Skogskyrk Grav 2006Världsarvet Skogskyrkogården, där du hittar Greta Garbos grav. Foto: Holger Ellgaard via Wikimedia commons. Bilden är beskuren.

Tycker du att det är ett himla tjat om gravstenar här på Rötter just nu? Då har du helt rätt. Gravstenar är nämligen ett kulturarv som vi uppmärksammar lite extra under det här året då det inte är mindre än 40 år sedan som den nationella databasen Gravstensinventeringen drogs igång av engagerade släktforskare. Veckans gravsten tillhör den kvinna som kan vara 1900-talets mest beundrade svensk.

Greta Lovisa Garbo, (Gustafsson) föddes den 18 september 1905 i Katarina församling i Stockholm. Hennes föräldrar var renhållningsarbetaren Karl Alfred Gustafsson (1871-1920) och sömmerskan Anna Lovisa Johansson (1872-1944). Föräldrarna kom från Småland och hade flyttat till Stockholm vid sekelskiftet. Greta hade två äldre syskon – Sven Alfred (1898-1967) och Alva Maria (1903-26). Familjen bodde i en liten lägenhet på Blekingegatan 32 och Greta gick i Katarina södra folkskola på Södermalm. Modern kom senare att emigrera till USA där hon avled.

Reklamfilm för PUB

När Greta var 14 år början hon arbeta i Ekengrens frisersalong på Götgatan. Kristian Bergström, vars far Paul U Bergström ägde varuhuset PUB vid Hötorget, erbjöd henne arbete som butiksbiträde och hon började på PUBs hattavdelning i juli 1920. För att tjäna lite extrapengar arbetade hon som fotomodell och 1920 var hon med i en reklamfilm för PUB, hennes första kontakt med filmens värld. De närmaste två åren hade hon några småroller, men för att kunna ta större roller och kunna studera på Dramatens scenskola valde hon att sluta på PUB sommaren 1922.

1924 upptäcktes hon av filmregissören Mauritz Stiller (1883-1928). Han hade fått ett tips av chefen på scenskolan, Gustaf Molander. Stiller gav henne samma år en av huvudrollerna i filmatiseringen av Selma Lagerlöfs bok Gösta Berlings saga. Filmen blev en stor succé även i Tyskland och Greta fick 1925en av huvudrollerna i Den glädjelösa gatan (Die freudlose Gasse).

Upptäcktes i Gösta Berglings saga

greta garbo flickrGreta Garbo 1930. Foto: Clarence Sinclair BullLouis B. Mayer – en av grundarna av filmbolaget Metro-Goldwyn-Mayer- hade sett Gösta Berlings saga vid ett besök i Berlin. Han blev imponerad av Stillers regi, men främst av Gretas rollprestation och 1925 bjöds de båda in att besöka Mayer i USA. Både Stiller och Greta fick kontrakt med filmbolaget och 1926 började Stiller regissera filmen Fresterskan med Greta i huvudrollen. Stiller fick dock sparken efter ett tag och återvände 1928 till Sverige där han avled samma år.

Gretas karriär gick däremot spikrakt. Med succéer som Virveln (1926), Åtrå (1926) och Anna Karenina (1927) etablerade hon sig som en av de största skådespelarna. Hennes motspelare i de två sistnämnda filmerna var John Gilbert. Det påstods, vilket filmbolaget lät antyda, att de båda hade ett förhållande. Detta har Greta förnekat senare. Övergången från stumfilm till ljudfilm ödelade många skådespelarkarriärer, men Greta klarade det galant. Hennes första ljudfilm Anna Christie som släpptes 1930 marknadsfördes med sloganen ”Garbo talar”. Filmen blev en stor publiksuccé.

Tog kontroll över karriären

Hennes ställning var nu så stark att kunde ställa nästan vilka villkor som helst och hon använde ofta hotet om att åka hem till Sverige om hon inte fick som hon ville. Filmen om den påstådda tyska spionen och exotiska danserskan Mata Hari (1932) blev nästa stora succé även om en del filmkritiker tyckte att klädseln var väl vågad. När hon inte längre var ense med MGM valde hon att inte göra några filmer på nära två år. När hon och filmbolaget till slut var överens gav det nya kontraktet henne nära nog total kontroll över de filmer hon medverkade i. Succéerna avlöste varandra. I Drottning Christina (1934) tvingade hon filmbolaget att anlita John Gilbert som hennes motspelare. 1935 spelade hon för andra gången in Anna Karenina och 1936 kom Kameliadamen. Hennes första komedi kom 1939 med Ninotchka. Filmen marknadsfördes med sloganen ”Garbo skrattar”.

1941 avslutade Greta filmkarriären efter att filmen Tvillingarna blivit ett publikfiasko. Hon var inblandad i ytterligare några filmprojekt, men inget av dem blev av. 1951 hade hon blivit amerikansk medborgare. Hon valde att flytta till New York där hon levde ett avskilt liv fram till sin död 15 april 1990.

Greta nominerades som bästa kvinnliga skådespelare till fyra Oscars för filmerna Anna Christie (1930), Romantik (1930) Kameliadamen (1936) och Ninotchka (1939). I småländska Högsby finns det ett Greta Garbo-museum och på Södermalm i Stockholm har ett torg uppkallats efter henne. Sedan 2016 pryder hon den svenska hundrakronorssedeln.

Begravdes efter nio år

Greta Garbo hade under sitt liv aldrig pratat om var hon ville begravas, och det sammantaget med en rädsla för att hennes stoft skulle stjälas gjorde att det dröjde länge tills dess att hon fick sin slutgiltiga viloplats. Bland andra Charlie Chaplins grav hade tidigare skändats och urnan blivit stulen så delvis på grund av att detsamma skulle drabba Greta Garbos stoft gjorde att urnan blev kvar i förvaringen på en begravningsbyrå i New York under många år efter hennes död.

Men efter nio år hade en brorsdotter slutligen hittat den perfekta gravplatsen på Skogskyrkogården i Stockholm och 1999 begravdes Greta Garbo där, inte långt från familjegraven där hennes föräldrar och syster vilar.

Här kan du se hennes grav i gravstensinventeringen

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

Sveriges Släktforskarförbund och Rötterbokhandeln tar påskledigt från och med i morgon skärtorsdag, ...

Blev du dymmeloxen i morse?

För de flesta av oss är den här onsdagen en ganska vanlig dag, men förr inledde den så kallade Dymme...

Veckans gravsten bjuder inte bara på ett pampigt yttre, utan även på en släktgåta. I graven kom barn...

I årets andra nummer av tidningen Släkthistoriskt Forum är våra företagsamma förfäder i fokus. Hur v...

Den unge mannen på den här veckans porträttfynd gifte sig med en kvinna med det ovanliga namnet Hars...

Fler artiklar