Erik Zetterströms gravsten på Utö kyrkogård (Haninge, Stockholms län). Fotograf: Pierre Nilsson.
Veckans gravsten tillhör en av våra mer välkända mångsysslare. Personen i graven kunde kalla sig såväl revyförfattare som skriftställare och dagstidningskåsör, och hans kåserier publicerades under drygt 40 års tid i Svenska Dagbladet. Kanske är han dock mest förknippad med de från slutet av 1920-talet fram till 1978 årliga Kar de Mumma-revyerna i Stockholm.

Erik Harald Zetterström föddes den 14 augusti 1904 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Hans föräldrar var Hans Harald (Hasse) Zetterström (1877–1946) och Anna Ahlberg (1878–1960). Han var gift 1929–1942 med skådespelerskan Margit Rosenberg (1901–1952) och från 1943 med Marianne Enhörning (1912–1995). Med Marianne fick han barnen Jörgen (född 1946) och Carl (1950–2005).

När Erik var 18 år gav han ut sin första bok – På min pappas gata. Året därpå kom ungdomsboken Två år i samma klass som tillsammans med Sigge Nilsson och jag (1926) är hans mest kända böcker. Båda böckerna filmatiserades 1938. Han hade skådespelardrömmar, men efter några mindre filmroller började han istället att skriva revyer till bland annat Ernst Rolf (här kan du läsa om Ernst Rolf i Veckans gravsten). Från 1937 satte han upp egna revyer och mellan 1955 och 1978 satte han varje år upp en Kar de Mumma-revy på Folkan.

Erik Zetterström sitter tillsammans med sångerskan Anita Lindblom i baksätet av en bil. Fotograf: Gösta Glase. Bilden finns i Nordiska museets arkiv och delas under Creative Commons-licensen Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar.
Svenska Dagbladet anlitade honom som kåsör från 1922. Under över 70 år hann det bli över 20 000 kåserier – de flesta finns utgivna i bokform.

Erik avled den 7 juli 1997 i Engelbrekts församling och är tillsammans med sin hustru begravd vid Utö kyrka.

Marianne Ivarsdotter Enhörning föddes den 9 september 1912. Hon arbetade som journalist på bland annat Femina, Svenska Dagbladet och Vecko-revyn – ofta under pseudonymen Viola. Marianne avled den 29 november 2011.

Här kan du se både Erik och Marianne Zetterströms gravstenar i Gravstensinventeringen.

Utö kyrka. Fotograf: Arild Vågen via Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0)Om Utö kyrka

Utö kyrka är Stockholms skärgårds största stenkyrka och är beläget på Utö i Haninge kommun och Södermanland. Från början var det sockenkyrka i Utö socken, men efter sammanslagningar av församlingar tillhör den nu Dalarö-Ornö-Utö församling. Kyrkan som invigdes 1850 ersatte ett tidigare träkapell från 1700 som var beläget på öns södra del. Under rysshärjningarna hade kapellet förskonats. Det som återstår av denna är en ödekyrkogård.

På ön hade järnmalmsbrytning förekommit sedan medeltiden och på 1720-talet kom brytningen igång på allvar – sedan gruvan återuppbyggts efter att ha förstörts av ryssarna 1719 – med en ökande befolkning som följd. Kapellet blev då för litet och den nuvarande kyrkan började byggas. Gruvbolaget Utö Grufwebolag bekostade stora delar av byggnationen och stenen kom från gruvan. Exteriört är kyrkan mycket lite förändrad, medan insidan förändrats till stor del, främst skedde detta vid en stor restaurering 1946.