thor modeen kollageThor Modéen i filmen Pettersson - Sverige (A.-B. Fribergs Filmbyrå, 1934). Till höger ett urval affischer från andra filmer han medverkat i.


Under veckans gravsten vilar en man som har både hyllats och bestraffats för sin komik. Thor Modéen vigde sitt liv åt skådespeleriet och medverkade flitigt i omkring 90 farser och pilsnerfilmer samt ett flertal revyer, tills sjukdom tråkigt nog satte stopp för karriären.

NMA.0033605Thor Modéen på omslaget till tidningen SE 1942. Foto: KW Gullers/Nordiska museet. Thor Odert Folke Modéen föddes den 22 januari 1898 i Kung Karls församling, Kungsör, Västmanlands län. Hans föräldrar var Stationsinspektorn (stinsen) Alfred Modéen (1857-1942) och Anna Sofia Charlotta Jonsson (1864-1940). Han hade fem syskon – Inga Torborg (1888-1983), Hilda Ingrid (1889-1940), Sten Åke (1891-1980), Alf Uno (1893-Nordamerika 1912/obefintlighetsregistret 1923) och Maj Gudrun (1906-2001).

Familjen bodde på Kungsörs järnvägsstation och Thor flyttade därifrån runt 1915 till Stettin i Tyskland. Där arbetade han en kort tid på det svenska konsulatet. Vid återkomsten till Sverige vistades han en tid i Stockholm och arbetade på en speditionsfirma – detta parallellt med att ta teaterlektioner. Han kom till Göteborg 1917, arbetade på en bank och var elev hos regissören Gustaf Martin Muck Linden (1875-1936) vid Lorensbergsteatern. Där fick han samma år sin första roll i strindbergsdramat Bandet. Han lär ha fått sparken från både speditörs- och banktjänsten på grund av att ha misskött sina arbeten.

Thor flyttade 1918 till Stockholm och medverkade i flera revyer vid Röda Lyktan i Sundbyberg. Därefter spelade han på flera teatrar, till exempel Novilla och Pallas. Till Folkets Hus teatern kom han 1922 och han blev allt mer känd som revyartist.

Blankett för gravstensinventering, Thor ModéenI Gravstensinventeringen kan du se hela blanketten där Thor Modéns gravsten har blivit ordentligt dokumenterad. Foto: Karin Örtenblad-Englund.Medverkade i militärfarser

Han gjorde 1923 filmdebut i Janne Modig, men fram till ljudfilmens genombrott var det främst rollerna vid Södra teatern som var höjdpunkten i hans karriär. Han gjorde även återkommande framträdande på Oscarsteatern och Vasateatern. För eftervärlden är han mest känd för sina roller i så kallade pilsnerfilmer – till exempel Pensionatet Paradiset (1937) och militärfarser – till exempel Landstormens Lilla Lotta (1939) under 1930-1940-talen. Ofta var hans parhäst i filmerna – liksom vid teatern – Åke Söderblom (1910-1965) och typiska roller var som överviktig cigarrökande grosshandlare eller bekymmerslös rekryt (eller grosshandlare som tvingats bli rekryt).

Att han ibland var för rolig för sitt eget bästa visar sig tydligt 1935 när han och en kollega dömdes till 75 kronor i böter för att ha roat en publik på juldagen. Det dröjde över 30 år innan även lagboken medgav nöjesliv på röda dagar!

Under slutet av 1940-talet var han märkt av sjukdom och karriären dalade. Sitt sista scenframträdande gjorde han 1949 och Fästmö uthyres (1950) blev hans sista film.

På 1970-talet återupptäcktes Thor och fick en renässans när många av hans filmer visade på TV.

Thor var gift två gånger med Margareta Schönström (1899-1982) – 1924-1943 och 1948 till sin död. Paret adopterade två barn – Lars (född 1932) och Margareta (född 1934).

I Kungsör är en biograf uppkallad efter honom och där har även en staty rests över honom. Vid Södra teatern i Stockholm finns sedan 2003 Thor Modéens trappor som går från Katarinavägen upp till teatern. Även en drink är uppkallad efter honom – den består av 4 cl konjak, 2 cl cointreau och 1,5 cl citronjuice. Skakas med is och avnjuts i ett cocktailglas.

Thor Modéen avled den 28 maj 1950 i gulsot i Hedvig Eleonora församling och är begravd på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm. Här finns hans gravsten dokumenterad i gravstensinventeringen.

Adolf Fredriks kyrka från Kammakargatan, StockholmAdolf Fredriks kyrka i Stockholm sedd från Kammakargatan. Foto: Wikimedia Commons.

Mer om begravningsplatsen

Adolf Fredriks kyrka är en församlingskyrka i Adolf Fredriks församling i Stockholms stift och är belägen i centrala Stockholm. Kyrkan är döpt efter kung Adolf Fredrik som lade grundstenen 1768. Invigningen skedde sex år senare under närvaro av bland annat Gustav III och hertig Karl. På platsen för kyrkan fanns det sedan 1674 ett träkapell som revs när kyrkan var färdigbyggd.

Byggstilen är gustaviansk med en del rokokoinslag. Exteriören är i vit puts med koppartak, svartmålad kupol samt reliefer och detaljer i guld. Även interiören går i huvudsak i vitt. Johan Tobis Sergel har skulpterat altartavlan.

Kyrkan har renoverats vid tre tillfällen: 1893-1895 försvann mycket av den ursprungliga karaktären, samt på 1950-talet och 1990-talet. Dopfunten är unik i sitt slag – den är tillverkad helt i kristall vid Orrefors glasbruk.

Klockspelet invigdes 1977 och spelar automatiskt melodier vid fyra tillfällen per dag.


Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

Med endast ett par veckor kvar att beställa Släktforskarnas årsbok 2020 till förköpspris är det dags...

Det blir inga släktforskardagar i år. För första gången på 34 år ställs den stora släktforskarmässan...

Rötters databas Porträttfynd är under ständig utveckling. Nu har en ny löpande tidsgräns införts, so...

När fartyget Titanic förliste på sin jungfrufärd följde över 1500 personer med ner i djupet. Lantbru...

Markus Gunshaga, flitig släktforskare och tidigare rötterbloggare, öppnar de gamla ämbetslådorna åt ...

Fler artiklar

Annonser