Därför firar vi internationella kvinnodagen

Journalfilm från SVT:s "öppet arkiv" från Riksdagens första sammanträde 1922. Först ut från riksdagshuset är Agda Östlund Nelly Thüring, två av de fyra första kvinnorna att väljas in i riksdagens andra kammare 1921. Efter dem kommer Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm som även de valts in i riksdagen.

I dag är det den Internationella kvinnodagen som firas den 8 mars varje år för att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen.

Initiativet till en speciell dag för att uppmärksamma kvinnornas situation kom från USA i början av 1900-talet och 1909 bestämde det Amerikanska socialistpartiet att den 28 februari skulle vara en nationell kvinnodag. Året efter spred sig detta över världen när den socialistiska världsorganisationen beslutade att införa kvinnodagen, dock utan ett fast datum, över hela världen. Redan året därpå firades den i Danmark, Schweiz, Tyskland och Österrike. 

De ryska kvinnorna firade 1913 dagen för första gången och 8 mars 1917 (23 februari enligt den julianska kalendern) genomfördes flera stora kvinnomöten i protest mot det första världskriget. Detta blev startskottet för februarirevolutionen då tsaren avsattes. Det är till minne av denna händelse som kvinnodagens datum är valt.

Förenta Nationerna höll 1975 en internationell kvinnokonferens i Mexiko där det togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag – från 1978 finns den med i FN:s lista över högtidsdagar. I och med detta övergick dagen från en socialistisk kampdag till en opolitisk högtidsdag. I ett flertal länder – främst i Asien och Afrika – är den 8 mars en nationell helgdag.

Ett urval kvinnor som gjort avtryck i historien

I svensk historia har männen hållit sig framme, men det finns ett stort antal kvinnor som satt avtryck på olika sätt. Klickar du på bilden ovan kan du ta del av en journalfilm från Riksdagens första sammanträde 1922 där Agda Östlund och Nelly Thüring är först med att kliva ut på riksdagshusets trappa. De var tillsammans med Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm de första fyra kvinnorna att väljas in i Riksdagen.

Men det finns förstås mängder av kvinnor som har satt prägel på vår historia. Här följer ett litet urval:

Kristina GyllenstiernaKristina Nilsdotter (Gyllenstierna) (1494-1559)

Hon var gift med Sveriges riksföreståndare Sten Sture den yngre och när denne stupade i striderna mot den danska invasionsarmén tog hon över försvaret av Sverige och ledde personligen försvaret av Stockholm. Efter en längre tids belägring tvingades staden 1520 att kapitulera under villkor om amnesti för de som stridit mot danskarna. Löftet sveks i och med Stockholms blodbad. Kristian står staty på yttre borggården vid Stockholms slott.

Ingegerd Birgersdotter (cirka 1180-1230)

Hon var dotter till jarlen Birger Brosa och den norske kungen Harald Gilles dotter Birgitta År 1200 gifte sig Ingegerd med den svenske kungen Sverker den yngre. Hon och maken utsåg 1202 sonen Johan till jarl efter fadern. Förhållandet mellan kungen och hennes släkt försämrades trots Ingegerds försök till medling. Efter förlusten i slaget vid Lena 1208 avsattes maken och hon tvingades fly till sin bror Magnus i Skåne/Danmark. Sonen Johan (1201-1222) valdes 1216 till svensk kung.

Eva EkebladEva Ekeblad (född de la Gardie) (1724-1786)

Som sextonåring gifte hon sig med riksrådet greve Claes Claesson Ekeblad. Eftersom hennes make sällan var hemma var det Eva som ansvarade för förvaltningen av parets gods. Hon experimenterade med olika användningar av potatis, t. ex. som bröd, stärkelse eller puder. Mest känd är hon för att ha tagit fram metoder för framställande av potatisbrännvin. För sin forskning runt potatisen valdes hon som första kvinna 1748 in i svenska Vetenskapsakademien.

Anna Hammar-Rosén (1735-1805)

Hon gifte sig 1759 med lektorn, prästen och tidningsmannen Johan Rosén (1726-1773). Johan hade 1759 grundat tidningen Göteborgska Magasinet som 1772 ombildades till Hwad Nytt? Hwad Nytt?. Efter hans död drev sterbhuset tidningen vidare till och med år 1775, då Anna tog över och drev den till nedläggningen 1785. Hon blev då Sveriges första kända, kvinnliga chefredaktör och av de första kvinnliga journalisterna. Många av dåtidens kända författare, t. ex. Bengt Lidner och Anna Maria Lidner medverkade med sina alster i tidningen.

Johanna LohmJohanna Juliana Josefa Lohm (född Pechlin von Löwenbach) (1747-1834)

Hon var syster till den gustavianska generalen Carl Fredrik Pechlin som tros vara en av männen bakom mordet på Gustaf III. Hon utbildades i utlandet och blev i Stockholm ett välbekant inslag i dåtidens societet. När maken avled tvingades hon försörja sig själv och sina två barn. Hon öppnade då flickskolan Lohm'ska pensionen, för "bättre mäns döttrar". Skolan ansågs länge vara Sveriges främsta inom sitt område. När hon avled lär hennes begravning ha bekostats av kungen.

Emerentia Pauli leder försvaret av Gullbergs fästning

Emerentia Pauli (Pålsdotter) (1585-1648)

Emerentia var gift med Mårten Krakow som var befälhavare på Gullbergs fästning. Under Klamarkriget (1611-1613) skadade maken benet och Emerentia övertog befälet över fästningen. När danskarna den 27 januari 1612 försökte storma fästningen slog hon tillbaka fem anfall. Både hon och maken belönades av kung Gustav II Adolf. Händelserna trycktes 1760 efter det som dennes dotter Cecilia (död 1683) som var ögonvittne till händelserna nedtecknat. Det trycktes sedan även i bokform år 1836. Vid Skansen Lejonet i Göteborg finns Emerentias backe.

Fler historiskt intressanta kvinnor hittar ni i vårt häfte Svenska kvinnor – Pionjärer och förebilder. Missa inte det!