Sveriges befolkning 1975 i AD

Dansbandet Mixers i nya färggranna scenkläder 1975. Norrlandsbild/Sundsvalls museum.

Vad blev det egentligen av flamman som flyttade ifrån hemorten på 1970-talet? Kanske kan Arkiv Digitals nya databas, Sveriges befolkning 1975, ge svaret. Inte bara släktforskare uppskattar folkräkningsdatabaserna, många använder dem också för att ta reda på var tidigare grannar, skolkamrater och lumparkompisar tagit vägen. I dag finns databaser med folkräkningar från 1860-talet och ända fram till 1990.

I det nya personregistret Sveriges befolkning 1975 hittar du persondata om i princip alla svenskar som levde då. De viktigaste uppgifterna som ingår är fullständigt namn, adress, födelsetid och -församling, vigseltid eller tidpunkt för senaste civilståndsförändring, yrke samt aktuell mantalsskrivning och föregående mantalsskrivning. Vidare framgår vilka personer som bodde i samma hushåll.

Personregistret ingår i Arkiv Digitals abonnemangstjänst.

Tidigare folkräkningar

Sveriges befolkning kallas de digitala databaser innehållande folkräkningar som har genomförts i Sverige. Uppgifterna kommer i de flesta fall från Statistiska centralbyråns avskrifter av kyrkans husförhörslängder.

För ett par år sedan presenterade Arkiv Digital två stora personregister som omfattar hela Sveriges befolkning åren 1950 och 1960. Sveriges befolkning finns sedan tidigare för åren 1880, 1890, 1900, 1910, 1930, 1970, 1980, 1990. Flera av årtalen har getts ut av Riksarkivet (dåvarande SVAR) och Sveriges Släktforskarförbund som cd/dvd-skivor, som du hittar i Rötterbokhandeln. Vissa årtal har givits ut av Arkiv Digital och för att få tillgång till dem måste man prenumerera på deras tjänst. Här kan du läsa mer om Sveriges befolkning på Wiki-Rötter.

Rotemanssystemet

För dig som söker släkt i Stockholm kan det vara bra att veta att man mellan 1878 och 1926 hade ett eget system för att hålla reda på huvudstadens innevånare. Staden delades upp i rotar under en roteman för att komplettera kyrkans folkbokföring. Rotemännen hade ansvar för att registrera alla de händelser i roten som tillhör folkbokföringen, som till exempel in- och utflyttningar.

I början omfattade rotarna en församling, men eftersom Stockholm var inne i en snabb tillväxt vad avser befolkningen runt sekelskiftet 1900 blev man tvungen att skapa nya rotar ur de gamla. Från början fanns 16 rotar och när systemet upphörde 1926 hade antalet ökat till 36.

Sveriges Släktforskarförbund har i samarbete med Stadsarkivet i Stockholm tagit fram skivan Rotemannen med över 6.3 miljoner poster registrerade av Stockholms stadsarkiv under 40 år. I databasen kan du numera följa stockholmarna från vaggan till graven och på skivan finns också flera hundra illustrerade artiklar om verksamheter i staden.

Här hittar du Rotemannen i Rötterbokhandeln.