Ett eget gravkor på Muskö kyrkogård rymmer en mycket speciell släkthistoria och kanske en och annan hemlighet. Mannen som ligger begraven där kom som judisk invandrare till Sverige från Holstein och gjorde en kometkarriär, bland annat genom möbelhandel och fastighetsaffärer. Han kom även att stå den dåvarande kungen och drottningen nära. 

Möjligen Adolf Ludvig Levin. Bild med okänt ursprung från Wikipedia.Adolf Ludvig Levin föddes den 22 februari 1733 i hertigdömet Holstein, i nuvarande norra Tyskland, som Moses Marcus Levy. Hans föräldrar var läkaren Marcus Moses Levy (cirka 1700-1744) och Henne Levy (cirka 1707-1806). Släkten kom förmodligen från Schleswig-Holstein, men kan ha kommit dit från Portugal. Som femtonåring flyttade han till Skåne och 1753 sökte han burskap i Landskrona som sigillgravör.

Kanske var det på grund av sin hantverksskicklighet han redan i unga år kom i kontakt med kungafamiljen. Han flyttade snart till Stockholm där han konverterade till kristendomen. Vid vuxendopet i Maria Magdalena kyrka, där kungaparet deltog och stod som faddrar, fick han namnet Adolf Fredrik efter kungen, men själv kallade han sig Adolf Ludvig.

Blev möbelhandlare

Adolf Ludvig fick handelskollegiets tillstånd att handla med begagnade möbler och kläder 1756 och året därpå erhöll han burskap för möbelhandel i Stockholm. Snart var han den ledande möbelhandlaren i Stockholm och han exporterade även svensktillverkade möbler till främst Köpenhamn, men även till Stralsund, Riga, Amsterdam med flera nordeuropeiska orter.

När den blivande drottningen Sofia Magdalena skulle hämtas hem från Danmark 1766 deltog Ludvig i beskickningen. Hans kontakter med kungahuset omfattade nu bland annat förmedling av lån och försäljning av ordnar och titlar. Han blev en förmögen man och satsade stora pengar i fastighetsbranschen. Herrön i Ösmo socken och en stor del av Muskö inköptes 1769. På Muskö lät han 1776 bygga Ludvigsbergs herrgård, uppkallad efter sig själv. Där kom bland andra prominenta gäster Carl Mikael Bellman att vistas på 1780-talet.

En stor del av Riddarholmen, bland annat Stenbockskapalatset, kom i hans ägo 1772. Han styckade av tomten, sålde palatset och lät bygga en villa till sig själv – denna blev senare säte för PA Norstedts & söner. Vid denna tid överlät han möbelhandeln till en medarbetare och sade upp sitt burskap.

Adolf Ludvig gifte sig 1758 med Maria Becker (1736-1801) och de fick elva barn. Tio av dem överlevde föräldrarna. Sätesgårdarna Ludvigsberg, Herrön och Arbottna gjordes om till fideikommiss och ärvdes av de tre yngsta sönerna. Ingen av gårdarna är längre i släktens ägo.

Han avled den 19 januari 1807 och är begravd tillsmannans med sin hustru på Muskö kyrkogård i Haninge kommun. Hans grav finns i ett eget gravkor på Muskö kyrkogård.

Här hittar du en uppteckning av hans grav i Gravstensinventering

Sveriges Släktforskarförbund kommer inom kort att ge ut boken Judisk Släktforskning. I denna kan man bland mycket annat läsa om fler judiska släkter i Sverige.

Muskö kyrka. Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia commons, under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 International.

Muskö kyrka är en kyrka i Stockholms stift, belägen på ön Muskö.

Den ursprungliga kyrkan var belägen ett par hundar meter nordväst om den nuvarande kyrkan. Carl Carlsson Gyllenhielm (1574-1650), kung Gustaf II Adolfs halvbror, lät riva denna kyrka på 1620-talet för att kunna anlägga en ny. Den invigdes 1630 och det påstås att kungen närvarade – detta var strax före han drog ner på kontinenten för att delta i det trettioåriga kriget. Kyrkan förföll och 1876-1877 blev det nödvändigt med en större ombyggnad. En renovering av interiören utfördes 1952. Strax väster om kyrkan står klockstapeln från 1600-talet.

I kyrkan finns en altartavla från 1770 som skänktes av Adolf Ludvig Levin. Den kan vara målad av den kände porträttmålaren Per Krafft den äldre (1724-1793).