Kolerakyrkogarden vid DelsjonEn kolerakyrkogård från 1866 års koleraepidemi, denna belägen vid Delsjön i Göteborg. Foto: Harri Blomberg via Wikimedia commons.
I Rötters gravstensinventering dokumenteras inte bara enskildas gravstenar, även minnesstenar över bland annat massgravar dokumenteras. Ett exempel på det är Istaby kolerakyrkogård i Blekinge där kolerans offer från det lilla fiskeläget Torsö ligger begravda.

Koleraepidemin 1853 drabbade Listerlandet i Blekinge hårt. Torsö utanför Sölvesborg var en av de platser dit den fruktade sjukdomen nådde. I det lilla fiskeläget, som funnits där sedan 1700-talet, avled 11 personer av kolera under en tvåmånadersperiod och de döda begravdes på Istaby kolerakyrkogård som ligger en liten bit från Torsö.

Koleran slog till

I kyrkboken för Mjällby församling ser man tydligt när koleran slår till. Den åttonde september 1853 skördar koleran sitt första offer – den trettioåriga sjömannen Nils Sjöstedt. Han följs av minst 38 andra döda i kolera fram till den 8 november samma år då epidemin verkar ha klingat av. När koleran återkom fyra år senare avled ingen på Torsö, kanske var de som överlevt epidemin immuna.

Offren från Torsö

dsc 0003 86107Minnesstenen över kolerans offer på Torsö. Foto: Urban Markus/Gravstensinventeringen.

Den som vill besöka Istaby kolerakyrkogård hittar den vid “Vassa-backen” – en bit från stora vägen ner mot Torsö. Det restes ingen gravsten över de som begravdes här, men som en del i en allmän upprustning av de gamla bortglömda kolerakyrkogårdarna lät kommunen resa en minnessten på kolerakyrkogården i Istaby 1953.

De i församlingen som dog i kolera fick inte begravas på kyrkogården i Mjällby utan i stället upprättades särskilda kolerakyrkogårdar runt om på Listerlandet. Kolerakyrkogården i Istaby är en av dem, och år 1853 helgades platsen för att kunna ge rum åt de döda av dåvarande kyrkoherden i Mjällby, H.G. Hammar.

Det är något oklart exakt vilka som begravdes på Istabys kolerakyrkogård (antalet skiljer sig något åt mellan olika källor). I en minnesskrift av prosten Carl Adrian räknas offren från Torsö upp. Enligt den ligger följande 11 personer från Torsö begravda på kolerakyrkogården, åldern vid dödstillfället inom parentes:

Bengt Hansson • Död: 1853-09-21 (35)

Kersti Åkesdotter • Död: 1853-09-16 (86)

Kersti Persdotter • Död: 1853-09-21 (49)

Karna Larsdotter • Död: 1853-09-17 (58)

Nils Olsson • Död: 1853-10-09 (53)

Berta Olsson • Död: 1853-10-07 (11)

Hanna Andersdotter • Död: 1853-09-18 (39)

Andreas Andersson • Död: 1853-09-24 (2)

Karna Persdotter • Död: 1853-09-19 (43)

Kersti Persdotter • Död: 1853-09-28 (17)

Pernilla Larsdotter • Född: 1790-02-14 • Död: 1853-09-13

Här hittar du minnesstenen i Gravstensinventeringen.

Här hittar du kolerans offer i hela Mjällby församling i Arkiv Digital:

Mjällby (K) CI:9 (1849-1861) Bild 151 / sid 291 (AID: v96442.b151.s291, NAD: SE/LLA/13269)

Fakta Kolera

Kolera är en smittsam tarmsjukdom som orsakas av bakterien Vibrio cholerae. Sjukdomen kan inom några få timmar eller dagar ge våldsamma kräkningar och diarréer som kan leda till döden. Det farligaste med sjukdomen är den mycket stora vätskeförlusten som om den inte behandlas snabbt kan leda till döden. Men med rätt behandling kan effekterna av sjukdomen oftast brytas. Smittan sprids oftast i förorenat vatten.

Koleran är känd sedan 1563 i Indien och kom till Europa i början av 1830-talet. Sverige drabbades flera gånger: 1834, 1850, 1852, 1853, 1855, 1857, 1859 och 1866. Smittan drabbade vissa delar av landet hårdare än andra. På många platser i Sverige finns det så kallade kolerakyrkogårdar. På dessa begravdes de avlidna ofta i massgravar.

Kolerakyrkogårdar i Sverige – ett urval

  • Kolerakyrkogården, Skanstull.
  • Kolerakyrkogården från 1853 på Saltö, Karlskrona.
  • Kolerakyrkogården från 1866, Delsjön i Göteborg.
  • Kolerakyrkogården Skoghall.
  • Kolerakyrkogården i Rävlanda, utanför Göteborg (1830-talet)
  • Kolerakyrkogården i Dalsjöfors i Borås kommun (1853-1859)
  • Kolerakyrkogården i Viared i Borås kommun (1834)
  • Kolerakyrkogården, Skanstull i Stockholm (1834 och 1853)
  • Kolerakyrkogården i Torsåker (1854)
  • Kolerakyrkogården i Kristianstad (1857)
  • Kolerakyrkogården nära Säbrå kyrka, Härnösand
  • Järstorps kolerakyrkogård i Jönköping (1830-tal)
  • Kolerakyrkogården i Surahammar (1848)
  • Kolerakyrkgogården i Tölö socken, Halland
  • Kolerakyrkogården Kapelle utanför Uddevalla
  • Kolerakyrkogården i Frövi, Näsby socken, Västmanland
  • Kolerakyrkogården i Arvika
  • Kolerakyrkogården i Malen, Hållnäs socken
  • Kolerakyrkogården i Baskemölla, Gladsax socken
  • Väse kolerakyrkogård
  • Karlshamns kolerakyrkogård
  • Kolerakyrkogården på Saltö, Karlskrona (1853)
  • Kårehogens kolerakyrkogård, Morlanda socken
  • Bjärreds kolerakyrkogård
  • Semla, Onsjö och Skeppmora i Fagersta kommun
  • Kolerakyrkogården i Östra Ämterviks socken.
  • Kolerakyrkogården i Uppsala.
  • Kolerakyrkogården i Norrköping.
  • Kolerakyrkogården i Brönnestad (numera i Sösdala församling)
  • Kolerakyrkogården vid Ryssnäs på Fårö.
  • Kolerakyrkogården vid Rumshamn på Björkö, Norrtälje kommun
  • Askums kolerakyrkogård.
  • Oxelösunds kolerakyrkogård.
  • Holmsunds kolerakyrkogård.
  • Vänersborgs kolerakyrkogård.
  • Kolerakyrkogården i Råå Ljung söder om Helsingborg (1850-1893)
  • Vibberholmens kolerakyrkogård i Nävekvarn, Nyköpings kommun (mitten 1800-talet)
  • Kolerakyrkogården Skoghall. Hammarö församling (1834)
Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

  Förbundskansliet och Rötterbokhandeln håller sommarstängt från och med måndagen den 8 juli och ...

Vill du få verktygen till att bli en bättre kursledare? Sveriges Släktforskarförbund arrangerar en n...

En del av er kanske minns frälsningssoldaten Anna-Lisa Öst som den sjungande "Lapp-Lisa". Men hon ha...

Rötter är en webbplats som hela tiden utvecklas och i och med bytet till den nya plattformen som gjo...

Hur hittar jag mina utomnordiska rötter, och hur jagar jag rätt på de där svårfångade stadsborna i s...

Fler artiklar

Annonser