Veckans svenskamerikan kanske inte var den starkast lysande stjärnan under den svenska stormaktstiden. Men han lyckades i alla fall låna 30 riksdaler till en resa över Atlanten och efter att ha gift sig med guvenörsdottern Armegot Prinz blev han ställföreträdande guvernör för kolonin Nya Sverige.

Johan (Göransson) Papegoja (Pappegoya) föddes cirka 1610 som son till Jöran Börjesson Papegoja (cirka 1570-1658) och dennes hustru (okänt förnamn) Jöransdotter Lilliehök (cirka 1570-1641). Papegojas farfar Börje Persson hade adlats 1575 av Johan III.

Efter att ha tjänstgjort som militär – han uppnådde majorsgrad inom marinen – gjorde han flera resor till den svenska kolonin Nya Sverige i Delaware. I december 1643 lämnade han Sverige ombord på fartyget Fama och kom till Nya Sverige i mars 1644. För att ha råd att göra resan hade Papegoja fått ett bidrag på 30 riksdaler från Greve Per Brahe. Väl framme tog över tjänsten som befälhavare över Fort Christina efter Måns Nilsson Kling. Senare samma år gifte han sig med guvernörsdottern Armegot Printz. De fick fyra söner: Jöran (1647-93), Bernt (1649-1700), Gustav Adolf (1651-75) och Johan (född 1653).

1646 återvände Papegoja till Sverige på fartyget Den gyllene hajen och i januari 1648 kom han tillbaka till kolonin på fartyget Svanen.

Missnöjet med kolonins guvernör Johan Printz var stort och denne valde 1653 att lämna sin post och åka tillbaka till Sverige. Papegoja, som var gift med hans dotter, utsågs då till ställföreträdande guvernör. Ett antal kolonisatörer hade valt att fly från Nya Sverige för att söka skydd hos holländarna på Fort Casimir. Papegoja lejde då indianer för att hämta tillbaka rymlingarna – döda eller levande. Indianerna återkom efter en tid med huvudena efter två av männen.

I maj 1654 anlände den nya guvernören Johan Classon Rising till kolonin och övertog guvernörsposten. Papegoja fick i uppdrag att återvända till Sverige och värva nya kolonisatörer.

Men när han återkom till Nya Sverige i mars 1656 hade holländarna erövrat kolonin. Papegoja valde att lämna kolonin men hans maka, Armegot, blev kvar på godset Printzhof med sönerna. Om Armegots öde har det skrivits tidigare.

Han avled den 21 eller 23 mars 1667 och begravdes på Ångarps kyrkogård i Skaraborgs län. En gata i Tidaholm är uppkallad efter honom. Ätten dog ut på svärdssidan (den manliga linjen) på 1700-talet.

Bilden: Släkten Papegojas vapen.