svartlingJohan och hustrun Britas gravsten finns på Nelsonska begravningsplatsen i Norrköping. Foto: Tage Karlsson/Gravstensinventeringen.
Veckans gravsten tillhör en statdräng som säkert hade sina svårigheter i livet, men som ändå hade turen att få inte mindre än åtta barn som alla kom att överleva honom. Det var kanske heller ingen slump, då familjens liv utspelades under en tid av omvälvande samhällsförändringar, inte minst kring hälsa och välfärd.

Johan Fredrik Svartling föddes den 17 september 1850 i Risinge socken i Östergötland. Han var, liksom sin bror August Lidberg (1844-) född utom äktenskapet. Deras mor var pigan Maja-Greta Ljungberg (1820-1905) som bodde på gården Ljungstorp i byn Svartebo. Sannolikt fick Johan sitt efternamn efter byn. Modern gifte sig 1854 med torparen och änklingen Carl Gustaf Sjögren (1808-1870). Styvfadern hade sedan tidigare två barn – Emilia (född 1845) och Anna Sofia (född 1848). Tre gemensamma barn föddes – Augusta Matilda (1856-1926), Carl Ludvig (1858-USA 1880) och Frans Oskar (född 1861). Modern avled på fattighuset efter att ha varit änka i 35 år och bott ensam i 25 år.

Johan jobbade hela sitt liv som statardräng på olika gårdar i trakten av Skedevi i Östergötland dit han hade flyttat 1869. När han arbetade på gården Axsjöhult 1879 träffade han pigan Brita Kajsa Eriksdotter (1856-1930) som arbetade på samma gård. De fattade tycke för varandra och gifte sig året där på. Hustrun hade ett utomäktenskapligt barn sedan tidigare – Augusta Viktoria (1876-1956). Tillsammans fick de sedan åtta barn – Fredrik Hjalmar (1880-1958), Tekla Alfrida (1882-1954), Carl Johan (1884-1939), Anna Elvira (1886-1939), Elin Maria (1888-1974), Lydia Cecilia (1891-1977), Brita Johanna Ottilia (1893-1979) och Olga Josefina (1897-1934). Alla barnen överlevde sina föräldrar.

Johan avled den 17 augusti 1933. Då hade han varit pensionär, enligt kyrkböckerna före detta statardräng sedan 1917.

Här hittar du hans och makans gravsten i Gravstensinventeringen

Om begravningsplatsen

Norrköpings Nelsonska begravningsplats invigdes 1910. Den är döpt efter den dåvarande komministern i Simonstorps församling Ture Edvard Nelson (1867-1940) som tjänstgjorde i församlingen 1904-1920. Begravningsplatsen är belägen inne i skogen och breder ut sig på ett naturligt sätt mellan träden. Utsikten över vattnet ger ett lugn och kyrkogården är till för både gravsättningar och spridning av aska i minneslund.

Statare

Statarna var de lantarbetare i Sverige som från mitten av 1700-talet fram till 1945 fick större delen av sin lön – så kallad stat – i natura av husbonden. De stod oftast under ettåriga kontrakt och kunde bara flytta och byta arbetsgivare under sista veckan i oktober – den så kallade slankveckan. Vanligast var statarsystemet i Södermanland och i södra Sverige och då främst vid de större gårdarna/godsen. Mekaniseringen av jordbruket minskade antalet statare från slutet av 1800-talet och systemet upphörde helt i oktober 1945 efter ett riksdagsbeslut året innan. Från och med 1945 skulle all avlöning för lantarbetare ske i pengar.

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

Veckans gravsten – Alfred Nobel

Alfred Nobel (1833-1896) är en av världens mest kända svenskar. I dag på hans dödsdag delas Nobelp...

Under julen är det många av oss som har lite tid över och hälsar på släktingar. Passa då på att doku...

Centrala Soldatregistret uppdateras kontinuerligt och under det senaste året är det framför allt de ...

Kurs för dig med judiska anor

Vill du lära dig hur man forskar i sina judiska anor? Judiska släktforskningsföreningen håller i...

I Släkthistoriskt Forum nr 5 kan man läsa om de olika förmånliga paket som vi kommer att erbjuda på ...

Fler artiklar

Annonser