tobias sundin2019 2Tobias Sundin. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
Vid 11 års ålder började han släktforska tillsammans med sin pappa. Som tolvåring gav han sig i kast med domböcker från 1600-talet. I Jämtland är Tobias Sundin ett bekant namn bland släktforskare som genom hans förtjänst lyckats hitta trätande anfäder i ett spännande källmaterial.

Stipendium ur Genealogisk Ungdoms fond har i år tilldelats Tobias Sundin, i dag 20 år gammal, som med stor noggrannhet har transkriberat och redigerat domboksmaterialet från Ragunda tingslag i Jämtland för åren 1649-1690. Tack vare Tobias insatser har forskare på jämtska anor möjligheten att hitta anor som på ett eller annat sätt gjort ett avtryck i domboksprotokollen.

I dag är Tobias Sundin på gång med nästa decennium av domböckerna från Ragunda tingslag, 1691-1700, som även det kommer att publiceras.

Inte bara brottslingar

Tobias har med sitt arbete med transkriberingen fått en unik inblick i hur rättsskipningen såg ut på 1600-talet. Många av oss tänker kanske på häxprocesser, våldsamheter och halshuggningar. Men även om man kan hitta en del obehagligt i domboksmaterialet från 1600-talet handlar det till största delen om relativt fredliga tvister, berättar Tobias.

–  Det är mest tvister om gårdar eller mark. Eller att man står i skuld till någon. Misshandel och stölder förekom men det var inte särskilt vanligt. Vanligare var att man gick till rätten för ärekränkning än misshandel. En sak man märker väldig tydlig skillnad emot idag är kyrkans makt, säger Tobias och tillägger:

–  Man fick inte missa gudstjänsten – då kunde man bli straffad med böter.

I materialet Tobias studerat var böter det vanligaste straffet. Om man däremot inte kunde böta så kunde fängelse eller kroppstraff bli aktuellt. Men visst förekom också allvarligare brott med dödsstraff som påföljd.

– Men det var inte alltid dödsdomen verkställdes. Ibland kan det stå noterat vid nästa ting att en dödsdom verkställts, men ibland dyker den dödsdömda upp igen, uppenbart fortfarande levande.

Tobias har hittills mest arbetat med att transkribera och tolka domböckernas texter. Men det finns flera särskilt intressanta fall han gärna skulle utreda med hjälp av andra källor.

– I Svea hovrätts skrivelser kan man få veta mer, till exempel om ett dödsstraff har verkställts. Domen kunde rivas upp av hovrätten. Som i resten av Sverige under den här tiden förekom även anklagelser om trolldom av olika slag. Bland annat blev en kvinna anklagad för att kunna läsa besvärjelser i salt och en dräng sade sig blivit bortförd till Blåkulla av en annan kvinna. Ingen av det här anklagelserna ledde till någon särskild dom.

Planerar flytt till rötternas Jämtland

Just nu bor Tobias i Stockholm och arbetet med domböckerna fortsätter, nu är det materialet från 1691 fram till år 1700 som ska bearbetas. Men planer finns på att flytta upp till Jämtland, pappans och dennes del av släktens hembygd. Det är framför allt närheten till naturen och släkten som drar.

Det var pappan som väckte intresset för släktforskning och sedan Tobias var 11 år gammal har de släktforskat tillsammans. Anledningen till att det blev just Ragunda tingslag som var intressant för Tobias del är att släkten på hans pappas sida kommer därifrån. Han och pappan har kommit så långt tillbaka som till början av 1600-talet i sin släktforskning och de har hittat många av släktingarna i domböckerna.

Till nytta för många

I mitten av 1600-talet var invånarantalet i Sverige omkring en tiondel av dagens dryga tio miljoner. Det innebär att de familjer, i vilka det föddes tillräckligt många överlevande barn, i dag generellt har många ättlingar. Tobias berättar att dagens befolkning i Ragunda och även många utflyttade härrör från det fåtal familjer som levde där under 1600-talet. Därför är chanserna att hitta anfäder i domboksmaterialet ganska stora för den med rötter i bygden.

Många släktforskare kan i dag kan glädjas åt de åtskilliga timmars arbete som Tobias har lagt ned på domstolsprotokollen. Det, tillsammans med hans noggrannhet och skicklighet när det kommer till att transkribera ett på många sätt svårtytt material har gjort honom till en värdig mottagare av stipendiet.

– Det är kul och jag känner mig mer motiverad att fortsätta arbetet, säger Tobias.

tobias sundin2019 3Förbundsordförande Erland Ringborg överlämnar diplomet på förbundets kansli i Sundbyberg. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.

Fakta Genealogisk Ungdoms Fond:

1977 bildades Genealogisk Ungdom som blev grunden på vilken Sveriges Släktforskarförbund byggdes. När förbundet på allvar drog i gång verksamheten från och med 1987, överlät Genealogisk Ungdom skrifter, varulager och lokaler på förbundet. Från föreningen återstod en summa pengar, som placerades i en fond för ungdomsverksamhet. En del av avkastningen av Genealogisk ungdoms fond – GU-fonden – ska enligt fondens stadgar användas till att främja släktforskning bland ungdomar. Nomineringar av mottagare av stipendiet bedöms av en fondnämnd.

Mottagare av stipendiet kan nomineras av fondnämndens medlemmar, andra släktforskare eller av förbundets medlemmar, föreningarna. Utdelningen sker i samband med släktforskardagarna.

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

Apples nya operativsystem Catalina, som många Mac-användare redan har uppdaterat till, har visat sig...

Veckans gravsten – Sigge Stark

Veckans gravsten tillhör Sveriges första kvinnliga travkusk som också var en av sin tids mest lästa ...

Släktforskningsföretaget Arkiv Digital fortsätter att komplettera sin bilddatabas med lokala registe...

Veckans porträttfynd föreställer inte bara en kvinnlig banbrytare och modern till en sedemera världs...

Veckans gravsten berättar om en folkskollärare, kantor och organist verksam i Västra Alstads församl...

Fler artiklar