Riksarkivet befinner sig i ett akut ekonomiskt läge och drar ned på personal och öppettider. Landsarkivet i Lund är en av de drabbade institutionerna.
Att Riksarkivet befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation är tydligt. För andra året i rad har myndigheten begärt utökad anslagskredit från regeringen, bland annat för att klara kostnaderna för Krigsarkivets flytt från Östermalm till Arninge. Dessutom dras man med en föråldrad IT-miljö vars infrastruktur måste utvecklas. På det uteblir intäkterna från Riksarkivets digitala forskarsal, som är gratis sedan 2018.
Därför anser sig Riksarkivet nu nödgade att dra ner på kärnverksamheten och enligt facket rör det sig om en bantning på omkring 50 personer som bedriver arkivförvarande verksamhet.
Enligt Riksarkivet handlar det inte om uppsägningar, utan man har i första hand valt att inte förlänga tidsbegränsade anställningar och inte tillsätta vakanser. Man har heller inte tillsatt tjänster när anställda gått i pension eller sagt upp sig själva.
– Troligen måste ett par personer sägas upp under 2019. Vi vet i dagsläget inte hur det blir nästa år, men vi vet att personalkostnaderna måste minska ytterligare. Myndigheten fortsätter också arbetet med att minska andra kostnader, exempelvis för resor, licenser och mycket annat, säger Helena Långström, kommunikationsstrateg på Riksarkivet.
DDSS läggs i malpåse
Det blir en stor kunskapsförlust när personal slutar. På Landsarkivet i Lund minskas personalstyrkan med sju personer och man anser sig ha nått smärtgränsen för vad verksamheten klarar av. I Helsingborgs Dagblad berättar Pär Östlund och Petra Nyberg vid Landsarkivet i Lund om konsekvenserna av neddragningarna, bland annat att projektet DDSS (Demografisk Databas Södra Sverige), nu läggs i malpåse på obestämd tid.
Du som prenumererar på Helsingborgs Dagblad kan läsa hela intervjun via länken nedan.
Läs artikeln i Helsingborgs Dagblad (öppen för prenumeranter)