puke kollage
Få väljer i dag att lägga en ansenlig del av sin förmögenhet på ett praktfullt gravmonument – men så är våra liv också långt ifrån så överdådiga och dramatiska som några av 1700-talets människoöden. För fattig som rik var livet skört och döden ständigt närvarande. Veckans gravsten är ett mausoleum som restes över en av Sveriges största sjöhjältar.

Johan af Puke 1797Johan af Puke ca 1800. Okänd konstnär/Wikimedia Commons.I kistan, tillverkad av trä från hans eget fartyg, ligger Johan Puke begravd. Han föddes den 16 februari 1751 i Bergsunda socken Kronobergs län som son till sjökaptenen Johan Puke (1726-1756) och Maria Regina Branting (född 1729). Fadern avrättades 1756 för sin inblandning i drottning Ulrika Eleonoras stadskuppsförsök och Johan växte upp med sin mor. Föräldrarna hade aldrig hunnit gifta sig och uppväxten var fattig. Redan som tioåring mönstrade han på som skeppsgosse.

Viborgska gatloppet

Han steg efterhand i graderna och 1770-1774 var han i holländsk och engelsk tjänst – senare var han även i fransk tjänst i kriget mot England. Johan var med när ön S:t Barhélemy 1784 togs i svensk besittning. I slaget vid Hogland 1788 förde han befälet över linjefregatten Fröja och i slaget vid Öland året därpå var han chef på linjeskeppet* Dristigheten. På detta fartyg ledde han utbrytningen vid det så kallade Viborgska gatloppet 1790. Under det blev den svenska flottan – inklusive kung Gustav III – inspärrad i den Viborgska viken av en överlägsen rysk flotta. Enligt Nordisk familjebok ägde följande scen rum: Kungen kallade på Puke och ombad honom att leda utbrytningsförsöket mot den överlägsna ryska flottan. Kungen ska ha sagt: "Kära Puke ni är min flottas ledare, er fader vägrade ej att räcka huvudet för min far, spara ej ert liv och blod för mig jag glömmer det ej!". På detta ska Johan ha svarat: "Ja, Ers majestät, nog fan går jag ut, men hur det går med de andra det får vi se."

Utbrytningen lyckades och kungen klarade sig helskinnad. Johan utnämndes till major vid svenska örlogsflottan 1785, till överstelöjtnant 1788, överste 1793 och konteramiral 1794. Han utsågs till överkommendant i Karlskrona samma år och till chef för sjöartilleridepartementet 1797 och samma år upphöjdes han i adligt stånd under namnet af Puke (introducerad 1800) med nummer 2167. Han utnämndes till vice amiral 1802, befälhavande amiral i Karlskrona 1803, amiral 1808 och överamiral 1809.

Friherre och greve

Under slutstriderna i Norrland 1809 i kriget mot Ryssland hade han befälet över flottan och ledde den i segern vid Ratan som avslutade kriget och han ledde även flottan i operationerna i Norge 1814. Han upphöjdes 1809 i friherrligt stånd med nummer 328 och 1814 i grevligt stånd under namnet Puke (introducerad 1815) med nummer 122.

Johan gifte sig 1793 med stiftsjungfrun Christian Charlotta Gierta (1775-1859). De fick sju barn. Johan avled den 21 april 1816 i Karlskrona. Hans stoft flyttades 1871 till en sarkofag som var gjord av virke från från Dristigheten. Sarkofagen är placerad i ett gravkapell på Gjöholms gods utanför Ronneby. Godset ägdes av Johan 1790-1816 och var i släktens ägo till 1915. Hans tre söner avled barnlösa och ätten slöts på svärdsidan 1862.

I Gravstensinventeringen kan du se fotografier på hans mausoleum, plakett och kista

*Linjeskepp var benämningen på de största krigsfartygen under segelflottornas tid. Skeppen hade minst 64 kanoner och de största exemplaren kunde vara bestyckade med över 130 kanoner. Besättningarnas storlek uppgick till mellan 500 och 1 200 man. De största linjeskeppen användes som amiralfartyg. Den svenska flottan hade vid krigsutbrottet 1788 26 linjeskepp. Det sista linjeskeppet, Stockholm, som tillfördes den svenska flottan var färdigbyggt 1856. Motorisering och bepansring av fartygen gjorde linjeskeppen omoderna under andra halvan av 1800-talet.

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

I veckans porträttfynd möter vi en familj som skulle komma att söka lyckan utomlands – inte som så m...

Veckans gravsten – Kar de Mumma

Veckans gravsten tillhör en av våra mer välkända mångsysslare. Personen i graven kunde kalla sig såv...

Platser har blivit Minnen

Riksantikvarieämbetets digitala plattform för berättelser och minnen, Platser, har lagts ner och und...

Under det kommande året kan släktforskare och andra intresserade glädjas åt dubbelt så många tidning...

I den senaste boken utgiven av Sveriges Släktforskarförbund berättas den svenska adelns historia, me...

Fler artiklar