Bidra till Svenska Släktkalendern

Den 29 april 1812 föddes Emilie Högqvist i Stockholm. Fadern var hovmästare hos greve Carl De Geer af Leufsta – sin tids mest förmögna person i Sverige, så en del av den tidens elegantaste samhällsliv försiggick i dennes hus vid Västra Trädgårdsgatan. Emilie kom i vuxen ålder att bli en del av societetslivet. Efter en tid som elev vid operabaletten blev hon aktris (skådespelare) vid Kungliga teatern. Hon fick en dotter med en engelsk diplomat och två söner med kronprins Oscar (den blivande Oscar I). Släkten Högqvist, som har sitt namn efter Högbo socken i Gästrikland där stamfadern Anders Andersson († 1771) var sockenskomakare i Överbyn, är redovisad i Svenska Släktkalendern 2016. Porträttet på bilden är målat av Maria Röhl och såldes på Stockholms auktionsverk den 21 mars 2011.

I Svenska Släktkalendern hittar du släkterna som frambringat personer som på något vis utmärkt sig under sin levnad, men också mindre kända icke-adliga släkter. Hittills har det blivit inte mindre än 2 831 släkter i kalendern. Kanske din egen står på tur? Nu söker redaktionen bidrag till nästa års utgåva.

Nu är redigeringsarbetet inför nästa utgåva av Svenska Släktkalendern, som planeras utkomma under våren eller sommaren 2020, i full gång. Vissa artiklar skrivs av redaktionen, men även släktforskare som vill dokumentera släkter som de har utforskat bidrar till bokverket.

Svenska Släktkalendern började ges ut 1912 som en slags borgerlig motsvarighet till adelskalendern. Varje år kommer en ny utgåva i vilken man presenterar nya släkter, en del knutna till "kändisar", andra helt vanliga. Tidigare publicerade släkter uppdateras och återpubliceras när lång tid har gått sedan den första presentationen. Hittills är totalt 2 831 olika släkter införda.

Detaljrikare, med bilder

Utgåvan 2020 blir den 50:e och inleder ett nytt årtionde. Vid denna milstolpe har redaktionen valt att öka bokens dokumentationsvärde genom att göra den mer rik på detaljer. Den främsta nyheten är att datum anges även vid avlidna och att ort för födelse, vigsel och död sätts ut på de ställen där den inte kan underförstås. Det är också möjligt att tillföra bilder, som i exemplet nedan.

I nästa utgåva av Svenska Släktkalendern får fler detaljer och även bilder ta plats.

Du som vill veta mer om arbetet och kanske är sugen på att bidra själv kan läsa mer på http://www.svenskaslaktkalendern.se/#redigeringsprinciper, där det också finns vägledning till hur du skriver en artikel i pdf-filen ”artikelmall”.

Antavlor

Nytt är också att redaktionen tar emot antavlor, se närmare http://www.svenskaslaktkalendern.se/#attpubliceraenantavla. Därmed finns återigen möjlighet att publicera antavlor i ett rikstäckande, tryckt referensverk. Den möjligheten fanns tidigare i Svenska Ättartal 1889–1893 och i Svenska antavlor 1980–2004.

Läs mer om Svenska Släktkalender på www.svenskaslaktkalendern.se

Vad finns skrivet om din släkt?

Många av oss tillhör släkter som tidigare släktforskare redan har gjort ett gediget arbete med att utreda. I Rötters Släkt-sök som du hittar i faktabanken kan du snabbt få reda på om den släkt du är intresserad av redan finns utredd och publicerad. Till exempel finns ett register över samtliga släkter som finns publicerade i kalendern till och med årgång 2000.

Det första registret i Släkt-sök innehåller släkter som har publicerats i verk som finns på de flesta bibliotek i Sverige. Nästa länk är en förteckning över de släkter som finns publicerade i Svenska Släktkalendern och den sista länken är en förteckning över svenska smedsläkter.

Gå till Släkt-sök på Rötter