Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Det finns en utbredd idé om att familjeplanering är något som bara hör till det moderna samhället. Men de stora skillnader i barnafödandets mönster som visas i en ny avhandling i historia från Göteborgs universitet pekar på en annan bild.
Johannes Daun har studerat familjer i 1800- och 1900-talets Borås, en utpräglad textilindustristad som växte mycket kraftigt från och med 1800-talets slut.
Inflyttade familjer hade
flest barn
Vid 1800-talets slut var mer än 80 procent av Borås vuxna befolkning inflyttad, mestadels från orter i närområdet. De familjer som skaffade allra flest barn vid 1800-talets slut var de mest utsatta arbetargrupperna, som hade flyttat till Borås från den kringliggande Sjuhäradsbygden - det vill säga de familjer som minst borde ha haft råd att ta hand om en stor barnaskara.
Studien ger ett socialhistoriskt perspektiv på stadsfamiljernas stora föränderlighet, som kan påvisas tack vare att Borås undersöks över en hundraårsperiod, då den svenska staden förändrades i grunden.
Familjeplanering inget modernt fenomen
Familjeplanering spelade en viktig roll även för 1800-talets familjer, säger Johannes Daun. Genom att ha sex på sätt som sällan ledde till graviditet, eller helt enkelt vara avhållsamma, kunde paren minska barnantalet. Därför kunde den typiska familjestorleken variera mycket mellan olika grupper och tidsperioder, i takt med samhällets förändring.
Stora barnaskaror hade även en socioekonomiskt viktig funktion för familjerna, till exempel genom barnarbete.
Avhandlingens resultat bör ha stor relevans för till exempel släktforskare, lokalhistoriker, författare och alla andra som även utanför den akademiska världen som intresserar sig för industrialiseringsepokens familjehistoria.
Bild: Karl Karlsson och hustrun Maria, med barnen Linda och Albin framför och sönerna Nils, Konrad och Karl bakom sig, enligt påskrift på baksidan. Från samma hem som #118813. Porträttfynd nr #118834, uppladdad av Anders Nylander.
.png)