Vad gör man när en bevisligen existerande person tycks vara totalt obefintlig i de svenska kyrkböckerna?

Först 1877 förs gossen Karl Emil Lund in i husförhörslängden i Trollhättan tillsammans med sin mor.

Han är då redan 14 år gammal och finns innan dess inte i någon födelsebok, husförhörslängd eller flyttningslängd. Var har han varit under alla dessa år? Varför har prästen vägrat att skriva in dem, trots att han mycket väl kände till deras existens? Och vad betyder egentligen ordet "försvarslös"?

Om detta, och om de två attester som slutligen löste gåtan, skriver K-G Johansson, Kinnarp, i Släktforskarnas Årsbok 2018.

Släktforskarnas årsbok

I år innehåller Släktforskarnas årsbok inte mindre av 18 artiklar, författade av lika många skribenter.

Ta del av unika historier där släktforskning på olika sett har spridit ljus över bland annat intressanta kvinnoöden, människor på livets skuggsida, spännande brevsamlingar, en skilsmässoskandal och de särskilda svårigheter som möter den som försöker hitta sina judiska rötter.

Bland andra möter du backstugupojken som blev hovlakej, svenska missionärer i Kongo och den grälsjuka Madame Zamore, som drev diverse krogar i Stockholm i mitten av 1800-talet.

Nu på måndag, den 30 april, har du sista chansen att beställa årsboken innan erbjudandet löper ut.

Beställ årsboken här!