sympatier för och emot Tyskland under andra världskriget tar stor plats och lojaliteter prövas. Författaren skildrar ungefär samma tidperiod som den engelske författaren Ken Follet i dennes ”Århundradettrilogi” fast ur ett nordiskt perspektiv.

Fanny och Alexander skrevs och regiserades av Ingemar Bergman 1982. Filmen utspelar sig i Uppsala 1907–1910 och handlar om den förmögna familjen Ekdahl. Äldste sonen – Oscar- (spelad av Allan Edwall) driver tillsammans med sin hustru Emelie (spelad av Ewa Fröling) en teater. Paret har två barn: Fanny och Alexander. När Oscar oväntat avlider gifter Emilie om sig med stadens biskop och barnen får ett helt annat liv. Från ett liberalt och öppensinnat hem hamnar de nu i en spartansk och sträng miljö. Filmen vann en Oscar för bästa utländska film och fyra andra Oscar.

Vilhelm Moberg skrev Utvandrarserien 1949-59. Serien består av de fyra böckerna Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. Böckerna handlar om några småländska emigranter som vill flytta från fattigdom och religiöst förtryck till USA i mitten av 1800-talet. Författaren hade gjort noggranna studier i ämnet och bland annat besökt svenskar i svenskbygderna. 1971 och 1972 spelades filmerna Utvandrarna och Nybyggarna in med Jan Troell som regissör. Senare gjordes det även en musikal av böckerna -Kristina från Duvemåla-, med musik och sång av Benny Andersson och Björn Ulvaeus.

Jag, Claudius (I, Claudius) är en engelsk TV-serie från 1976 som bygger på två romaner av Robert Graves. Kejsaren Claudius, spelad av Derek Jacobi, nedtecknar sina minnen med start i början av vår tideräkning och skildrar intrigerna i de romerska kejsarfamiljerna från kejsare Augustus fram till hans egen död år 54. Även om det är tydligt att serien är inspelad i studio är den fortfarande sevärd.

Rötter (Roots) är en bok från 1976 av Alex Haley och handlar om hans afroamerikanska förfäder. Boken tar sin början när Kunta Kinte, hans mormors farfars morfar, 1767 kidnappas från sitt hem i Gambia och skeppas som slav till USA. Boken följer honom och kommande generationer in i vår tid. Boken beskriver slaveriet, frigörelsen efter inbördeskriget och den diskriminering av färgade som finns kvar än i dag. När boken gavs ut påstods den vara i princip sann. Det har dock visat sig att mycket av händelserna i boken är påhittade. Trots det är det en stark skildring. 1977 sändes boken som tv-serie –Kunta Kinte spelades av LeVar Burton- och är en av de mest sedda tv-serierna genom tiderna. Det har även gjorts några uppföljare.

Öster om Eden (East of Eden), utgiven 1952, är John Steinbecks (nobelpris i litteratur 1962) mest kända roman vid sidan av Vredens druvor och Möss och människor. I centrum står familjerna Trask och Hamilton och romanen utspelar sig i Kalifornien från amerikanska inbördeskriget fram till första världskrigets utbrott. Titeln på boken syftar på händelser i den första Moseboken och bröderna Kain och Abel. 1955 spelades det in en film baserad på delar av boken. Denna blev främst känd för att den var en av de tre filmer som James Dean medverkade i (de andra var Jätten och Ung rebell).

Selambs är en roman från 1920 av Sigfrid Siwertz som skildrar den hänsynslösa syskonskaran Selambs på det fiktiva godset Selambshov decennierna före första världskriget. Boken sägs vara inspirerad av familjen Wibom på Huvudsta gård. Författaren var ingift i släkten, men hade blivit osams med sin svåger och boken blev lite av en vendetta. 1979 spelade Sveriges Television in en tv-serie som byggde på boken med bland andra Björn Gedda och Krister Henriksson i huvudrollerna.

Romeo och Julia är ett av William Shakespeares mest kända verk. Tragedin, skriven 1596, handlar om ett ungt kärlekspar från två rivaliserande familjer Montague (Romeo) och Capulet (Julia) från Verona. Romeo förklarar sin kärlek till Julia (enligt en missuppfattning på hennes balkong) och de beslutar att gifta sig så att de två släkterna kan försonas. De gifter sig i hemlighet och bestämmer sig för att rymma. Många intriger följer innan de två älskande begår självmord. Familjerna försonas först efter det. Boken är filmad många gånger. Den mest kända versionen är den Oscarsbelönade West side story från 1961 med Natalie Wood i huvudrollen. Filmen bygger i sin tur på Broadwaymusikalen från 1957.

Förintelsen (Holocaust) är en amerikansk tv-serie från 1978 som följer den judiska läkarfamiljen Weiss under nazistregimen inklusive historiska händelser som Kristallnatten, skapandet av getton och förintelselägren. Serien följer också den unge Erik Dorf som blir en övertygad nazist, gör karriär inom SS och befordras till Reinhard Heydrichs adjutant. Serien fick ett mycket stort genomslag i Västtyskland. Bland huvudrollsinnehavarna finns Meryl Streep, James Wood och David Warner.