Att äga eller att inte äga - det var den avgörande frågan bland allmogen i äldre tid. Självägande bönder hade sedan tidig medeltid haft ett högt anseende, bondeståndet beskrevs under ståndsriksdagens tid som "det hedervärda ståndet". Men med tiden glömdes det hedervärda i titeln bort och under 1800-talets diversifiering av landsbygden kom titlar som hemmansägare och lantbrukare i stället att särskilja de som ägde sin egen jord och därmed hade det bättre ställt än andra.

Att äga mark förr var inte samma sak som det är idag. Jorden fick inte överlåtas eller skiftas hur som helst och vem som hade rätt till jorden har inte alltid varit självklart. Temat om jordägande hoppas jag ska förklara några av de gamla begreppen som släktforskaren stöter på.

Sedan har vi den stora glädjen att prestentera två holländska släktforskare, som har lagt en beundransvärd möda på att kartlägga gotländska David Ruths liv fram till dess att han gick under med skeppet som skulle tagit honom till det fjärran Ostindien. Artikeln av Els Vermij och Willem-Jan van Grondelle hittar du på sidan 18.

I övrigt bjuder vi på en härlig mix av arkeologi, mer Gotland i "Landskapet", släktforskning i Tyskland, tips på hur du gör riktigt bra källhänvisningar och så förstås lite matnyttigt om Släktforskardagarna i Borås. För vi ses väl där?