Lättare att släktforska i Norge från 2020

Stavkyrka i norska Urnes. Foto: Maria Bratt
Har du problem med att hitta din norska släkt? Lugn! Från 2020 kommer det bli betydligt lättare. Nu ska nämligen de norska kyrkböckerna göras sökbara genom ett samarbetsprojekt mellan det norska Arkivverket och tre av de största släktforskarföretagen, Ancestry, My Heritage och Family Search.

I Norge har man, precis som i Danmark, haft fri tillgång till digitaliserade kyrkböcker på nätet sedan länge. Men enligt en undersökning utförd av den norska nättidningen Slekt1 är det många norska släktforskare som upplever att det är svårt att hitta släktingarna, i synnerhet under perioden omkring 1801-1865 då källmaterialet är svåröverskådligt och handstilen särskilt krävande att tyda.

Men nu har alltså det norska Arkivverket (motsvarande det svenska Riksarkivet) slutit ett avtal med släktforskningsföretagen Ancestry, My Heritage och Family Search som ska gynna alla parter – inte minst kommer det att gynna släktforskare med norska rötter.

Födda, vigda och döda

Avtalet går ut på att företagen tillsammans upprättar de sökbara registren och gör dem tillgängliga i sina kanaler. Villkoret från Arkivverkets sida är att registren även ska göras tillgängliga i Arkivverkets gratistjänst Digitalarkivet och att materialet ska hålla en god kvalité. Företagen måste också följa norsk lag när det gäller personuppgifter som kan vara känsliga, sekretessgränser osv.

Arkivverket har som mål att alla kyrkböcker från 1815 till en bit in på 1900-talet ska vara digitaliserade och sökbara under det första halvåret 2020. I huvudsak är rör det sig om kyrkböckernas uppgifter om födda under perioden 1815-1929, vigda 1815-1960 och döda mellan 1815-1927 som ska göras sökbara.

Arkivverket undersöker också om det kan bli möjligt att inkludera döda och begravda fram till 1950. Det skulle kunna ske genom att de så kallade dödsfallslistorna hos den norska statistiska centralbyrån utgör underlaget. Men det förutsätter att man kan ta bort uppgiften om dödsorsak som är belagd med sekretess.

2020 är de norska släktforskarnas år

Bo-Lennart Andersson är en av föreläsarna på Släktforskardagarna i Borås.Bo-Lennart Andersson är föreningen Borås släktforskares webmaster och kommer att hålla ett föredrag om släktforskning i Norge under årets släktforskardagar i Borås. Han har själv halva sin släkt i Norge och ser fördelarna med det nya registret.

– Just år 2020 är det nog många norska släktforskare som ser fram emot, då släpps nämligen även ett annat efterlängtat register; folkräkningen för 1920, berättar han.

Trots många likheter länderna emellan skiljer sig släktforskningen i Norge en hel del från den i Sverige. I Norge fördes inte husförhörslänger på samma sätt som man varje år gjort i Sverige och eftersom man inte med hjälp av husförhören kan leta sig framåt eller bakåt till födelse- vigd- eller dödsnoteringen är det lätt att sökandet blir fruktlöst. Något sökbart register liknande Sveriges dödbok finns heller inte i Norge. Därför har man i Norge ofta tagit hjälp av bygdeböcker och släktböcker för att få en hint om vilka kyrkböcker man sedan ska leta i för att hitta släkten.

Folkräkningarna, eller folketellingarna som de heter på norska, utfördes av den norska statistiska centralbyrån och finns redan från 1801. De är fritt tillgängliga och sökbara på Digitalarkivet. Folkräkningarna har hundra års sekretessgräns och nästa som släpps är alltså den för 1920.

– Den största skillnaden mellan Sverige och Norge är sekretessbestämmelserna. De håller hårdare på sekretessen i Norge och det gör det svårare att släktforska, framför allt på modern tid.

Men hur många svenskar har rötter i Norge?

– En hel del faktiskt. Norrmän har invandrat till Sverige under framför all två perioder; dels under unionen med Sverige 1814–1905 och dels under och efter andra världskriget, säger Bo-Lennart Andersson.

Är du intresserad av att gå på Bo-Lennart Anderssons föredrag om släktforskning i Norge kommer du att kunna förboka din biljett på www.sfd2019.se

Mer om släktforskning i Norden

Just nu händer det saker inom släktforskningen i fler av våra nordiska grannländer. Det danska Riksarkivet har nyligen inlett ett samarbete med släktforskningsföretaget Ancestry som innebär att miljoner färgbilder av de danska "kontraministerialbøgerna" från perioden 1814 till 1892 kommer att digitaliseras och göras sökbara hos Riksarkivet i Danmark och hos Ancestry.

För några år sedan utgjorde släktforskning i Norden temat i tidningen Släkthistoriskt forum (nr 1 2015). Här bjuder vi på temats alla artiklar om släktforskning i Finland, Norge, Danmark och på Island. Klicka på bilden nedan för att ta del av artiklarna.