Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Riksarkivet på Kungsholmen i Stockholm. Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia commons. CC BY-SA 3.0.
Riksarkivet behöver ett generösare anslag för att kunna öka tillgången till digitiserat arkivmaterial. Något som är nödvändigt om man ska kunna tillgodose samhällets behov av information för demokratisk insyn, innovation och högkvalitativ forskning.
Det skriver Riksarkivet i ett inspel till Arkivutredningen som publicerades i början av oktober. I dag är cirka fem procent av Riksarkivets totala arkivbestånd digitiserat och enligt Riksarkivet måste digitiseringstakten av arkivbestånden öka väsentligt om man ska kunna möta samhällets ökande behov av digitalt tillgänglig information.
En ökad digitisering av arkivmaterial går också i linje med regeringens digitaliseringsstrategi, menar Riksarkivet i samma skrivelse.
Syftet med regeringens arkivutredning, som har pågått sedan december 2017, är bland annat att säkerställa samhällets tillgång till allmänna handlingar både nu och i framtiden. Det var då 18 år sedan arkivsektorn utreddes och mycket har hänt sedan dess, inte minst när det gäller den tekniska utvecklingen på digitaliseringsfronten.
Arkivutredningen befinner sig nu i slutfasen – den 19 november ska betänkandet vara klart.
Här kan du ta del av Riksarkivets senaste inspel i sin helhet
Släktforskarnas intressen kan förbises
Från förbundets sida har man varnat för att kulturarvsdelen av Riksarkivets uppdrag ska bli lidande när digitaliseringen av statsförvaltningen kommer att kräva stora resurser.
I slutet av sommaren sammanfattade förbundsordförande Erland Ringborg fem punkter som Arkivutredningen bör ta hänsyn till när det kommer till kulturarvsdelen, som är den mest intressanta för släktforskare. Här kan du läsa om dem.
.png)
