Att luras eller skämta den första april är en tradition vars ursprung inte är helt klarlagd. Men så tidigt som under 1500-talet finns det belägg för att det aprilskämtades i Frankrike. Sedan dess har dagen inneburit någon form av lurande eller skojande i den större delen av västvärlden, även om seder, skämt och ramsor skiljer sig åt.

En gemensam nämnare är att humorn drar åt det absurda och ofta anspelar på principen om den upp-och-nedvända världen.

Kom till Sverige under 1600-talet

Till Sverige kom seden att "narra april" under mitten av 1600-talet.

Skojandet var av det oskyldigare slaget – till en början var det vanligt att lättlurade skickades iväg på uppdrag – som att fråga efter "synvinklar", "rumpdrag" eller "Jagedumm-piller" på Apoteket. En snickarlärling kunde få i uppdrag att handla "spikolja" i järnhandeln.

Att sprida "aprilsedlar" blev ett annat sätt att aprilskämta, som gick ut på att sprida falska informationssedlar. År 1742 sändes en aprilsedel runt i en Västgötaförsamling som kungjorde att söndagens gudstjänst skulle börja tidigare, något som förstås väckte stor förargelse bland församlingsmedlemmarna när skämtet uppdagades.

Tidningsskämtande

Kanske med inspiration av aprilsedlarna kom massmedierna att haka på aprilskämtandet under 1900-talet.

Tidningen Dagens Nyheter har genom åren försökt lura läsarna med falska nyheter och reportage. På deras 150-års jubileumsblogg kan du läsa om några av tidningens lustigheter genom åren.

Fakta: Nordiska Museet